Twitter är en plats där många världar kolliderar, briljant komik blandas ut med gripande nyheter från världen över och någonstans svär en rasist över PK-Sverige under hashtagen svpol. Det är på gott och ont en ger sig in i internets kanske tätaste djungel i jakten på antingn främlingsfientligt arsenal eller bara lite god populärkultur. Tur nog är endast det sistnämnda viktigast för mig och häromdagen fick jag uppleva vad som just gör Twitter fantastiskt. Det var när en amerikansk användare postade ett enigmatiskt liveklipp — med en sydkoreansk rappare — i jakten på låten som framfördes. För att bevisa vilka bedrifter internet kan åstakomma letade jag upp låten vid namnet YGGR av den asiatiska rapveteranen MC Meta från skivbolaget Illionaire Records.

När jag väl hade delat med mig av denna Future-esqua rap var jag redan fast i en storm av hänförda amerikaner och helt plötsligt bestod mina mentions endast av brinnande emojis. Det var en hysteri som tycks ha vilat under ytan när låtar från YG Entertainments — som förmodligen är mest kända för en viss Youtube-sensation — Masta Wu och färgstarka remixer av bland annat No Flex Zone fyllde mitt flöde. 

Det var dock en rappare som gjorde det starkaste intrycket — Keith Ape. Medan många andra endast framstod som diverse stora amerikanska namn översatta till koreanska så erbjuder Keith en okontroller – samt oförutsägbar stil lik OG Maco — minst lika inspirerat tillika originellt. Visst det går kanske endast att förstå några enstaka engelska ord i den annars koreanska texten, men pondusen i leveransen är inget annat än medryckande.

Influenserna är uppenbara men vad de sedan lyckas koka ihop där på andra sidan jorden är något eget vilket blir mest uppenbart på Keith Apes senaste singeln It G Ma. Musikvideon — som ni kan ta del av nedan — fungerar som en perfekt presentation av Sydkoreas just nu hetaste trapartist där barriärer inte tycks existera. Denna frånvaro verkar vara en ärlig jobbetik som går genom skivbolag Hi-Lites katalog likt en röd tråd, en samling låtar som illustrerar just hur mångsidig detta lands rapförmågor kan vara.

Under gårnatten skrev Complex:s systerblogg Pigeons & Planes om redan nämnda låtar vilket öppnar upp dessa killars musik för en helt ny publik. Dock ville sidans skribent främst lyfta fram hur de har kopierat sina amerikanska motsvarigheter. I vissa fall är jag redo att hålla med men vågar — måhända naivt — tro att Keith Ape har mer än så att erbjuda i framtiden. Den amerikanska subgenren cloud rap är just nu en del av den känslomässiga Drake-falangens ryggrad och detta fenomen — tidigare begränsat till YouTubes mer okända farvatten — har ändå funnit en hel del inspiration i just Asien, så få inte för er att detta är en symbios helt ur balans.

Med tanke på att en kille från Södermalm numera turnérar genom USA så kan detta mycket väl bli året då sydkoreansk trap blir en världsangelägenhet. Något säger mig då att Keith kommer vara mer än en – i många ögon – skral pseudo-OG Maco. För som Kohh säger på It G Ma så handlar detta om några jävla trendsättare och visst kan allt de allt rappa — från vad jag kan tolka.

Om jag skrev hela detta inlägg för att utmåla mig själv som en trendsättare? Kanske. Tack förresten till svenska producenten Lil Ocean som lyckades placera dessa rappare i rätt land då jag aldrig var en höjdare på geografi i skolan.