Annons
Annons
3:42 29 Nov 2016

lunch-164490r

Jag samtalade med Nöjesguidens ställföreträdande chefredaktör Pelle Tamleht om att tidningen aldrig tagit upp trenden lunch som blir allt mer utbredd i Sverige, framförallt i storstäderna.

Lunch är ett måltidsformat som inträffar mitt under arbetsdagen, vanligtvis mellan 12 och 13, åtminstone för den som jobbar vanlig kontorstid. Ofta äts lunchen i sällskap med andra, men den kan också intas i ensamhet. Det finns luncher som äts i all hast, kanske på språng, och långsamma luncher av mer ceremoniell karaktär. Lunchen kan komma i många tappningar. Man kan äta medhavd lunch, ofta i matlåda, eller lunch på restaurang. Det finns finlunchställen och bricklunchställen, och allt däremellan. Vissa äter affärslunch, andra äter lunch för att pausa arbetsdagen och i stället fly in i drömmar om ett bättre liv. Många använder lunchen för att skvallra. Lunch kan vara ett sätt att uppdatera sig om vad som händer. Andra går på lunchseminarier och äter laxwraps och lyssnar på talare eller panelister som berättar om något yrkesrelaterat. Många använder lunchen för att bekanta sig med nya personer. ”Ska vi ta en lunch?”, kanske de säger då. Det är en fras som blivit vanligare och vanligare och är ett sätt att markera lunchvana. Säger man ”ska vi ta en lunch?” eller det ännu mer avslappnade ”ska vi luncha?” med chosefri slarvighet så visar man att man har ätit lunch förut.

I Stockholm är lunch en av de hetaste trenderna i dag, de flesta äter lunch i stort sett varje dag. Men så ser det inte ut överallt – lunchen har till exempel ännu inte kommit till Norge. Lunchen kom till Stockholm och Sverige från New York, efter att svenska trendspanare där observerat trenden i SoHo på Manhattan.

Jag är inte säker på att lunchtrenden är här för att stanna. Men 2017 lär vi få svaret.

4:46 22 Nov 2016

I dag var jag hos Morgonpasset i P3 och pratade om varumärkeskriser utifrån min roll som PR-konsult. I den rollen har jag hanterat otaliga mediekriser av varierande karaktär. Min medverkan finns att lyssna på eller ladda ned som podd här:

Simon Strand: Så jobbar du med varumärken som krisar

Annons
7:05 18 Nov 2016

nobelpriset-i-fysik

Visst blir man trött på det enfaldiga svenska diskussionsklimatet. I veckan har jag förstått att man inte längre ens får säga att ”Little Jinder är en såndär person som man kan få en könssjukdom av bara av att stå bredvid” och att man inte får kalla kvinnliga ministrar för ”hora”. Takhöjden i den svenska debatten blir bara lägre och lägre. Då har jag inte ens tagit upp att man under väldigt lång tid inte har kunnat säga något rasistiskt utan att bli kallad för rasist.

Egentligen kanske det borde instiftas ett Nobelpris i frispråkighet för att i stället främja tillväxt i åsiktskorridorens alla dimensioner. Och vilka vore bättre lämpade än danskarna att dela ut det? Vad Norge är för samförstånd och konfliktlösning, varför de fått äran att dela ut fredspriset, är Danmark för yttrandefrihet.

Om inte priset skulle gå till någon av upphovsmännen bakom ovan nämnda exempel kanske det skulle kunna gå till Filippinernas president, Rodrigo Duterte, som bland annat har kallat Barack Obama för ”horunge” under året. En annan värdig kandidat vore givetvis USA:s tillträdande president.

Precis som ekonomipriset som tillkom i efterhand, och inte tillhör de äkta Nobelprisen (fysik, kemi, medicin, litteratur och fredsarbete), kommer detta pris inte kunna heta ”Nobels frispråkighetspris” rakt upp och ned rent formellt. Ekonomiprisets formella namn är till exempel ”Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne”. På samma sätt tänker jag att även frispråkighetspriset skulle kunna ha en kurator, likt Riksbanken för ekonomipriset, och att denna institution skulle kunna vara den sorglösa danska restaurangkedjan Jensens Bøfhus. Namnet skulle i så fall kunna bli något i stil med: ”Jensens Bøfhus pris i frispråkighet till Alfred Nobels minne”.

Det är i alla fall en tanke.

Annons
4:04 7 Okt 2016

terrasshuset_sko%cc%88ndal_korridor

Det pratas mycket om åsiktskorridoren, men enbart ur ett breddperspektiv. Många menar att den är alldeles för smal, medan andra menar att det är helt i sin ordning att vi har snävare begränsningar än i en del andra länder för vad som är anses som rätt och riktigt i politiska, moraliska och kulturella frågor.

