Cissi Wallin:
Cissi skriver om en liten men kanske ganska viktig strejk som hon gått ut i – nämligen paketstrejken.
För mig är detta en liten men ack så viktig strejk. Män överlag är ju så larvigt vana vid att ”nån annan” (läs: närmsta kvinna) ”styr upp det där”. Min svärfar köpet på fullaste allvar köper alla julklappar på MACKEN, DAN INNAN JULAFTON.
Hur funkar det hos er? Tänka på alla jävla födelsedagar och paket-strejkar du också? //Cissi
Genast när jag läste hennes inlägg så tänkte jag att ”men jag tycker ju att det där är typ det roligaste som finns att köpa presenter!!!” men nu när jag sitter här och vänder och vrider på det så undrar jag om även det har med min inneboende prestationsprinsessa att göra.
Viljan att göra andra människor glada, få beröm, uppmärksamhet, hyllningar och bli älskad?
Den duktiga flickan?
Kan det vara så?
Det är är någonting jag börjat fundera över sedan jag började lyssna på Cissi och LDs podd. Vad i mina beteenden, beteenden som jag aldrig tolkat som skapade av samhället, har med patriarkatet att göra?
(det här är första gången jag någonsin använder mig av ordet patriarkatet i text tror jag..)
Kanske har min paketglädje med det att göra, eller så bara älskar jag att köpa presenter och framför allt slå IN paket.
Hur fasen tar man reda på sånt?
Finns det något typ av mind map man kan använda sig av här för att ta redan på varför man gör saker egentligen?
Eller så är man en givmild människa som vill göra andra glada istället för en bitterfitta som mensar över minsta lilla på internet?
Bara det faktum att du lyckas använda både det kvinnliga könet och vår mensturation som skällsord i ditt patetisk lilla inlägg visar att du fullkomligt missat poängen.
Det är alltså Lady Dahmers pappa som julklapparna på macken.
Det är hennes svärfar som köper klapparna på macken. Hennes mans far
Cissi Wallins svärfar är Lady Dahmers pappa.
Nä, Cissis svärfar är pappan till hennes och LDs äkta män.
Så de är bröder! Och ändå fanns det ingen dator över till Lady Dahmer från Avalanche! Jag måste ta och redigera mitt blogginlägg nu. 🙂
För mig handlar det om att undvika jobbiga situationer. Det är få personer (barnen) jag på riktigt tycker att det är roligt att köpa presenter till och sedan några fler som jag köper till ändå, bara för att det känns som att det inte kommer flyga att som kvinna säga ”aj då, jag glömde det, men kom till kalaset ändå”. aSkulle vilja gå i paketstrejk av konsumtions- och miljöskäl däremot, känns så onödigt att byta pengar med andra vuxna människor. Det jag vill ha kan jag skaffa själv.
Eller så tycker man bara att det är roligt att köpa och slå in presenter.
Min man har oerhört dålig fantasi, så till jul och andra högtidsgarar pekar jag med hela handen om vad jag önskar mig.
Presenter till andra fixar jag, för jag tycker att det är jätteroligt och grundar det inte alls i något patriarkat.
Man kan hitta ”strukturer” precis överallt, om man letar riktigt noga.
Om nu dessa kvinnor, som du nämner i inlägget, verkligen vill göra en insats, borde de kanske börja i vissa förorter i Sverige istället. Ställen där kvinnor inte får skoja, vistas ensamma ute, måste täcka sig o.s.v.
Det liknar mest sandlådelekar, som LD och Cissi sysslar med, istället för att ta tag i de stora frågorna.
Så det enda du gör är att kämpa för kvinnorna i förorterna? Du lägger inte någon tankeverksamhet på något annat, inget gnäll? Du är bara 100% fokuserad på just förorter?
Jag ser att du missade poängen i Elles inlägg.
Att gråta över att det oftast är kvinnor som fixar presenter inför kalas känns överdrivet om man jämför med hur många kvinnor i Sverige (oftast i förorterna) har det precis så som hon skrev.
De måste bära slöja, de får inte gå ut utan en man, inte skämta, inte arbeta, köra bil etc.
