Jag har tänkt en hel del på min blogg på sista tiden (ca varje dag) och skämts. Den har ju inte varit en fungerande/faktisk blogg sedan… 2015? Jag har tänkt på varför jag inte känner ett sug att skriva. Varför det inte händer. Varför jag har gått från att med glädje skriva prick varje dag till ca en gång i månaden. Jag har tänkt och jag har kommit fram till följande:

Att bevaka “modenyheter” dagligen är helt irrelevant i bloggformat då den modeintresserade personen kan hitta dem straight from the source en sekund efter att de skett på exempelvis vogue.com eller Instagram eller Twitter eller Facebook. Varför vänta in en bloggare? Varför läsa i andra hand? För varje år som går går allt som har med WWW (ja jag är 55 plus) att göra snabbare och snabbare och snabbare. Och jag orkar inte sitta och invänta nyheter dygnet runt för att sedan skriva så fort jag får/ser dem, inte ens hinna tänka. Det är omöjligt att hinna före någon. Sen är väl poängen med t.ex. min blogg att en vill läsa någon slags analys, en persons tankar kring nyheten. Men det är ytterst sällan det händer något särskilt intressant, och att jag känner ens lite grann inför det. Och då slutar det hela i att jag fullständigt skiter i mina egna ord, mina egna åsikter. Och vem vill läsa text som den som skrivit den inte ens bryr sig om?

Summa summarum, jag måste antingen omformatera min blogg- hitta ett nytt sätt att skriva på, eller ge upp.

Att säga hejdå är jag inte redo för än, för det är så kul att blogga när det är kul att blogga. Så, nu får jag helt enkelt lov att testa ett nytt format. Som jag hoppas att ni tappra läsare (shout out till er) vill ta del av.

En person (följt av ytterligare en person) sa till mig att hen ville se på mig som Stockholms Carrie Bradshaw. Den idén gillar jag. Inte att jag actually skulle skriva en superkänd (har inte skev självuppfattning) kolumn om sex. Men skriva i ett mer “I Couldn’t help but wonder-format”, ha sylvassa klackar och vara luspank- men på något mirakulöst vis ändå gå runt(!?). Som en (mode)dagbok. Fashion and the City. Skoja. Haha. Men ja.

TBC

<3

Sidenote: Något som är strängt förbjudet framöver är så här långa inlägg, om det fortlöper kanske jag tröttnar på mig själv igen.

Sidenote 2: Till de som efterfrågat en skvallerblogg i form av vem gjorde vad på vilket event- det är nästan bara jag som är gränslös så det blir inte så kul för mig att skriva tyvärr, och jag vet att min farmor läser min blogg ibland. Men jag bjuder på en bild på mig från förra fredagens fylla på öppningen av Hobo(!?) Hotel samt- tack och förlåt och kram till alla som träffade mig då<3

Sidenote 3: haha var så berusad att jag inte ens lyckades täcka – ni vet vad som Instagram inte tillåter – ordentligt.