Många av er har hört av sig till mig och undrat hur den första upplagan av den nya matfestivalen Foodstock var. Well, det enkla svaret är ”sådär”.
Det var nu i helgen den gick av stapeln på Fjäderholmarna och vi anlände med båten strax efter klockan 13, tämligen hungriga (och jag är inte kul att ha att göra med när jag är hungrig). Efter att vi köpt på oss matbiljetter var det första stoppet Bar Agrikultur. Då kön till deras pinnbröd var cirka 50 meter lång valde vi raskt att gå vidare till Garba (bilden). Väl där fick vi veta att deras servering ännu inte hade öppnat, och blev istället hänvisade till Bistro Market där de flesta utställare höll hus.
Här hade matställena öppnat, men tyvärr hade det massiva intresset medfört att de flesta redan hade slut på mat, tre timmar efter öppning. Den enda lågt hängande frukten var en syrad gurka med honung och smetana, vi tog varsin sån.
Om kön till Agrikulturs pinnbröd var lång, var den ingenting mot den kö som bildats till det enda matställe som för tillfället inte hade slut på mat var. Cirka 25 minuter stod vi i kö till ett tunnbröd med lök och lite svamp. Jag passade på att messa en före detta Woah Dad-medarbetare som jag skymtade i vimlet och frågade ”när Robyn börjar spela?”, skämtet gick inte fram. Kudos dock till festivalgeneral Niklas Ekstedt som hoppade in vid grillen och matade av kön så gott det gick.
Räddningen fick bli off-festival-krogen Röda Villan som serverade smakportioner av kroppkakor (som tyvärr var slut) och blodpudding. En något snopen avslutning på fyra timmars matfestivalande, och matkupongerna brände i fickan på båten hem.
Det ska dock sägas att detta var första året som Foodstock gick av stapeln, och logistiken är förmodligen inte den bästa då hela kalaset utspelas på en ö. Lägg därtill smällbra väder och därmed fullsmetat med över 4000 besökare under helgen.
Förhoppningsvis kommer festivalen tillbaka nästa år och har lärt sig en hel del av sina barnsjukdomar.
