Nu i februari känns det nästan som om varje gång jag tittar i tidningen så är det någon stor författare som har gått bort. Bodil Malmsten, Harper Lee och Umberto Eco (de två senaste gick båda bort 19 februari 2016).

Mäktiga personer som gjort avtryck och påverkat, men den jag mest tänker på just nu är Harper Lee.

Denna kvinna har alltid fascinerat mig, och jag måste erkänna att jag blev än mer fascinerad när det skulle komma ut en ny bok förra året. Varför ge ut en ny bok nu när det gått så lång tid? Varför när hon sagt att hon aldrig skulle ge ut en bok till eftersom hon inte hade mer att säga? Frågorna var många, konspirationsteorierna otaliga och svaren obefintliga.

I somras var uppståndelsen stor efter att det blivit tillkännagivet att det skulle komma ut en ny roman med titeln Go set a Watchman. Boken kom att bli en av de bäst säljande förra året men kritiken var inte alls lika bra som den till hennes första bok, To kill a mockingbird, som handlade om segregation i södra USA på 30-talet. Judit Kiros skrev i DN att det ”känns att romanen är ett utkast”

Det visade sig ju också vara så att den ”nya” boken egentligen var ett första utkast till Mockingbird, skriven för över 60 år sedan, som blev ratat men legat kvar i ett låst kassaskåp.

Harper Lee född 28 april 1926 i Monroeville i Alabama, var dotter till advokaten Amasa Coleman Lee och Frances Cunningham Finch Lee och yngst av fyra barn. Hon studerade vid University of Alabama. Hon flyttade till New York 1949 där hon arbetade med att boka flygbiljetter samtidigt som hon skrev. 1957 lämnade hon in Dödssynden till förlaget J.B. Lippincott & Co och boken publicerades 11 juli 1960 och blev en omedelbar succé hos både läsare och kritiker. Hon valde bort ett liv i rampljuset, hon gav inga intervjuer och ville bara få leva sitt liv i fred. Nu den 19e februari gick hon bort i samma stad hon föddes i.

Hennes liv är en så stor kontrast till bokens succé, som kom att bli en enorm framgång, en stor del av skolundervisningen och omtalad som en bok alla borde läsa. Har du läst den?

Läs också min text Är det moraliskt fel att läsa Harper Lees uppföljare?