Det här med att jag är besatt av att ha böcker runt mig är inget nytt. Första gången jag bodde i Stockholm precis efter studenten, tyckte jag det var prioriterat att ha med mig alla mina böcker nedtryckta i banankartonger. Jag flyttade 13 gånger på 1,5 år och släpade med mig de där kartongerna från lägenhet till lägenhet. Varje gång jag hade ett nytt rum plockade jag omsorgsfullt fram alla böckerna och staplade i högar på golvet. Bara de var nära så skulle jag vara trygg. Krävs kanske inte ett geni för att förstå att det har att göra med att ha växt upp med en förälder som undervisar i litteratur och alltid har haft miljarder bokhögar och uppslagna sidor överallt i hemmet. Det där hänger kvar. Läser väldigt lite nuförtiden, men bara de finns där så blir allt bra. Här är min bästa hylla som jag har nämnt tidigare:

Det jag skulle komma till var att en av de bästa terapierna jag vet är att sortera böckerna, ni vet precis som i den där High Fidelityscenen när Rob och Laura har gjort slut och han börja organisera om sina vinyler:

Hittade ett spexigt konstprojekt av Nina Katchadourian som påminner mig om det där fast det säkert inte har en sekund med det att göra: