En kanske tror att jag inte närvarade under modeveckans sista dag, eftersom att jag skrev noll inlägg igår- så det skulle absolut vara ett rimligt antagande, men jag var där minsann. Bara fullständigt förstörd.

Modeveckan, ja, det är en speciell liten vecka. När den absolut sista visningen har varit känns det lite som att äntligen få åka hem från en klassresa. Supernöjd över att ha fått leka av sig i tre dagar, men totalt jävla utmattad och trött på skiten. Att umgås med exakt samma människor på exakt samma platser i tre hela dagar är… vidrigt. Jag orkade knappt krama två av mina favoritpersoner (även i verkliga livet) hejdå igår när jag skulle stappla hem från Berns.

Nu hade jag tänkt att jag skulle göra en sammanfattning av Stockholm Fashionweek, det kan få kompensera lite för den bristfälliga bevakningen av dag tre. Här kommer den:

Bästa visningar

Ida Sjöstedt A/W16

Foto: Mathias Nordgren.

Under Idas visningar är det, som tidigare nämnt, alltid så fantastiskt fin stämning. Det känns som att alla verkligen är genuint glada över att få vara där.

Det går inte riktigt att greppa hennes mode, vilket jag älskar, det är så så så fulsnyggt och så så så tacky. Jag förstår inte hur en kan göra plagg som ser ut att komma från en marknad i London samtidigt som att de ser ut att kosta mer än Prada.

Ida Klamborn A/W16

Foto: Mathias Nordgren.

Det var som vanligt en enda stor feministisk maffia på Ida Klamborns visning, bossiga brudar överallt, vart en än tittade. Vilket liksom gör en dödskär i allt som har med visningen att göra innan den ens har dragit igång. Likt föregående visning presenterade Ida denna gång sin A/W16-kollektion på en armé vuxna kvinnor, däribland Carolina Gynning(!). Det är så befriande att kunna relatera till de kroppar som plaggen sitter på, att det är faktiska personer och inte en hord unga modeller som gjorts till en samling anonyma identiska klädhängare.

Kollektionen kändes betydligt mer rå och mindre finpolerad än tidigare kollektioner, lite som ett nytt steg i Idas modeskapande? Ett nytt steg som jag vill se fortgå, det känns helt rätt.

DRKN A/W16

Foto: Mathias Nordgren.

Jag är inte helt såld på själva modet, pga smaksak. Har extremt svårt för när mode anstränger sig för att vara sådär svårt och hårt. Men, det var garanterat den mest underhållande visningen.

Allt detta erbjöds:

Ett: En lasershow(!).

Två: Spännande casting, b.la. Mwuana gick visningen(!).

Tre: Silvana Imam uppträdde(!).

(!!)

Alltså, slår det mesta med hästlängder.

Bästa mingel

Faggot Apparel på Taverna Brillo? Minns inte de andra.

Här frågar jag vart vinet är. Vi vet alla vart vinet är.

Bästa person

Sebastian Nowacki

Som myntade ett nytt begrepp.

Bästa quote

“Jag har så himla hög toleransnivå”
-Agnes Grefberg Braunerhielm klockan 14.30, dag ett.

Bästa samtal

Anonym
-Kommer ni ihåg att alla hade en sån där Busnelkofta i skolan?
Anonym 2
-Jaaa!!!
Mandy Mann
-Nej
Anonym 1&2
-Va!? Alla hade ju det?
Mandy Mann
-Men ni har väl gått i skolan på Lidingö, eller nåt?
Anonym 1
-Östermalm
Anonym 2
-Djursholm
Mandy Mann
-Jag är från Farsta, ingen hade Busnelkoftor där

Detta inträffade alltså innan Busnel-visningen.

