Amen halloooooou! Vilken snygging. Klicka på bilden om ni vill läsa intervjun om min NYCKEL TILL FRAMGÅNG och så vidare och så vidare. Eller så klickar ni på bilden även om ni inte vill läsa om det. För det är en rätt fin intervju ändå.

I min familj äter vi fiskballar. Because fiskbullar is for pussies.

Igårkväll gick jag av en spårvagn vid Valand. Hann inte mycket mer än att stiga av (egentligen: krockade med dörren och snubblande trillade ur vagnen) förrän jag kände någon knacka på min axel.

Tjej: Hej, ursäkta…

Hjärnan: Naej, vad har jag tappat nu..? 

Tjej: … heter du Clara?

Moi: Jaaa, jag heter Clara…?

Tjej: Ah, jag skulle bara säga att jag tycker din blogg…

Hjärnan: HERREGUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU… 

Tjej: … är jättebra, hehe.

Hjärnan: … UUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU… 

Moi: Va! Är det sant, tack! Vad snäll du är!

Hjärnan: … UUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU… 

Tjej: Jaa, haha. Men ha det bra, hejdå!

Moi: Tack, ha det bäst!

Hjärnan: … UUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUD!!!! 

Första gången jag blev igenkänd på stan. Eller, ja, första gången någon kom fram i alla fall. Tycker ändå att jag klarade det rätt bra, behöver ju liksom inte säga mer än att jag helt klart är the master of pokerfaces.

Idag är det semmeldagen.

Årets bästa dag.

Och årets bästa dag är härmed FÖRSTÖRD eftersom tjockisen bredvid mig på bussen gjorde så att jag tappade min enda semla i marken.

”Ska du gå av?” frågade jag honom artigt, ifall jag skulle behöva resa mig upp och ge honom plats när bussen rullade in på Landvetterstationen. Han svarade inte, utan ställde sig istället upp så fort att semmellådan flög ur mina händer och landade uppochner på marken. Sedan knödde han sig förbi mig utan att ens säga förlåt.

DU SKA FANIMEJ INTE HA NÅGRA SEMLOR DIN TJOCKA SKITSTÖVEL.

Hoppas att du dör av sockersug ikväll.