Sådant som känns lite mer allvarligt och inte alls går hand i hand med vårt lands demokrati och kamp för jämnstäldhet.
Jag ser andra kvinnor som kämpar för kvinnor som struntar fullkomligt i vem som handlar presenter hemma eller om barnen har en gul eller grön klänningsbyxballerinakeps på sig.
LD mfl kammar hem poäng på internet medans andra kvinnokämpar kammar hem poäng i det verkliga livet.
De kämpar för lattemorsorna som de kan värva som lyssnare till deras podd, stand up, m.m.
LD med anhängare är inte bättre än camcam, Kissie, Isabella och vilka de nu väljer att hacka på. De kämpar bara för en annorlunda fasad.
De är vita feminister som kämpar för det som gynnar dom.
Nej, jag missar inte poängen alls. Det är därför jag frågar om personen själv lever på det sättet som förespråkas. Om nu kvinnorna i förorterna ska vara prioritet för LD och Cissi, borde rimligtvis Elle kämpa på samma sätt själv. Att enbart fokusera på kvinnor i förorterna för att försöka sätta dit någon, att enbart fokusera på förtrycket som kvinnor med annan kulturell bakgrund än svensk när det passar sig för en själv. Det är inte att bry sig om ett skit alls! Därför frågar jag, eftersom Elle tycker det är så viktigt, vad Elle själv gör. Om det är så synd om just kvinnorna i förorterna, varför läggs en fokus på att gnälla på personer som pratar om andra perspektiv i jämställdhetsdebatten? Elle pratar om att göra en insats, självklart undrar jag vad personen själv gör för kvinnor och om Elle själv lever som hon/han lär
Vilka förorter pratar du om? Bor själv i Rinkeby, kanske den mest kända förorten och jag kan garantera dig att kvinnorna här får köra både bil och gå ut utan man, jag är ett tydligt exempel på det. Sprid inte lögner som leder till onödig osämja bland folk. Du måste förstå konsekvenserna av ditt beteende. Det finns folk i landet som varken besökt eller känner någon som besökt dessa förorter du pratat om eller och när de läser din kommentar kan de tro att det verkligen är så.
Är så trött på att personer som dig kastar skit på förorten utan att själva ha någon koppling till det. Visst finns det många problem i förorten, det kan jag inte förneka men att påstå det du gör är bara dumt och tyder på okunskap. Tror du på fullaste allvar att kvinnorna är inlåsta hemma?? Snälla lägg ner!
Va? ”Man kan hitta strukturer överallt om man tittar noga ” eehh.. ja. Men det är precis vad som är meningen. Man åskådliggör och bekämpar. Att du vill bara fokusera på förorter tar jag som en direkt förolämpning. Jag bor i förorten och den patriarkala strukturen är inte begränsad inom förorten utan finns överallt. Att sprida myter och skensituationer för vad vi upplever i orten är fan missvisande och farligt.
Vad är Cissis problem förresten? Läste inlägget igen, om hennes svärfar köper presenterna själv lägger han ju inte över uppgiften på någon annan. Smart att köpa allt på samma ställe också.
Jag älskar också att planera, köpa och slå in presenter till andra! Det handlar nog mer om glädjen att få se andra bli glada.
Min sambo byter däck och servar bilen. Tänk om han skulle bojkotta det för att det helt enkelt är en typisk ”mansgrej” att göra? Hur långt ska man dra det? Bilen hade antagligen stått still under mitt ansvar för jag har varken det intresset eller kunskapen. Att vara medveten om inlärda könsroller är ingen nackdel och jag tycker det är super om man bojkottar inköp av presenter om man faktiskt avskyr det, men jag undrar hur långt vi ska gå om vi börjar bojkotta saker bara för att? Ska jag skita i att laga mat trots att jag gillar det? Tvinga sambon stå vid spisen och göra kaos av köket som han avskyr? Ska jag bli den som ansvarar för röjningen av vår skog med motorsåg i högsta hugg..? 😂 Nää.
Är din man på fullaste allvar intresserad av att byta däck och serva bilen? Det är ju sånt man bara gör för att man måste. Typ som att rensa avlopp och plocka ludd ur torktumlaren.
