Ja du..

I alla fall, om ni har ungar i mellan- eller högstadieåldern – lyssna på det här programmet vi gjorde om grupptryck. Det är skitbra. Det går imorgon kl: 9.33.

Nu åker jag hem från Växjö och försöker hantera allt som hänt. Att vara Härlig Barnprogramledare samtidigt som man ska fatta att ens 5 år långa förhållande är slut i en stad där man inte känner någon har varit som ett slags OS i förnekande och undertryckande av känslor. Har haft en så konstig känsla runt halsen sedan i tisdags. Alltså det känns som ett sånt där 90-tals halsband i svart sammet som sitter skittajt. Det är en så himla stark fysisk känsla att jag måste kolla efter hela tiden. Varje gång jag går förbi ett skyltfönster eller en spegel måste jag titta bara för att dubbelkolla att det verkligen inte är något där. Inser så klart att det är råångest som inte fått komma ut pga varit tvungen att vara skärpt och hålla ihop när jag jobbar. Om jag släpper ut det här känns det som att det aldrig kommer sluta. Men det är alltså det som händer nu. Det måste bara ut. Begone evil spirit.