Filippa K AW15

Det här blir nog sista gången jag skriver om Filippa K- om inte någonting riktigt oväntat skulle ske.

Designmässigt likställer jag Filippa K med COS, vilket inte är det mest spännande eller innovativa modet. Filippa K gör trendriktigt mode, de startar inte ens några egna trender, de följer trender- vilket gör att jag inte riktigt förstår varför de ens visar på modeveckan.

Men, det är min åsikt, och till Filippa K’s försvar så levererar de alltid det Filippa K ska leverera- svenskt stilrent mode. Så, därför finns det inte så mycket mer för mig att säga, om det som tidigare nämnt inte skulle ske någonting alldeles överraskande.

Ida Sjöstedt AW15 (klicka här för fler bilder och video)

Beskrivningen av inspirationen för Ida Sjöstedts AW15-kollektion lyder:

“The transformation from pretty baby to iron lady – in a world where ageing is a crime and the pressure of having it all is enough to drive anyone mental.” “Strong is the new skinny, 40 is the new 30 and time is ticking.” “Cougars, milfs, spinsters, boss ladies, BFF’s, mothers, daughters, man eaters and shrinking violets are this season’s muses. Women who try to forget about what is age appropriet or man repelling when they dress to kill and go chasing their dreams.”

Vilket (till skillnad från många andra modemärken) stämmer exakt överens med hur kollektionen faktiskt såg ut – vad kollektionen lyckades leverera.

Jag måste erkänna att jag har haft lite svårt för Ida Sjöstedts estetik, ur något slags ogenomtänkt feministiskt perspektiv. Nuförtiden kan jag tvärtom inte hjälpa att bli så himla glad av hennes visningar. Det är så himla mycket GIRLPOWER över hennes design. Det är så ultrafeminint och därav ultrafeministiskt.

Under en en ganska lång tid har kvinnan tagit makt (ur ett modeperspektiv) med hjälp av att ta till sig ”manligt” mode som sedan urminnes tider förvägrats kvinnan för att neka henne makt. Som ett ännu uppenbarare resultat av det har det som associeras med kvinnligt nedvärderats (för att kvinnan står under mannen i hierarkin). Men att någon slags hyperfeminin modetrend råder just nu finns det inga tvivel om, i varje fall ur ett internationellt perspektiv – det nya ”feministiska” modet är det icke mansefterapande modet. Att anamma typiskt herrmode för att få makt verkar inte längre vara på kartan och jag är därav en lycklig modesjäl.

I relation till allt detta blir Ida Sjöstedts mode väldigt aktuellt, men främst kanske väldigt intressant, då hon faktiskt gjort denna typ av mode från dag ett. Hon har gjort sin grej även om det inte varit trendigt – och jag kan absolut inte göra annat än att älska det.

Ida Sjöstedts AW15-kollektion levererade som sagt allt det hon utlovat och det var klockrent. Kollektionen var á la Ida fantastiskt kitschig, den hade perfekta 70-talsdiscovibbar, det var mjukt, det var hårt, det var kaxigt, det var snällt – det var allt. Jag vill ha mer. Jag längtar redan efter nästa kollektion.

Minna Palmqvist AW15 (Bilder: Rodeo.net)

Klockan 16.00 i lördags fick en lov att infinna sig i Hammarby Sjöstad i en gammal studio för att betrakta mode på ett helt annat vis än på modeveckan- på den nya modeplattformen AMAZE. En av sex kreatörer som visade sina verk på AMAZE var Minna Palmqvist, vilket kanske var den person som främst gjort att jag tagit mig dit.

Minna Palmqvists visning berörde mig, likt förra gången, väldigt starkt. Det verkar vara så att det är någonting med hennes mode- och hennes sätt att presentera sitt mode på, som får mig att bli alldeles varm inombords samtidigt som ögonen vattnas.