Övergripande kommentar

Det känns lite som att detta kan ha varit den sista Stockholm Fashionweek. Visningsschemat blir tunnare och tunnare för varje säsong, de stora svenska märkena letar sig utomlands, de nya unga har inte råd att visa, andra intressanta modeskapare stretar emot det “klassiska” sättet att jobba med mode på. Så, jag kanske ska avsluta med ett R.I.P i förtid.

Puss och Kram

//A Man Da Mann

Jonas Lindberg Nyvang.

Nu på måndag inleds Stockholms modevecka och visningsschemat är helt ärligt föga lockande då det är extremt glest, men några spännande visningar finns det allt att se fram emot.

Däribland, vad jag tror kommer att vara säsongens tilldragelse, Björn Borg-visningen. Tillsammans med Björn Borg har nämligen ingen mindre än den Londonbaserade superhypade designern Craig Green skapat en kapselkollektion för A/W16.

Jag har ställt några frågor till Björn Borgs marknadsdirektör Jonas Lindberg Nyvang om samarbetet med det brittiska lilla stjärnskottet.

Berätta lite om samarbetet, vad är tanken bakom det?
– För hösten 2016 har vi samarbetat med den brittiske designern Craig Green i skapandet av en limiterad kapselkollektion. Kollektionen består av konceptuella och funktionella sportmodeplagg för både herr och dam. I skapandet av kollektionen inspirerades Craig av sin fascination av ljus och skugga.

Hur kommer det sig att Björn Borg valt att samarbeta med just Craig Green? Vad gör honom passande för ett varumärke som Björn Borg? Han har ju exempelvis aldrig gjort ”sportkläder” innan.
– Vårt designteam fascinerades av Craigs konceptuella kreationer. Vi ville ta ut svängarna och skapa något intressant så vi lät honom designa en sportmodeskollektion som gestaltar vårt sportarv i kombination med hans nyskapande designnerv. Resultatet blev något helt unikt och vi är otroligt nöjda.

Vad är tilltalande med hans specifika estetik? Hur klickar den med Björn Borgs estetik? Eller ligger intresset i att estetikerna krockar?
– Craig Green kombinerar en minimalistisk stil med ett vågat skulpturalt förhållningssätt. Vi tilltalades av den unika kombinationen av konceptuell styrka och konstnärligt hantverk som Craig symboliserar. Björn Borg har alltid varit vågat och vi vill förändra hur folk bär sportkläder genom att addera Craig Greens unika modeperspektiv. När Craigs visioner och avantgardistiska design möter Björn Borgs funktionella och tekniska sportmode skapas något väldigt intressant.

Craig Green är ju en superhypad designer just nu, är det gynnsamt för Björn Borg som varumärke att samarbeta med honom?
– Vi är glada och tacksamma att en sådan hyllad designer som Craig valde att samarbeta med oss och att han är en sådan behaglig person att arbeta med. Han är så långt från en diva man kan komma och samarbetet har fungerat fantastiskt bra. Vi hoppas självklart att folk gillar kollektionen och att det stärker oss i vår resa mot att bli ett fullfjädrat sportmodevarumärke.

Berätta lite om kollektionen, vad får vi se?
– Det är en blandning av konceptuella livstidsplagg som kiltade ponchos, parkas, bombarjackor och pikéer i kombination med mer funktionella träningsplagg som sporttoppar, performance-tights och superlätta track pants med dragsnören. Alla plagg finns i både benvitt och svart.

Ni har gått ut med att kapselkollektionen ska innehålla ”unisexplagg”, vad innebär det? Vad skiljer unisexplaggen från dam- och herrplaggen?
– Det som skiljer plaggen från varandra är framförallt passformen som är mer universell. Unisexplaggen i kollektionen är bland annat sportjackor, ponchos och sportbyxor som är ”oversized” och kan anpassas med dragsnören för att skapa multifunktionella plagg för både män och kvinnor.

