Hej ni som aldrig skrev prosa! Och du med, Ronnie! (Tänk om bloggen hette ”vi som aldrig sa prosa”, konstigt grej att göra: bara säga ”prosa”, helt kontextlöst). Alla småänglar ska med, som Anna brukar säga.

Sitter på tåget mot Göteborg! Då får jag alltid lust att använda utropstecken! Jag ska läsa ikväll, på Litteraturhusets scen för svensk samtidspoesi! Typ första gången jag får betalt för en läsning! Kommer bli tagen på allvar! Det ligger i luften! Så krispigt här utanför, massa höstlöv! Lyssnar på Broder Daniel och har en liten påse med små, hårda plommon och en Coca Cola-flaska med vatten! Läste att man ska hälla två flaskor Coca Cola i håret, så blir det perfekt stiligt och vågigt! Ska göra det innan jag går upp på scenen ikväll! Man vill ju vara snygg! Tänker strukturera mitt framträdande som ett TED talk! Det blir väldigt pedagogiskt, med andra ord! Kom gärna fram och hälsa! Nu äter mannen bredvid mig jordnötter, jag kommer dö, men min sociala fobi gör så att jag inte kan säga till! Typiskt allergiska poeter.

(Så många små barn i adidasdress som heter Elis på det här tåget! Jag är född för tidigt eller försent! När jag var liten hette en Elis (jag)! Jag är döpt efter min mammas farfar som snodde mjölk under ransoneringstiden och hamnade på Långholmens anstalt! Vilket värv. Ska skriva en diktcykel om honom nån gång! Det låter sjukt btw: diktcykel. Som motsatsen till extremsport.)

Lektyr jag har med mig på tåget (hatälskar ordet ”lektyr”, det låter så snuskigt typ, som något Bingo Rimér sysslar med, plus att det rimmar på spyr, och jag hatälskar konceptet ”att spy”): SELECTED UNPUBLISHED BLOG POSTS OF A MEXICAN PANDA EXPRESS EMPLOYEE av Megan Boyle (så vacker och modern klassiker!?), romanen I Love Dick av Chris Kraus (oerhört bra, ska bokblogga om den ”vart det lider”, ”every letter is a love letter”! som Ida Linde citerar så fint i diktboken 29 oskickade brev), Modernistas nyutgåva av Nabokovs Lolita i översättning  av veckans babe Aris Fioretos (inte hunnit läsa än) samt nya numret av tidskriften Kritiker, med undertiteln ”Drömmar är inte förhandlingsbara”!

Tänkte skriva några rader om den sistnämnda, som hade release igår på Författarförbundet i Stockholm. Så fin kväll, med mingel och framförallt fantastisk poesi. (Innan hade jag tryckt i mig två varmkorvar på Seven Eleven, blev lite märkligt begeistrad av den där ”cancernyheten”, har ju haft cancer så då tänker jag att jag likagärna kan äta en korv eller två, rent karmamässigt, trots att jag är vegetarian, och man vill aldrig göra entré i Författarförbundets lokaler med tom mage, det har jag lärt mig av mig själv, eller, det är ett ”motto” som jag hittade på nu). Man kan säga att det var en smygstart av Göteborgs poesifestival som sker i helgen, fast i Stockholm. På plats var numrets poeter (inte alla, men de flesta), influgna från Saudiarabien och Bahrain, samt de svenska poeterna och författarna som översatt. Så mäktigt att höra Roqaiah A al-Fareed i poetisk, intermedial dialog (uppläst mejlväxling) med Huda Almubarak, den senares dikter i Sarra Anayas översättning tog andan ur mig (”bara solen ger utan smärta”) och när Iman Mohammed avslutade kvällen med sin tolkning av Wadha Almusajens dikter så var det total gåshud. Skaffa numret! Läs dikterna och kollektivtexterna! 5 plus! Lite bilder:

Kolla vad fint! (Kolla in alla tidigare nummer av Kritiker också, det som kom i våras med tema barn var också väldigt bra tex! Barnet som begrepp är verkligen i behov av en problematisering!)

Klassiskt Författarförbundet/smygstart på poesifestival-mingelbord! Påminner mig om en fin men sorglig dikt poeten Isis Mûh skrev en gång: ”en ensam salt pinne”.

Stämningen på topp och helspänn innan det ska börja. Poeten och Tydningen-redaktören David Zimmerman höjer en pirrig skål! Kolla vilken anrik miljö.

Front row! Där borta skymtar poeterna Burcu Sahin och Judith Kiros från grymma poesikollektivet Ce(n)sur! Vad heter ditt poesikollektiv? Notera också klippan Linn Hansén som testar ljudet. Hör ni där bak? Ja, vi hör!

Huda Almurabak och Roqaiah A al-Fareed!

Mona Saffar läser sina dikter! Bredvid sitter Helena Boberg som läste Ida Börjels översättningar!

Roqaiah A al-Fareeds poesi! Balsam Karam läste sina översättningar!

Ranwa al-Amasy läste bland annat fint om en proxyserver och kurragömma! Linn Hansén läste Sara Hallströms översättningar! (Missa inte Sara Hallströms nya diktsamling Jag vill att mina barn ska tillhöra, en av höstens bästa!)

Sarra Anaya presenterar Huda Almurabak! Huda läste bland annat från sin debut, I-phonens designade oskärpa!

Iman Mohammed avslutar kvällen med sin tolkning av Wadha Almusajens smärtsamt vackra rader om hänsynsfullhet och kalla leksaker!

Wadha Almusajen.

Nu ska jag leva ut nån sorts turnéliv, ensam i Göteborg. Läsa en god bok och dricka en drink kanske. Har ju med mig överdrivet mycket lektyr. Haha. Kommer mest läsa twitter. Hoppas jag stöter på Henry Song (känd från bokmässanbloggen). Återkommer med en flödande uppdatering imorgon!

Såg btw att Jon Fosse fick Nordiska rådets litteraturpris. Kul för honom!

Och hörde i Babel att Jonathan Franzen inte ”känner sig som en författare”! Kanske för att han är så fruktansvärt rik? Men kul att han har knarkat, en gång, och att han då kände sig som en hund! Jag drömde att den där Jens Lekman-låten, When I Said I Wanted To Be Your Dog, var tillägnad honom. Men det är ju helt ologiskt. Den borde vara skriven av Jonathan Franzen och tillägnad Jens Lekman… äsch… nu ska jag sluta. Puss.

//Elis