Hej Devotes startsida:

och hej Devotes topplista över humorbloggar:

och hej Lisaplace som etta på Devotes topplista över humorbloggar.

Eh. Ja. Hej.

Och HEJ på er också! 

Hoppas ni har haft en fet och flottig måndag för det har jag haft (med flottig som ett undantag). Jag har ätit geléråttor, njutit av att lämna in årets sista uppsats och tränat armarna så hårt att de snart går av på mitten.

Tänkte bara meddela er en liten sak som jag väljer att låta twitter framföra:

Jag vet att ni älskar min ljuva stämma och mina glittrande ögon, men vet ni hur jävla många timmar det tar att göra en videoblogg?

Först ska jag komma på en bra idé. Sen ska jag skriva manus. Sen ska jag rigga kamera och ljus. Sen ska jag spela in. Sen ska den skitstora filen matas över i datorn. Sen ska det klippas och klistras tills perfektionisten herself är nöjd, och det är ett jävla helvete när man jobbar i Windows Moviemaker ska ni veta. Sen ska den ännu större filen laddas över till youtube och till sist kan ni få se det slutgiltiga resultatet.

Hur som helst.

Om ni lovar att inte tjata mer så ska jag göra en vlogg på onsdag efter skolavslutningen.

Now, my children, behave.

Bonjour mitt herrskap.

Här sitter jag i min Musse Pigg-tröja och skriver på mina händer.

Planerar en framtida tattoo. Kanske inte precis där jag har ritat på bilden, men det var första bästa rit-bara ställe som dök upp när min estetiska sida började ställa cravings såhär på kvällskvisten.

Texten lyder tá gcónaí súil och är irländska för ”det finns alltid hopp”.

Och nej, mitt forever grön-guld-vita hjärta till trots fick jag faktiskt använda Google translate för att översätta eftersom det enda min irländska släkt hittills lärt mig säga är póg mo thóin.

Översätt det om ni vågar.

Helö readerz!

Idag är jag på språng.

Gick upp skittidigt för att kolla julkalendern, äta frukost (är det kost för fruar? undrar bara) och gå ut och springa. Ser ni hur atletisk jag känner mig idag?

Finnen slash brännmärket slash friggin Eyjafjallajökul i min panna är dock inte lika atletisk. Eh.

SWOOOOOOSH och Claraslajfern springer iväg mot nya äventyr och beach 2012.

Det bästa just nu är att min skjorta i storlek S når mig till knäna.

Går runt i den och låtsas att det är en pojkväns skjorta som jag har snott.

Det är det alltså inte. Den är min egen. Och det är H&M som klantat till det med längden och allt.

Har alltid velat kunna dansa balett. Går därför i min egna balettskola med lektioner på mitt rum, klockan 22 på onsdagskvällar. Låter detta intressant? Vill du bli lika vig som jag? Vill du att dina vader ska bli lika feta som mina? Anmälan till Claraslajferns balettskola sker i kommentarsfältet nedan.

God natt readerz.

Nu bestämde jag mig för det antagligen mest korkade jag bestämt mig för i mitt liv.

Om ni gillar mig på facebook har ni kanske sett den där statusen jag skickade iväg om en episk vlogg som skulle dyka upp imorgon. Ja, about that.

Jag saknar den allra viktigaste rekvisitan som krävs för att ens kunna genomföra vloggen.

Vilket suger, då jag bor ungefär fem kilometer från närmsta livsmedelaffär där man kan köpa denna rekvisita och bussen bara går en gång varje timme.

Mitt beslut?
Gå upp tidigt. Äta frukost och se julkalendern (ja, så tidigt). Och sedan dra på mig gympadojorna och gå de tio kilometrarna ner till centrum och tillbaka och köpa det jag behöver.
Bara för er skull. 

En bra idé?

Eh. Vet ej.
Återkommer.

Och slutligen, en helt omotiverad bild på mig själv i mitt kök.