Denna visning klev ett få antal modeller långsamt men målmedvetet ut. De vandrade sakta fram för att ställa sig framför varsin spegel där ett läppstift var placerat. Läppstiften plockades upp och modellerna började måla sina läppar samtidigt som de betraktade sig själva i spegeln. Helkroppsspeglar var placerade i en halvcirkel en bit ifrån och efter en stund började de röra sig emot dem. De tittade på sig själva uppifrån och ner i speglarna, de tittade på varandra uppifrån och ner och de poserade på ett intimt vis, som om de befann sig i sitt eget hem och betraktade sig själva på ett sånt vis som en bara gör i sin ensamhet. Avslutningsvis ställde de sig tillsammans, några satte sig/la sig ner på golvet och jag (säkert många många fler) uppfylldes av en fantastiskt fin känsla av systerskap. En systerskapskänsla som sedan förstärktes av att Minna dök upp och höll mycket kärleksfullt modellerna i handen.

Plaggen som visades, hennes AW15 kollektion, var exakt som hon själv beskrivit dem ”Suit Lady möter pyjamas möter sport” och de var lika vackra som själva upplevelsen var. De var bärbara, de var nyskapande och de var inspirerande- de var perfekta. Allt var perfekt. 

Minna Palmqvist gav mig en av de bästa lördagarna jag haft på väldigt väldigt länge.

Nu avslutar jag min uppdatering kring stockholms modevecka med mina favoriter från Textilhögskolans SS15-visning. Favoriseringen beror på kollektionernas extremt intresseväckande och rätt av estetiskt tilltalande design. Här kommer de tre kollektioner som fick mig att infantilt studsa i stolen och irritera mina seatingkamrater:

Sara-Lovise Ewertson SS15: SnowBeastLasorTornado

Såhär beskriver Sara-Lovise Ewertson sin kollektion: ”Flipperspel, ett blinkande maraton, –  ut i en föralltid snöstorm.” Och ja, det var exakt så jag uppfattade kollektionen, den kändes som en ännu bättre version av Jeremy Scotts skräpmat och skräpkulturs-kollektion för Moschino AW14 som jag älskade så mycket, jag vill kalla denna för Moschino kollektionens något intelligentare och snyggare kusin.

Per Hansson SS15: Braided Body – Cord, Fibrous, Nylon

Tanken med Per Hanssons kollektion var att utmana, utveckla och hitta nya sätt för att skapa samtida herrmode. De flätade plaggen har konstruerats helt för hand, och gjorde mig fantastiskt imponerad. Det är inte ofta en ser sådant handarbete såhär i vår massproducerande samtid. Det var uppfriskande och det var vackert. Så vackert.

Andreas Eklöf SS15: Expression of tape

När denna kollektion visades fick en höra designerns privata samtal (som spelats in) kring produktionen av plaggen och det där allmänt kända ljudet av när tejp dras av från en rulle. Andreas Eklöf förklarar i sin beskrivning av kollektionen hur han använder sig av tejp-tekniker för att åstadkomma ett mer direkt vis att producera funktionskläder. Att arbeta med funktionskläder känns som ett framgångsrecept men något ointressant såhär mitt i vår universella sportmode-era, men att designa faktiskt nyskapande sportmode är allt annat än trist och vinner omedelbart mitt modehjärta. 

Ida Klamborn SS15

Igår stängde ingen mindre än Ida Klamborn Fashion Week Stockholm, och det med bravur. Ida Klamborn, jag vill bara börja med att säga tack för igår. TACK. FÖR. IGÅR. Vilken show. Visningen kändes som en enda stor feministisk sammankomst tack vare alla de queeniga queensen som satt frontrow och supportade. Att en variant av Hard Time med Seinabo Sey spelades under visningen kändes rätt givet med tanke på Ida Klamborns inblandning i videon till låten, den kollektiva besvikelsen som uppstod när Seinabo Sey satt frontrow och alla förstod att hon då inte skulle uppträda var därför ofantlig. Men, vi hade så fel. Halvvägs in i visningen ställer sig stjärnan upp och börjar sjunga. Den kollektiva lyckan som då uppstod var beyond ofantlig.