Efter en folkomröstning på Twitter om huruvida jag borde blogga mer om hudvård/skönhet/såna tjejgrejer eller ej (1,2% av mina följare har i skrivande stund tackat ja, det vill säga favoritat tweeten) har jag kommit fram till att jag borde det.
Eftersom detta intresse just nu upptar mycket av min vakna tid, det vill säga. För att inleda denna nya blogg-era tänkte jag därför helt sonika räkna upp fem fakta om min hy. Jag vet att ni har undrat.
1. Min kille klagar på att det tar så lång tid för mig att genomföra min hudvårdsrutin att han ”hinner se ett helt avsnitt av Oz” medan jag upptar badrummet. Inga övriga kommentarer angående detta. Förutom att det är min enda ensamma stund på hela dagen, och jag vill att den ska ta jävligt lång tid.
2. Det störiga/gudagivna med min hy är att den beter sig exakt likadant no matter vad jag gör med den. Jag skulle kunna tvätta ansiktet med såpa morgon, middag och kväll och fortfarande ha this glowing complexion. Alltså är min rigorösa rutin mest för mysets skull, eller, om jag vill låta smartare, en investering i mitt framtida ansikte. Så jag slipper se ut såhär om tio år:
3. Allt jag kan har jag lärt mig av skönhetsgurun Caroline Hirons. Okej, det stämmer inte, men det var upptäckten av hennes blogg som återuppväckte mitt intresse för hudvård, ett intresse jag la obscena mängder tid och pengar på när jag var kanske 14. Sju år senare är jag tillbaka. Börja med dessa cheat sheets när ni läser: Cleansing, Routines, Toner, Top Tips, SPF.
4. För ett tag sen hade jag en typisk Greta-fas av att vilja ”vara naturlig”, det vill säga bädda in hela mig i kokosolja och parfymera mig med typ färska blommor. Töntigt. Astöntigt. Till följd av detta har jag tyvärr en burk ekologiskt sheasmör i mitt badrumsskåp, en burk som är så stor att allt som står runtomkring den liksom darrar i dess skugga. Jag hatar det sheasmöret. Det är grynigt, hårt och det vägrar smälta i mina händer, så efter en rejäl insmörjning har jag små hårda bitar av shea kvar i ansiktet/på kroppen/i håret (mardröm). Om nån vet vad jag ska göra med monsterburken, var god tala. Innan det hade jag dock en miniburk med L’Occitanes dito, som var helt jämnt och mjukt och ljuvligt, så om ni ska go down that road, välj det istället.
5. Jag hatar att behöva erkänna det här, men jag har nyligen blivit besatt av Lush. Men mer om det vid ett senare tillfälle.
Måste springa, ska hinna till Lush innan de stänger.
/*planerar redan mitt Lush-inlägg*
P.S. Ni läser väl redan våra skönhetstexter och Kakans blogg, hoppas jag. Ljuvligt är det, att de finns.
LUSH! Varje gång jag haft american cream i håret, karma cream på kroppen eller duschat med olive nånting får jag kommentarer om att jag luktar såååå gott. Från kollegor, från pojkvän, från främlingar. Plånboken gråter men men
Ahh älskar också Caroline Hirons! Det har kliat i fingrarna länge efter att skriva en beautyinlägg på Slaktarn om hudvård, men det rimmar tyvärr illa med bloggens mattema. Hade liksom du en fas där jag *ville vara naturlig* och använde kokosolja i fejs och på kropp. Det var skithärligt tills oljan 1) kloggade igen avloppet och luktade härsket 2) till sist torkade ut mitt fejs?! Resultat: Drabbades av något som heter typ dermatit? och fick äta antibiotika i tre månader för att det skulle bli bra igen. Nu ar jag tagit nya grepp som innebär att vara så onaturlig det bara går, dvs genom akademiklinikens svindyra och helt underbart fantastiska hudvårdslinje. Strongly recommend deras Pure active peel-serum på natten.
/Besatt
thanks
thanks