Tro’t eller ej men min är vääldigt intresserad och tillbringar sin fritid i och under bilar. Nästan alla hans kompisar är det också, de lever för sina bilar!
Eller så byter ni däck och servar bilen själva! Det är ingen raketforskning precis. Eller är ni bara lata?
Nee precis. Det är bara väldigt onödigt att slösa tid och energi på att fundera över sådana låtsasproblem som några gnälliga feminister hittat på.
Vem bryr sig? Förutom LD och CW och deras lilla kränkta fanclub?
Så länge DU tycker att det är roligt Cam så fortsätt köpa presenter och slå in dessa. Patriarkatet… jag avskyr det ordet. Om vi ska gå till grund och botten med ALLT som är skillnad mellan kvinnor vs män så måste vi gå tillbaka tusentals år…
Det vedervärdiga är inte att vi bör kämpa för om det är mannen el kvinnan som ska köpa presenter, att det ska vara lika många kvinnor som män som Jobbar som brandman…
Den viktiga kampen gäller kvinnor som bär slöja, kvinnor som måste klä sig på ett visst sätt med familjens godkännande osv osv..
DÄR finns det en rejäl kamp att ta… inte varför kvinnor tar på sig rollen son presentinköpare!
Såå… bara problem som rör ”andra”? Håller med att i gen ska tvingas bära slöja (eller nåt annat) men det låter som att du tycker kvinnoförtryck bara finns inom vissa grupper/religioner? Med tanke på dina exempel.
Rent krasst så råder det inte något kvinnoförtryck i Sverige (kristna svenskar födda i Sverige syftar jag på nu) Det finns inget som behöver ändras på och ”patriarkatet” kan vara det jobbigaste ordet som finns!
Hahaha! Är du en kvinna ens? En lyckligt lottad en i så fall… Sämre lön för lika arbete, sexuella trakasserier, härskartekniker och förminskningar på arbetsplatser mm, slutshaming osv osv.
Är det kvinnoförtryck att män jobbar som brandman & köper presenter på macken?
Det kan vara både och. Patriarkatet formar ju inte bara vad man TYCKER, utan också vad man KÄNNER – det vill säga, som kvinna kan man genuint älska vissa delar av sin könsroll. Och det är okej! Att älska att köpa presenter är ju i grunden ett sympatiskt beteende dessutom. Med det sagt tycker jag att det Cissi gör är bra. Allt som gör att vi får syn på våra invanda föreställningar bör uppmuntras.
Skälv så finner jag lycka i att kunna like’a kommentarer igen 😉
SJÄLV!!! Fuck this phone 😜
Fast om det är nått du älskar att göra, gör det. Jag älskar också att göra och ge (samt få) vackra paket med något roligt eller nått jag önskat mig men i inte unnar mig själv av olika anledningar. Jag hatar däremot att trängas i matbutiken så det får gubben göra. Han älskar att titta på och handla mat(och laga tack och lov) . Han hatar att handla kläder och tycker att det är Skittråkigt att ta barnen till frisören. Då fixar jag det istället. Det behöver inte vara så svårt tänker jag.
Jag har gjort klart för min man för flera år sedan att han får fixa presenter till sin familj själv. Eller om han inte har tid att köpa den så kan jag göra det men han får komma på vad själv.
Lika väl vägrar jag att ta ansvar för hans relationer till sin familj, vill han att hans föräldrar ska komma på middag får han föreslå det, bjuda in dom och åtminstone hjälpa till med matplanering. Jag tänker inte se till att det blir av.
Han varken köper presenter till min familj eller bjuder in dom på middag så då gör inte jag det heller.
Jag har gjort exakt likadant och jäklar så mycket mer energi jag har nu än innan! Det där som många lyfter med att deras män inte verkar ha så bra fantasi eller planeringsförmåga har nog sina förklaringar det också, de har oftast aldrig behövt utveckla det för att andra har gjort det åt dem. Självklart inte i alla fall, men det ÄR tyvärr många som är uppfostrade så. Varför ska jag fortsätta med det?
