En kompis skickade den här bilden till mig:

Hon visste inte hur hon skulle reagera. ”Har nån photoshoppat in Fridolin bland barnen?” frågade hon ängsligt. 

Men det är inte det som är värst. Det värsta är att det är ett exakt plagiat av en kampanj som republikanerna använde sig av i det mytomspunna valet år… 2000-nånting. 

Kolla här:

Men även om det inte är ett plagiat, även om det bara är en olycklig slump orsakad av pr-folkets undermåliga fantasi (eller det faktum att jag har redigerat bilden lite), så förstår jag inte detta användande av BARN i kampanjer hit och dit.

Varför pressar maktens människor ihop sig med barn? Det måste ju ha en ursprungskälla någonstans ifrån. Det måste finnas någonting som gör att makthavare tycker att det är en utmärkt idé att stapla upp massa aningslösa barn vid sin sida.

Kanske får vi svaret om vi går tillbaka ca 2000 år i tiden.

Jesus. Ja, jag tror att det kan vara han. Jag tror att det kan vara så att politiker uppträder med barn för att vi undermedvetet ska associera till Jesus. 

Att dom vill att vi ska tänka: ”När han sitter sådär med barn påminner han mig om nån… Kommer inte på vem men… VARFÖR FÅR JAG KÄNSLAN AV ATT HAN ÄR VÅR FRÄLSARE?”.

Eller så är det inte så. Förmodligen är det inte så. Det vore ju för hemskt om det var så! Inte för att det är nåt fel att försöka efterlikna och ha Jesus som förebild (optimala förebilden!!!) men det vore så himla lömskt att använda barn och Jesus politiskt på det sättet.

Och så lömsk kan väl ingen makthavare vara. Vi får hoppas att det bara är våra känslor för barn som manipuleras och att Jesus är lämnad utanför detta. Det är trots allt ett ganska vanligt grepp att blanda in barn. ”Tänk på barnen!” brukar vara ett hållbart argument i alla konflikter någonsin. 

”Jag ska skaffa bulldog” ”MEN TÄNK PÅ BARNEN” / ”Jag ska sluta raka armhålorna som feministiskt statement” ”MEN TÄNK PÅ BARNEN” / ”Jag funderar på att söka till Bonde söker fru” ”MEN TÄNK PÅ BARNEN” / ”Au pair verkar va ett schysst knäck” ”MEN TÄNK PÅ BARNEN” / ”Kaffe på maten” ”MEN BARNEN DÅ” osv etc i all evighet. 

Sen måste jag ju ändå ge Fridolin att han inte är helt out of concept när han poserar med barn då han trots allt är utbildningsminister. 

Det förklarar dock inte varför han på bilden ser ut som en julgran som någon har pyntat med barn.