Är “unisexplaggen” ett steg mot ett Björn Borg-mode utan könskategorier? Eller är det något unikt för just denna kollektion?
– Unisexplaggen är något som känns helt naturligt och rätt idag. Jag tror personligen att vi kommer se allt fler exempel på detta, både i mode generellt och i Björn Borgs värld.

Hur tror du att kollektionen kommer att tas emot? Blir den lika hypad som Craig Green själv?
– Vi känner att kollektionen är stark och Craig Green är en fantastisk designer. Vi tror självklart mycket på det här samarbetet och hoppas att kollektionen kommer uppskattas av många.

Visningen går av stapeln på måndag klockan 18.30 och kollektionen hittar en från oktober 2016 i Björn Borgs fysiska butiker och online samt hos utvalda återförsäljare.

P.S. För någon slags aning om hur kapselkollektionen kan tänkas se ut, kika på Craig Greens senaste (egna) kollektion här.

Ida Klamborn

Som tidigare nämnt kommer den “klassiska” seatingen att trotsas under Ida Klamborns A/W16-visning på onsdag nästa vecka. Alla som vill kommer att kunna se visningen i realtid ur Front Row-perspektiv, fast från valfri plats, i telefonen. Detta tack vare en interaktiv robotinstallation utrustad med VR-kameror.

I samband med detta tog jag tillfället i akt att ställa lite frågor till Ida kring initiativet.

Berätta lite om initiativet, vad betyder Democratic Front Row?
– Det syftar helt enkelt på att vem som helst kan ta del av perspektivet av att sitta front row, via virtual reality teknik.

Hur ser du på det? Vad betyder det för dig?
– Teknik är spännande, och för min del är det utmanande att få sammanlänka mode och teknik.

Vad är det du vill utmana och förändra genom Democratic Front Row?
– Jag vill testa något nytt. Det finns ett intresse för teknik och att sammankoppla människor lättare tror jag, vilket också märks. Projektet Democratic Front Row har nu blivit omskrivet i Japan, Uk, Frankrike, Usa osv. Jag tror att virtuall reality teknik kan användas inom flera områden i framtiden, inte bara mode, utan kommunikation, politik, förhandlingar, utbildning, relationer etc.

Vad är det i praktiken som skulle kunna göras om till det bättre? Hela modevisningssystemet? Seatingen? Är det inte bra att ha “viktig” press längst fram för bästa spridning?
– Att utveckla ”hur” man ser en visning är ju det intressanta. Självklart bjuds kunnig och intressant press in på front row, men på en, två eller tre stolar kan också 360 graders kameror installeras och tillåta tusentals människor få se en visning, som om de är i rummet, även fast de bor i Småland och inte jobbar just inom modebranschen. Det blir intressant när man inte behöver välja bort någon till fördel av någon annan.

Vad skiljer det här från en vanlig livestreamning som ju redan finns?
– Skillnaden är att vi filmar med en 360 graders kamera, vilket innebär att allt filmas, alla vinklar. När du ser visningen genom appen på din smartphone hemma och du vrider dig till vänster ser du vad som händer till vänster, vrider du din telefon bakom dig ser du vem som sitter på raden bakom dig. Du hör vad personen bredvid dig pratar om. Du är typ där, vilket också förhöjs om du lagt in din smartphone i en sån här box som heter ”Cardboard”, vilket skapar ett djup i bilden.

Är tanken att det här ska fortgå? Eller är det en engångsgrej?
– Vi får se, jag ser det mer som ett steg i ledet för nästa fas i teknikens utveckling helt enkelt.

Tror du att initiativet kan bidra till förändring?
– All utveckling börjar med en idé, vi testar det här nu sen kanske någon annan ser detta och tar det vidare och utvecklar nästa steg osv osv. Det är ju det som är så kul! Mode går oftast i cykler, men teknik det går bara rakt fram och kommer på nytt hela tiden.

Här kan en ladda ner appen som möjliggör att varenda brinnande liten modesjäl kan se visningen exakt när den äger rum.