För att se sådana saker tydligare brukar jag vända på det, då är det ofta lättare att se det orimliga och omogna beteendet i det hela. Funkar också att se det utifrån en kompisrelation. Exempel:
1. Skulle jag lägga över ansvaret att köpa presenter till MIN mamma? Skulle aldrig hända. Vill jag ge något så får jag köpa/tänka ut det själv, annars är det inte en present från mig.
2. Skulle jag lägga över allt ansvar vad gäller packning, djurpassning och all annan planering inför en resa på min sambo/kompis? Endast om det var en överraskning. Jävligt orimligt och egoistiskt annars om jag bara skulle förvänta mig att bara kunna åka med.
3. Skulle jag låta min sambo/kombo stå för all planering kring vardagen: vad vi ska äta, vad som behöver handlas, när vi behöver tvätta, när vi behöver städa och jag bara hade kunnat göra det praktiska lite sådär charmigt slarvigt så sambon/kombon ändå får gå ett extra varv med lister, handfat osv? Hade ju iofs varit skitgött, men nej 😛
Att vända på det så har förenklat väldigt mycket för mig då jag annars kan ha lite svårt att inse vad som är rimligt och inte. Svävade ut rätt mycket från din kommentar, menmen 😀
Gör likadant ✌ dessutom tycker jag min svärmor är en rätt osympatisk person så ser inte anledning att fixa presenter till henne eller bjuda hem henne. Det kan kan henne som göra själv om han nu vill.
Här skriver Hanna Hellquist om saken! Det handlar inte om vem som får tycka om eller inte, såklart..
”Det handlar om alla relationer jag har betraktat på olika avstånd. Min farmor och farfar, mamma och Göran, bekanta till familjen, folk i min ålder, folk i alla åldrar. Där det är kvinnorna som sköter ”den sociala biten”. Ser till att den där middagen blir av. Aldrig glömmer en födelsedag. Vet vad mormor önskar sig i julklapp. Som sköter skramlandet till kollegans avtackningsfest och köper den första gulliga bodyn till brorsans nya unge.
Och det kanske är bekvämt till en början, att frugan sköter allt det där. Det är säkert jätteskönt att slippa skriva tackkort och hålla koll på allas adresser och födelsedagar och dop. Men det är så osmart. Det är verkligen riktigt dumt.
För när flickvännen, frugan, syrran eller tjejkompisen tröttnar på att ta allt socialt ansvar för männen i sina liv och drar, eller om hon blir sjuk eller dör, då står de kvar där karlarna, snopna, handfallna, utan varken kompisar eller revbensspjäll, och de har inte adresserna till någon, och även om de hade det så hade de inte vetat vad de skulle säga, och de dör ensamma och olyckliga med tomma magar och ingen som håller deras hand. Som min farfar. Det är bara sorgligt.”
dn. se/nyheter/sverige/hanna-hellquist-nar-flickvannen-trottnar-pa-att-ta-ansvar-star-mannen-ensam-kvar/
Jag är bättre på att köpa presenter… pappa är bättre på att laga mat. Jag är bättre på tvätt och pappa på dammsugningen. Jag är bättre på ekonomi och sköter den, pappa är bättre på planera inköp av mat och annat.
Vad det gäller bilar, lämnar vi bort allt… för vi båda är oerhört dåliga på det.
Här gör vi saker som vi är bra på… oavsett könsstrukturer. Men vi kanske är unika på något sätt. Vá fasen vet jag. Det viktiga är att det funkar för oss.
Tycker man ska vara glada, över att man överhuvudtaget har pengar över ,till att köpa och slå in packet. Gnäll!
Ja och att man har tvättmaskin, kanske diskmaskin, spis. Glad och tacksam! Vad gör det o man gör lite mer eller tar mer ansvar? Man vill ju inte uppfattas som bitter!
