Det här är en slutscen som innehåller precis allt. Ett ofrånkomligt faktum är att hajen vrålar som en brännmärkt ko, flera gånger om. Ett annat är att den slår alla rekord i höjdsim* som någonsin har funnits. Notera slutligen att kvinnan minns bilder från slutscenen i första hajenfilmen – som hon själv inte var med i (men kanske såg?). Hur som helst en pärla som tål att ses om och om igen.
Tack Leo Forsell för påminnelsen.
* Här känner jag att höjdsim är en såpass viktig sport att den förtjänar ett eget inlägg som kommer efter lunch.