Det är snart ett år sedan jag hörde Lyrica Andersons Unfuck You för första gången och blev EXTREMT kär i den. Så perfekt R&B, så perfekt tema. Älskar musik man kan relatera till, LOL. Lyrica är hyfsat okänd, men ändå gammal i gemet. Hon har kämpat på med att göra egen musik sedan typ 2007 någon gång, och har de senaste åren också skrivit till andra. Chanserna att det är nu är Lyricas tid (ÄNTLIGEN) känns ganska goda. Unfuck You har fått en vers från Ty Dolla och nyligen släpptes Lyricas EP King Me 2. Och det är en jävla bra EP alltså, JEEEEESUS. Den bjuder tex på en riktigt go snuskvers från världens gulligaste rappare Kevin Gates. Åh KEVIN GATES!!!

King Me 2 låter bitvis väldigt 90-tals-throwback, och jag älskar det. Alltså… egentligen låter det nog inte så throwback när jag tänker på det, det är bara hur R&B utvecklats de senaste åren som får mig att tycka att allt som låter som klassisk R&B är throwback #STARKTES. King Me 2 finns på tex iTunes.

Vi avslutar med videon till Unfuck You, KAN INTE FÅ NOG AV DENNA LÅT!!

Jag har älskat Keke Palmer sen hon släppte sitt debutalbum So Uncool 2007. Då var Keke fjorton (14!!!!!!!!!!!) år gammal, förlåt men hur sjukt e inte det? Älskar barnstjärnor men hjälp va läskigt det kan va också. Kekes debut bjöd på extremt välproducerad, poppig och hittig tonårsrnb och bäst på skivan var helt klart låten The Game Song.

The Game Song handlar alltså om hur en trettonårig Keke blir dissad av sin kille som hellre vill spela TV-spel än va med henne. SÅ GULLIGT. Älskade dock låten lite mer när jag todde att refrängen gick ”that’s why I, I hate men, that’s why I, I hate men” men hon sjunger alltså ”Madden”, inte ”men”. Ahwell.

Keke har sedan debuten släppt lite mixtapes och skådespelat en massa, senast spelade hon till exempel Chilli i filmen om TLC, som är obligatorisk tittning för alla som missat den.

Nu har Keke, som idag är 20 år gammal, landat ett gig på BET där hon ska hosta en egen talkshow, vilket gör henne till den yngsta personen EVER att få en egen talkshow. Så fett.

Keke jobbar också på ny musik, och ska släppa ett helt album producerat av ingen mindre än Bangladesh. Kan bli hur bra som helst. Det första smakprovet visar att hon är ganska trogen sitt sound, det är glatt, det är gulligt, det är fortfarande ganska barntillåtet och jag älskar det. Det finns alltid en plats i mitt hjärta för gullig tonårsrnb.

Omslaget till Lyrica Andersons kommande mixtape King Me 2!

En av de musiktrender som VBDFR varit gladast över senaste tiden är R&B som låter som att DJ Mustard producerat den. Dels har ju självaste DJ Mustard själv börjar producera mer R&B, men även andra influeras av samma sound och plötsligt har vi en helt annan R&B-trend på gång. De senaste åren har präglats av en ganska slö indie-R&B, och jag är verkligen inte sur över att vi nu får lite tyngre produktioner. ÄLSKAR DET. Internet fullkomligt svämmar över av fräsch R&B och här är några av den senaste tidens bangers:

Adrian Marcel kommer från Bay Area och har nu tagit hjälp av lokala talangerna Sage The Gemini och Problem, och till och med döpt remixen av 2AM till Young Californa Remix. Mer västkust-R&B blir det inte!

ÅÅH Jonn Hart! Sedan Who Booty har han haft en speciell plats i mitt hjärta. Jag älskar Fed Up även om den inte är en ny superhit likt Who Booty, och det är väldigt kul att se Jonn jobba med Rayven Justice, Eric Bellinger och Rossi. Eric Bellinger har ju själv levererat en hel del göttig västkust-R&B, och är en av dem jag ser mest fram emot att höra ny musik från.