Är så trött på dessa välfärdsfeminister som sitter i sina trygga hem med mätta magar och hittar på larv för att få bekräftelse. Hade det handlat om hur mycket skog det skövlas för att skapa presentpapper och paket så hade jag förstått. Men att det här tycker jag är en petitess. Det enda som händer är att det skapas ännu ett sätt att skuldbelägga kvinnor med skitsaker. Så länge man skapar en barriär i egenskap av sätta gränser på vi och dom så kommer vi aldrig mötas.
tycker en intressant sak att fundera över är vårt behov av att överhuvudtaget köpa och hamstra saker vi inte behöver. jag köper inte presenter till någon och säger till alla att inte köpa saker till mig. de saker jag verkligen behöver köper jag själv (och det handlar inte om att jag lever nåt asketliv). bortsett från de uppenbara negativa effekterna av överkonsumtion upplever jag att ju mer saker jag äger ju mer ofri blir jag – mer saker tar mer energi och tankekraft och när det gäller större saker, flera bilar, sommarhus, båtar, även tid och resurser, inte minst pengar. hur hinner människor med allt och hur har de råd? går att visa att man gillar och älskar varandra på andra sätt, genom att umgås, ge av sig själv, sin tid, hjälpa till och uppleva saker. men det kanske är en udda inställning, inte vet jag. och detta är ingen attack på någon, alla människor är fria att leva sina liv som passar dem med påföljande konsekvenser, detta är bara en reflektion.
Då ska jag ge dig ett råd: sluta ens analysera över sådant, det kommer spara dig mycket tid! Dessa två damer hittar nämligen på en massa att gnälla över. De vet inte hur priviligerade de är. Tycker det är rent ut sagt förj*ävligt att de försöker hjärntvätta och i doktrinera andra svaga människor med sin gnällpropaganda. Jag kan ta ett exempel. I deras podcast ska de förklara ordet ”manshat” och då säger de att det inte handlar om att hata alla män, men redan där säger feministerna emot sig själva då de faktiskt använder det starka order hat. varför använda ordet ”manshat” om det inte är just det det handlar om.
”Indoktrinera” skulle det vara.
Vi är fyra barn i min familj, två pojkar och två flickor. På något vis har det ALLTID varit vi tjejer som fixar och trixar och tänker ut, diskuterar och beställer presenter när det vankas födelsedagar och jul. Vi försöker engagera våra bröder och diskutera idéer med dem utan att ens få svar, eller utan ens ett tack när man för femtioelfte gången sett till att vi har en present till mammas födelsedag. Det är ingen slump. Jag tycker det är tråkigt att ansvaret jämt och ständigt ligger på mig och syrran trots att vi aldrig bett om det, vi är bara uppvuxna i en mall där vi förväntas ta stort socialt ansvar.
Till nästa gång: skriv helt enkelt att det är från er två (?) på kortet, så kan ju era bröder stå där och se snopna ut. Nu är de ju vana vid att ni fixar och ändå får ta del av kakan utan ansträning, ska de någon gång lära sig att det inte fungerar på det sättet så får ni sätta ner foten.
Jag sa upp ansvaret för presenter och planer för hans släkt ca 5 år in i förhållandet. Jag tänker inte påminna och köpa presenter inför födelsedagar och andra händelser. Det har blivit en hel del tillfällen men dålig stämning, typ när han glömde sin brors födelsedag eller köpte världen sämsta sista minut present till sin mamma. Det har varit så skönt att stå bredvid då och känna att det inte är jag. Sen var väl inte svärmor så glad första gången jag inför julhandeln sa att min man hädanefter ansvarade för sin släkt och jag bara min egen, hon kände väl själv hur hennes son själv aldrig givits det ansvaret för och skulle misslyckas. Men mer tid och pengar till mig själv!
Med den inställningen borde du inte vara i ett förhållande. Du betraktar ju din man som din fiende och motståndare. Helt sjukt.
Det är väl snarare hennes man som inte borde vara i ett förhållande eftersom han ser sin fru som sin mamma/förmyndare/godman. Varför gör kvinnan fel när hon slutar serva sin man? Varför ska hon inte vara i ett förhållande för att hennes man inte kan köpa ordentliga presenter? Grym logik där.. Vi ska inte klaga på män om vi ändå tar allt ansvar men vi får inte strunta i ansvaret heller för då ska vi inte vara i ett förhållande?