Funderar på att flytta. Inte någon längre sträcka, förmodligen inom Kungälvs ramar, men sneglar på boenden i Göteborg lite hälften på skoj, hälften på allvar. Och det är så jävla svårt.

Jag som har svårt att köpa ett par enkla byxor och ofta går hem mitt i shoppingturen på grund av alla valmöjligheter där inget alternativ ändå riktigt duger, tycker att det här att leta lägenhet är lite väl övermäktigt. Kanske bor vi kvar här för alltid även fast jag tycker planlösningen är störande och opraktisk.

Kan ingen ba slänga värsta flådiga å billiga fyran på mig, gärna med god kommunikation till stan och nära till natur och skitbra skola (helst gärna skolan som barnen redan går på ty de trivs där).

Fattar inte hur folk orkar hitta boende. Jag hamnade här mest för att jag var i desperat behov av lägenhet. Jag kollade inte ens på den innan jag skrev kontrakt. Alternativet att tacka nej fanns ju liks inte. Och det var rätt skönt. Det påminner om det där talesättet som ingen direkt använder: ”Att välja är silver, men att inte ha nåt annat val är guld”