Front Row-robotarna.

Måndag den 24:e augusti är dagen med stort D. I varje fall för mode-Sverige, då det återigen är dags för Stockholms modevecka (som som vanligt egentligen inte är en vecka utan tre dagar).

Under dessa dagar ska jag likt så många andra springa omkring som en vilsen höna, skriva skitmycket, tvingla en och annan stackars sate samt förhoppningsvis dregla över underhållande mode. Jag har BESTÄMT mig för att i varje fall tio visningar måste bli BRA. OCH jag slår vad om, med mina månadens sista slantar, på att det blir de visningar jag har spaltat upp nedan.

Här kommer 10 visningar jag har bestämt att en kan se fram emot, från dag ett till dag tre:

1. Ida Sjöstedt (Måndag 24/8 11.00)
Med tanke på mina kärlekskänslor inför hennes senaste visning för A/W15 är jag inget annat än exalterad och spänd inför att se Idas SS16-kollektion. Jag hoppas att hon levererar en lika (helst mer) kvinnohyllande show som sist, speciellt då hon dessutom är veckans allra första visning och därmed öppnar Stockholms modevecka.

2. Swedish Fashion Talents (Måndag 24/8 18.00)
Att se nya designers presentera en debutkollektion är något av en modeveckanfavorit för mig. Därför lär jag känna upprymdhet under Swedish Fashion Talents visning.

3. Björn Borg (Måndag 24/8 20.00)
Björn Borgs SS16-kapselkollektion ska fungera som en hyllning till Mars One-projektet. Mars One-projektet som (citat deras hemsida) handlar om detta: “Mars One is a not for profit foundation with the goal of establishing a permanent human settlement on Mars. To prepare for this settlement the first unmanned mission is scheduled to depart in 2020.” Alltså, hur kan en inte bli galet nyfiken på denna visning? Rymden är bland det sjukaste jag vet, kommer aldrig sluta fascineras av det.

Vidare information kring detta galna ”samarbete” kommer snart här hos lilla Modebevakningen.

4. By the No (Tisdag 25/8 08.30)
Som de flesta (modeintresserade) vet gick ett av Sveriges mest älskade modemärken i konkurs häromåret. Vilket lämnade ett litet tomrum i diverse modehjärtan. Som de flesta (modeintresserade som huserar på bl a Nöjesguiden) vet gjorde grundarna till det älskade märket, V Ave Shoe Repair, modecomeback i form av ett nytt märke – By the No. Alltså är det en given visning/presentation att se fram emot. Trots att en behöver vara på plats 08.30.

5. Cheap Monday (Tisdag 25/8 19.30)
Varje, varje, varje säsong är det en fröjd att se Cheap Mondays visningar, inte bara för kläderna utan för den show de alltid leverar. Inget kommer tyvärr någonsin kunna slå SS15-visningen. Någonsin. Men A/W15 var galet underhållande på sitt vis, och jag förväntar mig även UNDERHÅLLNING på Nobelberget under tisdag kväll. Väntar så spänt.

6. Giorgi Rostiashvili (Tisdag 25/8 20.30)
Den extremt hypade nykomlingen Giorgi Rostiashvili kommer att hålla sin debutvisning med hjälp av Peroni Designer Collaborations (som för sjunde säsongen i rad stöttar en ung designer) på Berns på tisdag. Alltså, ytterst spännande, då alla de tidigare designerna de stöttat har varit grymma. (Exempelvis: Lamija, Ida Klamborn, Erik Bjerkesjö, Altewaisaome osv).

7. BACK (Onsdag 26/8 10.00)
Behöver jag ens motivera?

8. Ida Klamborn (Onsdag 26/8 13.00)
Allas älskling Ida Klamborn krossade hjärtan då hon inte visade under den senaste modeveckan. Därför är lyckan ofantlig över att hon återigen står med på visningsschemat.