Oavsett hållning i den frågan tycker jag att man borde kunna konstatera att det största problemet med vår svenska åsiktskorridor i själva verket är att den är alldeles för lång. Folk har åsikter om precis allting. Trösklarna för att känna sig berättigad till en åsikt är mycket, mycket låga. Bertrand Russell, som sa att  ”the whole problem with the world is that fools and fanatics are always so certain of themselves, and wiser people so full of doubts” vänder sig i sin grav.

Jag känner flera byråkrater som har hävdat att just deras arbetsplats har Sveriges längsta korridor. En jobbar på Försvarets Materielverk och en annan på Södersjukhuset. Att det här skrytet om exceptionellt långa korridorer är så vanligt bevisar egentligen detta kulturella särdrag: i Sverige är långa korridorer något fint och statusfyllt. Oändligheten är en dygd. Men borde den verkligen vara det?

Kanske borde människor i Sverige i stället börja markera gränserna för sina åsikter. I dagsläget verkar de outsinliga. Kanske borde alla aktivt försöka avstå från att ha en åsikt i minst en fråga om dagen, som en slags KBT-övning. Kanske skulle den svenska twittersfären kunna välja ut en veckodag där man helt enkelt avstår frivilligt från åsikter och i stället diskuterar helt åsiktsfritt under hashtagen #NoOpinionWednesday. Jag inser naturligtvis att detta inte är något annat än en utopisk dröm.

Åsiktskorridorens bredd är en distraktion som har gjort att alla debattörer i maskopi med varandra framgångsrikt har kunnat mörka faktumet om åsiktskorridorens oerhörda längd.

1:32 22 Sep 2016

get-clean

Efter att tidigare ha listat de 50 trendigaste mackorna 2016 har turen nu kommit till tvålarnas underbara värld. Jag älskar tvålar. De desinficerar, återfuktar, smörjer och renar. Men de är också viktiga identitetsmarkörer. De viktigaste identitetsmarkörerna är nämligen inte klockor, bilar och parfymer. Nej, det är de mindre uppenbara och mer diskreta tvålarna, pennorna och pluntorna. Man kan inte ha vilken tvål som helst om man vill kunna känna sig tillfreds med sin egen person. Så vilka tvålar är det egentligen som gäller just nu? Här kommer facit, de topplacerade märkena även med varsin motivering. Angående de lägsta listplaceringarna kan sägas att överkommersiella grosshandlarmärken (Dove, Nivea) som tjatar sönder sina kunder om det påhittade konceptet ”naturlig skönhet” inte har några fördelar eftersom såväl Forsman & Bodenfors som Westander saknar representanter i årets jury. Däremot har ICA Basic överraskande nog letat sig upp till en tredjeplacering. Jag bad ICA:s presschef Ola Fernvall om en kommentar:

Nöjesguiden skrev 2012 att ICA Basic var tönten i klassen som försöker klä sig i coola kläder. Sedan dess har nördar fått en mer upphöjd ställning i samhället. Utnämnandet känns därför logiskt, men är mycket uppskattat, säger Ola Fernvall.

1. Lush
Lush är världens mest hedonistiska tvål, dessutom halvsvår att få tag i om man bor i Norden, vilket bara gör den mer åtråvärd. Lush life!

2. Aesop
Gå till någon av världens coolaste barer eller restauranger och du kan vara alldeles säker på att de har Aesop i badrummet. Aesop hade varit etta om det inte vore för att det börjar kännas överhajpat och ”gjort”.

3. ICA Basic 
Normcore-trenden har hittat till tvålscenen! Och bland basic-märkena är ICA Basic trendigast.

4. Family Fresh
Beviset på att GAL-TAN-skalan bygger på ett falskt motsatsförhållande. Family Fresh lyckas vara både family och fresh, konservativt och progressivt, på samma gång.

5. Barnängen
Ingen topplista är komplett utan lite mysig nationalromantik. Barnängen är en förnimmelse om somrarna när man var liten och den typen av reaktionära rörelser är oxymoroniskt nog trendigt just nu.

6. The Body Shop

7. L’Occitane

8. Old Spice

9. Molton Brown

10. Durance

11. Skargard

12. Maison du Savon

13. AAA

14. Marius Favre

15. The Somerset Toiletry Company

16. Yves Rocher

17. Dettol

18. Kiehls

19. Caudalie

20. Jurlique

21. Kora

22. Nude

23. Olio Lusso

24. Dial

25. Estee Lauder

26. Tata Harber

27. Kari Gran

28. Fig

29. Yarrow

30. Herbivore

31. Dr Hauschka

32. Space NK Apothecary

33. Dermaheal

34. The Organic Pharmacy

35. Liz Earle

36. Blue Mercury

37. Malin + Goetz

38. Murad

39. Cutt Beauty

40. Palmolive

41. Dettol

42. Cien

43. Bliw

44. Såklart

45. Sana

46. Eldorado

47. Lux

48. Neutrogena

49. Dove

50. Nivea

Annons
Annons