Det är ingen vanlig dag idag. Det är nämligen Pac-mans födelsedag. 34 år ung har han hunnit bli, det gamla uppslajsade pizzamonstret.

Visst är han väl värd att firas, men jag tycker också att vi måste påminna oss själva om förlorarna i berättelsen om Pac-Man. Puck-Man, till exempel. Någonstans i översättningen från japanska Pakkuman till engelskans Pac-Man fanns det nämligen en liten tid då Puck-Man existerade. Med obscent lång näsa och ett namn som lätt kunde vandaliseras till att få helt annan innebörd. ”Fuck-Man” har ju ingenting att göra med den japanska folkhjälten Paku (begåvad med stor aptit!) som allt baserades på.

För att fira Pac-Man tycker jag att vi ska lägga knappt åtta minuter på att se på ett litet vykort från en svunnen tid. Den tid då Pac-Man var som allra störst. Klippet är sammansatt av nyhetssändningar från det tidiga 1980-talet.

Så mycket att älska i det här klippet. Skjutjärnsrubriken under de första sekunderna. Arkadfabriken. Frisyrerna. Det faktum att den unga Pac-Man-spelaren inte gillar att äta lever. Och skillnaderna i hur spelverkligheten ser ut, nu och då. Jämför till exempel ”Världens största Pac-Man-tävling”, dåtidens fetaste e-sport, med dagens e-sportscen. Åtta kids plus föräldrar versus det här:

”Video game media personality” Patrick Scott Patterson har klippt ihop klippet ovan. Jag vet inte riktigt när Patrick Scott Patterson fyller år, men jag skulle spontant vilja fira honom med.