9. The Swedish School of Textiles (Onsdag 26/8 14.00)
Återigen, det här med nya designers, som gör entré i modevärlden, är något alldeles speciellt.

10. Lamija (Onsdag 26/8 19.00)
Även denna säsong får Lamija äran att stänga modeveckan och det förväntar jag mig, vill jag innerligt, att hon ska göra med bravur. Den föregående kollektionen (hennes debutkollektion) gjorde mig alldeles varm inombords, vilket jag förväntar mig att även denna ska göra. Utöver att det är speciellt att se en ny designer födas är det även något särskilt med att se den växa upp. Kanske till och med ännu finare.

I slutet av januari, alltså mitt i skitvädret och Sveriges befolknings gemensamma depression, var det i vanlig ordning dags för Stockholms modevecka. Helt i stil med det kassa vädret var det även en minst sagt kass modevecka. Det var ett relativt omöblerat visningsschema och (typ) inga fester? Vilket liksom är likamed ingen modevecka alls. Hela poängen med modeveckan är ju att modefolket ska få leka av sig under tre dagar- supa sig fulla, snacka skit, springa omkring som rastlösa småbarn i Berns lokaler och underhållas av spännande visningar.

Hur som haver lyckades jag ändå skramla ihop fem höjdpunkter, som inte bara kan benämnas som höjdpunkter i relation till deppigheten utan verkligen var HÖJDPUNKTER.

Så, nu har jag gjort en liten återblickande höjdpunktslista som jag vill ska agera lite pepp inför nästa veckas modevecka(SS16!)- som förhoppningsvis håller högre nivå, varsågod:

5. Lamija A/W15

Det här med att se nya designers födas och komma till modevärlden är något speciellt. Väldigt speciellt. Att se just Lamijas debutkollektion skrida längs med visningspodiet var något fullkomligt speciellt.

Kollektionen talade sitt alldeles egna ytterst estetiskt tilltalande språk, som var omöjligt att inte beundra, för att citera mig själv (pga lat och narcissus): ”Jag skulle vilja säga att kollektionen var som ett möte av Bosnien, Sverige och Italien- folkdräkter från Balkan som möter svensk minimalism som sedan möter 90-talets sexiga Gianni Versace.”

Vidare så var plaggen helt felfritt inklusive extremt avancerat konstruerade, broderade helt för hand- vilket är ett hantverk som en sällan ser i svensk ready to wear kontext.

4. BACK A/W15

Eftersom att uppseendeväckande-visnings-mästaren Ann-Sofie Back valde att inte ha en ”klassisk” (BACK synonym: kontroversiell) visning utan att istället ha en intim presentation av sin kollektion var modesverige i ett ganska oroligt tillstånd innan visningsdagen.

Men såklart, eftersom att BACK är BACK- så blev denna intima presentation en ännu mer galen upplevelse att framtvinga eufori än de tidigare serotoninhöjande visningarna.

Själva kollektionen och själva situationen var kanske det bästa Ann-Sofie erbjudit hittils. Vilket jag nästan känner varje gång, vilket gör att en blir mer och mer och mer förvånad varje gång det händer. Det känns liksom overkligt att en kan överträffa sig själv gång på gång.

Vid intresse, klicka på rubriken för att läsa en ordentlig beskrivning av kollektionen och situationen.

3. AMAZE Sthlm

Nicole Walker & Cornelia Blom

Den nya modeplattformen AMZE Sthlm (som tekniskt sett inte tog plats under själva modeveckan utan helgen inför den) startad och driven av stylisten Nicole Walker och konstnären Cornelia Blom amazed me. Modescenen hade/har som ambition att låta utvalda designers visa sina kollektioner med helt fria kreativa förutsättningar utan förutbestämda regler kring hur mode bör visas- vilket är precis vad modebranschen behöver. Förnyelse. Det är liksom lite konstigt att en bransch som egentligen handlar helt om ”nytt och fräscht” ändå är rädd för att vara nyskapande. Att det endast är vad som visas, och inte hur det visas, som ska vara innovativt.

