Terry Richardson

Jag läste nyss den här alldeles för långa artikeln om Terry Richardson som The Cut publicerade igår under titeln: Is Terry Richardson an Artist or a Predator? Spontant känner jag bara euw, euw och åter euw.

För att svara på rubrikfrågan:

1. Han tar bilder med en dyr kamera med en stark blixt på någon halvnaken modell mot en vit bakgrund, that’s it…

2. Spelar det någon roll om han är duktig på det han gör om det innefattar sexuella övergrepp? Varför ens försöka luska ut om han är en ”artist”? Fullständigt befängt.

Benjamin Wallace som har skrivit artikeln (högst oväntat att det är en man som har skrivit den) försöker ansträngt att sympatisera med Terry Richardson och göra honom ”mänsklig”. Artikeln går utförligt igenom Terry Richardsons komplicerade relation med hans pappa, buhu, och har sjukt långa stycken om hur han verkar känna genuin glädje för fotografi och INTE BARA fotograferar avklädda kvinnor som han sedan sexuellt utnyttjar.

Jag blir så sjukt trött på att det så ofta helt desperat ska sympatiseras med dessa creeps och att folk gärna verkar vilja framställa dem som de egentliga offren.

Artikeln genomsyras av en ytterst obehaglig ”stackars Terry som hade det jobbigt med sin pappa och nu blir utsatt för näthat och falska anklagelser när han egentligen bara är en konstnär som känner stark passion för fotografi”-vibb, som ger mig lika obehagliga kvälvningar. Terry Richardson är inte en fin människa bara för att han inte utför sexuella övergrepp 24 timmar om dygnet och råkar ha andra intressen också. Det spelar som sagt heller ingen roll om han nu skulle vara duktig på det han gör, när det innefattar sexuella övergrepp.

En liten sidenote: Ovan ser ni artikelns tillhörande ”snälla” bild… *mår illa*