Hej readerz. Sitter och väntar på att Sonja, Asta och Emma ska komma hit.

Vi ska ha Med Clara Henry-premiär-finkväll och äta räkor och skåla i ICA-cider. Har på mig klänning, kavaj, vita örhängen och strumpbyxor. Till och med eyeliner. Herregud vad fina vi ska vara.

Dessutom skrev jag precis klart min språkanalys till svenskan. Ikväll är en bra kväll. Dansar fint osv.

Jag är med i en skitlång intervju idag i Smile Magazine! I denna kan ni bland annat läsa om mina drömmar, hur det gick till när jag och Simon blev vänner på facebook samt små avslöjanden om morgondagens premiär av Med Clara Henry.

Klicka på bilden för att läsa artikeln!

Alltså det sjukaste någonsin hände igår.

Jag förstod matten.

Okej, jag vet att det är svårt att ta in. Men det är sant. Jag tar det igen, så kan ni låta det smälta en liten stund: jag förstod matten.

Så idag satt jag i en timma, gjorde de sista sidorna inför provet imorgon och hade inte ett enda fel. Feeling invincible.

Sen att jag bara gjorde g-uppgifterna är en petitess som vi alla kan glömma bort inom de närmsta fem minutrarna. Vi kan prata om något annat nu.

Kolla vad jag fick av Sonja idag i födelsedagspresent:

Blev helt blown away av den kvinnans teckningsskills. Längst upp till vänster vid slutet av en lång trappa står det dröm, för man måste hela tiden ta sig själv uppåt för att nå sina drömmar och enligt Sonja är jag där uppe och nosar (blev helt rörd). Sedan är det jag själv som sitter där nedanför, och till höger är ett slott typ Hogwarts som också symboliserar drömmar (ja, jag har drömt om att gå på Hogwarts, aint gonna deny it mkay).

Framför Hogwarts vajar en union jack som går över till rötter i foten av trappan, eftersom jag har brittiska rötter, och i mitten av hela tjofräsen står Shaun (!!!) (med en äkta tygskjorta!) (en av Sonjas skjortor hade tydligen fått offrats) eftersom jag älskar This Is England.

Så fiiiiint. Blev helt rörd. Nu ska jag bara hitta en tom fläck någonstans på mina överfulla väggar där jag kan hänga upp den.

Dör på hur fina fans jag faktiskt har.

Kolla vem jag träffade idag!!!

Kom till kontoret och började hänga av mig ytterkläderna när någon plötsligt började banka skithårt på en glasvägg bredvid mig. Tittade upp, och möttes av två rader med tjugoåtta vita tänder som blänkte ner mot mig. Så var det Willi!

Har aldrig träffat honom i verkligheten och blev så förvånad att jag förmodligen bara stod där och stirrade först. Har inget minne av vad han sa heller. Like a true fangirl. Det enda jag kunde tänka på var att han inte var lika lång som jag föreställt mig. Men han var nog snäll. Han kramades gosigt i alla fall. Se till att krama William Spetz när ni träffar honom, barn!