Idag är sista heldagen jag har att packa innan jag flyttar och det är så orimligt mycket kvar att göra. Så jag börade dagen med att ligga i min säng nu fram till kl 13 och titta på första avsnittet av Lyckliga gatan. Som man ju gör när man har för mycket att göra. Om ni inte har sett det än så måste ni kolla!

Nu har ju jag visserligen noll gräns för hur många program där artister tolkar andra artisters låtar jag tål, men det här var.. snäppet bättre än den här typen av program brukar vara. Är ju absolut ett Så mycket bättre-fan, men där SMB har börjat handla mer om vilka roliga hattar och lösmustascher artisterna leker med i en kohage så lägger Lyckliga gatan tyngden på musiken och människorna som skapar den, hur och varför de gör som de gör. Den speciella kraft som bara musik kan ha, hantverket, skapandet och lipen hamnar i fokus, helt enkelt de bitarna jag tycker är mest intressanta. Lyckliga gatan är ungefär (eller precis?) lika långt som Så mycket bättre, men eftersom det bara är två artister som möter varandra och tolkar en låt var så får saker ta mycket längre tid, precis så jag gillar det. Det blir ett helt annat djup och mötet mellan dem hinner utvecklas på ett sätt där man som tittare känner att man får vara med på resan istället för att stå utanför och titta in på en fest där andra blir fulla. Titta titta titta!!!! (ligger på TV4 play ett tag till)