Det är med ett torg av sorg men med en hel välmående villaförort av lättnad i hjärtat jag tillkännager att denna bloggen är råfett nedlagd. Borta för alltid precis som 2pac.

Och precis som med 2pac vill jag att killar med samtliga landskapsblommor söder om Halmstad pärlade av finnar under bandanan, ska sprida ryktet om min återkomst. Och precis som med 2pac vill jag att ni ska fokusera mer på den stora poesin jag skapade och lite mindre på dom taskmörtiga saker jag skrev om kvinnor.

Kliv ner från stolen och sluta knyta en pålstek av Gunnars sidenkravatt! Förresten så ska kaninen NER I HÅLET innan den springer RUNT trädet. Kan du tänka på nästa gång en nedlagd blogg får dig att vilja möta Bengt Ekerot i särk.

Anledningen till att bloggen ska förpassas till mänsklighetens skrothög – och ligga å skava sida vid sida med sädesglansiga porr-runor, Escobar (bandet, fotbollsspelaren och normcorekingen/kokslorden) och den kollektivt slappa synen på media som lät Fredrik Virtanen “va lite inne” under några mörka år – ÄR att den förändrade mig till det sämre. I början var allt ljusare än ett panelsamtal om rasism på bokmässan och det kändes som att jag sög av en baby unisex unicorn på en sommaräng gjord av samtycke.

Jag hörde en saxofon spela men kunde inte se den.

Jag var the God of Love. Jag mätte flor på kungabröllop, recenserade tårtor som bakats av barn utan barndom och skrev passionerade krönikor längre än Estonias dödslista om att Mia Törnblom har haft rätt hela tiden.

Men sedan förändrades jag:

Fick hybris

Skrek “Å HUR GICK DET PÅ HÖGSKOLEPROVET DÅ?” till vakterna på Riche

Gjorde framtandsmellanrumsimplantat

Knullade hela redaktionen på Nöjesguiden (ca 20% iallafall)

Sa till David Sundin att “faxa min röv så kanske kuken ringer dig på måndag” när han undrade ifall jag kunde giga

Tränade upp en hundvalp att slå en annan hundvalp med en tredje hundvalp

Ollade Lars Lerin och sa “det är precis som akvarellfärg Lasse… vattenlösligt”

Å sedan gjorde jag det värsta… bygg snabbt en tidsmaskin, res till framtiden och håll i era barnbarn för nästa punkt får folk bannade ur himmelriket och skickade till en mansgrupp i Kransen för att diskutera ”normbrytande bakning” i all evighet:

Jag skrev ett elakt inlägg om hedersknyffeln Alex Schulman. Vår tids Nilsson Mandela eller Maraccas Gandhi. Om Mandela å Gandhi hade skrivit noveller och krängt försäkringar.

Det var då jag insåg: bloggen har blivit en moster. MIN MOSTER. Samtliga ovanstående punkter stämde exakt in på farsans syrra: Elisabeth Berggren. En riktig sketkärring som bjöd på rostat bröd med fiskmat på och spelade in “Året med kungfamiljen” på VHS och gav till en i julklapp.

Så nu lägger jag ner och blir kristen socialdemokrat och börjar arbeta på en roman om hur snäll min farmor var. Arbetstiteln är “Att vara med dig är som att vara på hem för dementa för det är där du bor”.

Jag har läst i Blondinbellas bloggskola att alla blogginlägg måste innehålla en bild såhär är en karta över Kungsgårdarna i Norrland under Medeltiden:

Bild: Urban Sikeborg

Nästa vecka: Tomrum. Idel tomrum.