Kitty Jutbring:
Kitty ger sig in i diskussionen om vikt, bantning mm och skriver ett väldigt bra inlägg om det HÄR.
Är det som är problemet – att bantandet sker offentligt? Inte ATT de bantar men att de bantar offentligt?
Får man alltså banta – bara man inte säger det till någon?
Men då får ju heller ingen fråga sen för då måste man ju ljuga…
För tydligen är det HELT okej att prata om att folk tappat vikt och gärna ha en synpunkt på det också inbäddat i någon falsk komplimang/omsorg..
-Nu får du inte bliiiiiii smalare…
-Okej, jag lovar! Om du lovar att inte bliiiiiiiiii dummare!
Jag håller med henne. Har flera av mina vänner på fb som gör sådär och man tänker varje gång fan vad löjligt. Det handlar väl om att folk via sociala media hittat en motivation genom bekräftelse från andra. Likes och kommentarer som ”fan vad grym du är” får dem att fortsätta. Plus status, att man ses som jävulskt diciplinerad och duktig.
Folk har bantat offentligt sedan ViktVäktarna drog igång och troligen ännu längre tillbaka. Man söker motivation och stöd hos andra i samma situation, peppar varandra, utbyter tips osv. Det är inget nytt i och med sociala medier (även om dagens unga gärna gillar att tro att de är först med allt….inget nytt under solen).
Du kan ju inte jämföra viktväktarna med instagram och facebook. Viktväktarna är en mindre plattform inriktad till folk som har som mål att gå ner i vikt, inga konstigheter att lägga upp före/efterbilder där. Alla som har facebook eller instagram är inte i samma situation.
Mnja, jag tycker nog det är samma koncept, det är bara publiken och antalet personer man når som skiljer. Samt att de man mötet på VV inte har möjligheten att vara anonyma. Själva konceptet att söka hjälp och motivation bland andra som är i samma situation är den samma. Du hade inga bilder på VV men du hade din lilla bok där de ritade in din viktkurva och så fick man guldstjärnor (extra uppmärksamhet) när man gått ner 5 kg. Och alla vägning skedde öppet i kön inför alla andra medlemmar på väg in till mötet.
utgår vi ifrån inlägget ovan blir det en mycket stor skillnad, förstår inte hur du kan kalla det samma sak. Det är ju den stora publiken i övrig media som gör att det inte blir samma koncept. Problematiken med att exponera sin viktresa är ju att alla personer inte uppskattar att få det uppkört i ansiktet. Exempelvis som kitty skrev, personer med ätstörningsproblematik. Då kan folk lika gärna hålla sig till viktväktarna, eftersom det är en skara människor med samma mål och samma situation.
Jag är på sociala media varje dag, framförallt FB och Instagram, och jag upplever aldrig att jag får det uppkört i ansiktet. Som mest fladdrar någon bild förbi i flödet någon gång i veckan. Upplever man att man dagligen får triggande bilder, oavsett trigger, uppkörda i ansiktet i sociala medier bör man se över vilken sorts konton man följer och interagerar med. Min ”explore” sida på Instagram är fylld med bröd eftersom det är främst sådana konton jag följer och kommenterar på. Det känns lite ”som man frågar får man svar” eller som att ställa sig utanför VV och klaga på att bantande människor kommer ut genom porten….
Min poäng är fortfarande att människor som försöker gå ner i vikt alltid vänt sig till grupper med andra människor för att dela med sig av erfarenheter, söka pepp och motivation. Oavsett om det är grupper i sociala media eller viktminskningsgrupper.
Kan inte heller säga att jag upplever mig få så mycket ”uppkört i ansiktet”. Om en person har delat med sig av saker som jag, av den ena eller andra anledningen, inte vill se så har jag helt enkelt slutat följa den personen. Eget ansvar där, tänker jag. Jag hade själv en blogg förut där jag skrev om kost, träning och hälsa. Men det var verkligen inte för att trycka upp det i någons ansikte, utan för att inspirera och få kontakt med andra med samma intresse. Hoppas verkligen inte att någon satt och läste den bloggen även fast de egentligen mådde dåligt av den. Återigen tänker jag eget ansvar. Det andra alternativet vore ju annars att min blogg hade fått censurerats och det blir ju helt fel.
För övrigt; Min ”explore” sida på Instagram är fylld med hundar, katter och hästar ;D
Nej inte heller jag upplever det som att jag får det uppkört i ansiktet, som sagt jag skakar mer på huvudet och scrollar vidare, blir inte påverkad. Dock vet att andra människor blir det. menade inte att det fanns en lösning på problemet heller för det är totalt omöjligt att undvika så länge man använder sociala medier, svårt att rätta sig efter alla. Var mer ett konstaterande att jag tycker det är onödigt bara, för mig går andras välmående före ”fitspo” och därför lägger jag inte ut sånt själv. Tror det gör mer skada än nytta
Jag blir jättepeppad av att se andras framgång. Alltid när jag behöver en extra boost, eller om min motivation är nere så tittar jag efter videos på Youtube. Det är ett känsligt ämne detta med vikt, ideal och kropphets, och vissa tar det sämre till sig än andra. Det är väl som med allt, alltid någon som tar illa vid sig. Men i detta faller blir i alla fall jag motiverad. Ungefär som när jag ser en större person motionera ute, jag blir så sjukt peppad och motiverad på att själv röra på fläsket. 😛
Folk med ätstörningar kan bli enormt triggade. Man kommer inte undan, träningstips, ”clean eating”, bantningstips etc finns överallt. Så det är inte folk som tar illa vid sig, det är oftast ätstörningsproblematik som ligger bakom.
Ja, jag själv kommer på mig med att trilla tillbaka hela tiden, dom puckade tankarna kommer fram och jag står och väljer mellan en riktig måltid eller jag kanske bara ska äta lite ruccola ikväll. Kan säga att jag nästan alltid hinner stoppa mig själv men det är fan inte tack av media.
Att inte kunna lägga upp före/efterbilder för att folk kan bli triggade av det är att dra det för långt tycker jag. Man ska väl kunna få vara stolt över sin viktresa?
Ska man säga samma sak till fd. missbrukare, folk med ätstörningar, människor som lärt sig gå igen efter olyckor? Att de inte får berätta eller lägga upp bilder så att folk i deras originalsits inte blir ledsna?
Men varför måste man visa upp det för alla? Eller kan man inte vara stolt över sina framsteg o.d. utan att posta bilder på facebook, instagram etc?
Är väl lite så samhället fungerar nu. Så fort man lägger upp en bild på sig själv kommer kommentarerna om ens utseende. Klart folk utnyttjar det för att få självpepp, när de själva inte kan hålla peppen uppe. Folk får helt enkelt sluta lägga värderingar i andras utseende, sluta kommentera ”Sååå snygg!” när kompisen byter profilbild på facebook, o.s.v. Då kanske folk slutar värdera sig själva efter antalet positiva kommentarer.
+1