På ett sätt känns det som att den här R&B-vågen har stora likheter med Crunk’n’B, men som att västkustens sound har chans att bli en mer varaktig trend. Det finns en lite större variation, och jag tror att en av anledningarna till varför det går så bra för det soundet nu är att det på många sätt fått utvecklas i fred. Men framförallt älskar jag att det finns en motpol till all slö och duktig indie-R&B som varit så stort senaste åren. Nu hoppas jag bara att vi får höra fler tjejer göra samma typ av sound, personligen tror jag stenhårt på tex Tinashe och Cadence.

En annan tjej från Los Angeles som jag hållit ett öga på ett tag är Lyrica Anderson. Hon har släppt musik i flera år, men framförallt skrivit musik till andra. I somras släppte hon låten Unfuck You, som nu fått en remix med Ty$. Hon jobbar på sitt nästa mixtape King Me 2 som kommer gästas av Joe Moses, Wiz Khalifa, YG och Kevin Gates. Fatta hur bra det kommer bli!

ÅH K. MICHELLE!!! Det finns få andra r&b-artister som betytt så mycket för mig, som jag verkligen ”hejat” på så mycket. Jag har följt Ks karriär genom alla ups and downs, olika skivkontrakt, R. Kelly som mentor-perioden, reality TV, bråk och blogghat. Att se hur bra det går för henne nu gör mig så himla lycklig. Hennes ärlighet och råhet i kombination med hennes otroliga röst och ganska klassiska r&b-sound är verkligen en frisk fläkt. Den typ av texter och uttryck som andra r&b-artister hyllas för numera har K levererat i typ sju år. Älskar henne.

På internationella r&b-dagen AKA alla hjärtans dag släpper K en uppföljare till sitt fantastiska mixtape 0 Fucks Given från 2012, denna gång betitlat Still No Fucks Given och nu finns ett första smakprov. K remixar Frank Oceans We All Try och döper den till I Don’t Believe. Eftersom K är cirka 0 procent bry så berättar hon om några grejer hon har svårt att tro på, bland annat sjunger hon:

I don’t believe the Grammys didn’t nominate me / I’m a little ratchet, but my music’s everything

♥♥♥♥♥K. MICHELLE♥♥♥♥♥

Så jävla peppad på att få höra ny musik från K nu!

Säg hej till framtiden hörrni! Tjejerna på bilden heter Annie, Nadine och Frankee (ingen aning om vem som är vem) och utgör r&b gruppen M.O. De kommer från London, men har helt klart ett mer amerikanskt r&b-sound. Mitt första möte med M.O var på den här supermysiga akustiska covern på The Boy Is Mine där också favvon Lady Leshurr rappar lite.

Känner ni igen gitarren? Den är hämtad från Lil’ Waynes Tie My Hands (SÅ FIN LÅT, Petter spelade den i podden för inte så länge sedan). Okej, jag kan inte svära på att inte den är samplad någonstans ifrån på Tie My Hands, men jag tror inte det. Så himla fin kombo av den gitarren + M.O + Leshurr!

Men! Den låt som verkligen fått mig att fastna för M.O är GENIALISKA On Ya, som lyckas låta både throwback och framtid på en och samma gång. JAG ÄLSKAR DEN och har lyssnat på den flera gånger om dagen de senaste veckorna, verkligen verkligen min sorts R&B!

Min enda invändning mot M.O är att deras namn är förbannat svårt att googla. Även när jag jobbar med citationstecken och lägger till typ ”r&b trio” så är det svårt. Jag får upp en jävla massa info om Lil’ Mo, och alltså jag älskar ju henne också men det är inte riktigt det jag är ute efter nu. Förhoppningsvis kommer googlingen bli enklare ju kändare London-tjejerna blir, och jag är verkligen övertygad om att det kommer gå bra för dem!

Alltså jag har en sån extrem soft spot för kvinnliga R&B-grupper, och tyvärr känns det ju som att den eran lite dött ut. Vi har inga TLC, Destiny’s Child eller Cherish längre, och många av de grupper som funnits under sent 00- och tidigt 10-tal har mer eller mindre totalfloppat till exempel RichGirl och Sophia Fresh. Jag kan verkligen bli rånostalgisk och sakna den eran, det var något fint i att kvinnor gjorde musik tillsammans och dansade runt i galna koordinerade outfits i sjuka färgkombinationer. Vem vet, kanske är M.O bara början på en ny våg att kvinnliga r&b-grupper, jag hoppas i alla fall på det!