På lördag (22 augusti) kommer AMAZE återigen att ta plats i samband med (men som ett alternativ till) Stockholms modevecka.

Bild från AMAZE Sthlm 24:e januari källa: Facebook

Ovanstående bild som är tagen under en presentation av en kollektion under AMAZE-tillfället på dess åskådare (med mig på en stol… framför alla andra) får mig att skratta högt varje gång jag ser den. För jag förstår inte, jag kan inte förstå, varför jag ens sitter på en stol? Det känns sjukt osoft, då hela syftet med konceptet att utmana det traditionella sättet att presentera mode på givetvis innefattar att inte ha en ”klassisk” seating. Jag är liksom väldigt förlegad och arrogant som sitter.

Till mitt försvar så minns jag att det var dåligt syre i lokalen, att jag kände mig både yr och varm, att jag var hungrig och trött- vilket jag förmodar gjorde att jag bara inte kunde stå upp längre? Sen kan en tänka att just för att hela idén med att utmana tradition och bestämmelser om hur saker ska vara kanske jag gjorde helt rätt i att göra fel?

2. Minna Palmqvist A/W15

Som ”motivering” till Minna Palmqvists visning på AMAZE och dess andraplats på topplistan vill jag hur (återigen) osoft det kan kännas helt utan skam citera mig själv:

”Minna Palmqvists visning berörde mig, likt förra gången, väldigt starkt. Det verkar vara så att det är någonting med hennes mode- och hennes sätt att presentera sitt mode på, som får mig att bli alldeles varm inombords samtidigt som ögonen vattnas.

Denna visning klev ett få antal modeller långsamt men målmedvetet ut. De vandrade sakta fram för att ställa sig framför varsin spegel där ett läppstift var placerat. Läppstiften plockades upp och modellerna började måla sina läppar samtidigt som de betraktade sig själva i spegeln. Helkroppsspeglar var placerade i en halvcirkel en bit ifrån och efter en stund började de röra sig emot dem. De tittade på sig själva uppifrån och ner i speglarna, de tittade på varandra uppifrån och ner och de poserade på ett intimt vis, som om de befann sig i sitt eget hem och betraktade sig själva på ett sånt vis som en bara gör i sin ensamhet. Avslutningsvis ställde de sig tillsammans, några satte sig/la sig ner på golvet och jag (säkert många många fler) uppfylldes av en fantastiskt fin känsla av systerskap. En systerskapskänsla som sedan förstärktes av att Minna dök upp och höll mycket kärleksfullt modellerna i handen.

Plaggen som visades, hennes AW15 kollektion, var exakt som hon själv beskrivit dem ”Suit Lady möter pyjamas möter sport” och de var lika vackra som själva upplevelsen var. De var bärbara, de var nyskapande och de var inspirerande- de var perfekta. Allt var perfekt.”

1. Mitt sällskap

Agnes Grefberg Braunerhielm & Hanna Johansson på modebussen (aka skolbussen)

Första platsen måste jag bara ge till mitt sällskap, det finns inga tvivel om det. De där två extremintelligenta brutalroliga underbara personerna som livade upp den annars gråpräglade modeveckan då de försåg mig med tre dagar av cavababbel på Berns, en hysteriskt underhållande gruppchatt, och intressanta modeanalyser.

Ps. För att inte uppfattas som världens tjurfia så fanns det givetvis annat bra under den ”deppiga” modeveckan också- alltså inte bara fem saker (varav två inte riktigt ens var en del av den). Exempelvis så skrev jag lyckligt om Ida Sjöstedt, tyckte att det var spännande att se V Ave Shoe Repair-grundarna göra någon slags comeback i form av By The Number och uppskattar alltid Cheap Mondays visningar då de varje säsong är en SHOW.