Med hjälp av så kallade trojaner, elak kod, tog någon under 2005 över och kunde läsa allt i många datorer i Regeringskansliet. Enligt Rapports källor spårades angriparna till Kina, och allt tydde på att hackarna agerade för staten Kina, alltså en statsunderstödd underrättelseoperation riktad mot ledningen i vårt land.

Det roliga är att en av de tyngre indicierna för att det var just statsanställda som låg bakom tydligen är att intrången gjordes under kinesisk kontorstid, ”och hackare är ju bara aktiva på natten”.

Varför drar ni den slutsatsen att det här är statsunderstödda cyberaktiviteter från Kina?
-Bland annat utifrån den typ av information man är ute efter. Också den omfattningen som de här attackerna har haft, men sen är det väl också nästan den enda attacken som jag har sett där attackerna bara har skett på kinesisk arbetstid.

Vad drar du för slutsats av det?
-Ja, att det är folk som sitter i Kina som jobbar på arbetstid och genomför de här attackerna, säger André Rickardsson på Bitsec.

Hur ser andra hackerattacker ut då, vanligtvis?
-Ja, normalbilden av en hacker det är ju att de sitter på kvällstid, på helger, på nätterna, på lov och annat, så att säga på sin fritid, och genomför sådana här attacker.

…

Edit: Den här artikeln kablades alltså ut till alla tidningar IDAG.

Älskar Johannes Brost.

Glömde ju berätta om grannens tredje bravad. Som ni vet har hon två måndagsnätter i rad valt att spela Carmina Burana på högsta volym till ungefär sextiden på tisdagsmorgonen. I måndags verkade det dock vara lugnt, trodde jag.

Vaknar vid fyrasnåret av vad jag tror är DN. Det visar sig att kvinnan misstagit min lägenhet för hennes och förgäves försöker öppna dörren med sin nyckel. Tackar min lyckliga stjärna att jag för en gångs skull hade kommit ihåg att låsa. Frukosten skulle aldrig ha räckt.

Morgonen började helt vanligt med att jag ”gjorde lite radio” tillsammans med Jesper Sahlén och en kille som heter Erik. Det var precis så roligt som det brukar vara (jätteroligt) förutom att jag drack lite för mycket läsk och blev ”stissig”. Mindre stissig blir jag inte när på sluttampen självaste Arne Weise dyker upp, pepparkaksbrun och precis hemkommen från Mauritius. Hur jag vet det sista?

–Tjenare Arne, shit vad brun du är!

–Ahrå, kom just från Mauritius sörru.

Ja, det var väl ungefär det som hände. Imorgon ska jag berätta något nytt lika spännande ur mitt liv.

Av de säsonger som hittills har sänts av Bonde söker fru är min absoluta favoritbonde Fredrik. Farmaren som gav det eviga målbrottet ett ansikte har, trots att han emellanåt betedde sig rätt grisigt, etsat sig fast i minnet. Ikväll travar Linda Isacsson ut till säsongens nya bönder och skapar förhoppningsvis tv-historia.

På tal om hästar tar jag tillfället i akt och välkomnar Pamela till vår systersajt Rodeo.