Igår blev en dramatisk dag för när barnen kom hem från skolan fastnade ena barnet med foten i hissdörren så att hon klämdes fast. Hissen nödstoppade mellan två våningar, vilket var allt för väl, för hade hissen fortsatt hade kanske hela foten eller varför inte hela benet slitits av (vem vet). 

Barnen var som ni kanske kan tänka er väldigt upprörda, helst med tanke på att ena barnet satt fast, så jag ringde 112 på en gång. 

Som tur var så kom en kvinna som precis jobbat i byggnaden förbi. Hon tog över och pratade med SOS Alarm, sen pratade hon lugnande med barnen, och tro det eller ej så fick hon barnen att skratta mitt uppe i allting. Är det inte fantasitskt att när ens barn sitter fast panikslagna i en hiss så kommer helt plötsligt en varm, lugn och barnvänlig komiker och ger dem en show genom det lilla hissfönstret? Är väldigt glad för det.

Först kom ambulans (som gjorde sonen frustrerad eftersom de inte hade resurser att få upp hissdörren), sen kom brandkår (de luktade sågverk för de höll på att såga nånstans när de fick larmet), och till sist när allt lugnat sig så kom även polisen (de vare sig gjorde sonen frustrerad eller luktade något särskilt). 

Jag tog inga foton under händelseförloppet för jag tänkte inte så mycket på bloggen mitt i allt tyvärr. Minns inte riktigt vad jag tänkte på men jag tror att det hade nåt med barnen att göra.

Fast sen när barnen hämtats ut och ambulanspersonal och polis kom in i lägenheten, så tänkte jag att om jag vetat om att allt det här skulle ske så hade jag nog städat lite. 

Den här bilden är tagen efteråt. Vad det gäller foten så var det barnets pappa som lindade in den för att hon ville det. Så det var inga professionella krafter inblandade i hennes bandage (förtydligar detta för att Kungälvs ambulanspersonal ska slippa eventuellt dåligt rykte). 

Stortånageln var blå och lite blodig men annars var hon vid god vigör och idag mår hon ännu bättre. Vad det gäller traumat så verkar ingen av dem rädd för hissen idag så det verkar lugnt det med. 

Stort tack till alla som hjälpte till och fick allting att löpa så snabbt och lätt som det gjorde så att barnen slapp sitta där inne rädda och ledsna allt för länge. I den situatonen är varje minut en jättelång tid.