En ständigt pågående och lågintensiv debatt är den om public services “intrång på kommersiella aktörers områden”. Det låter segt och tråkigt men det är faktiskt konstigt att debatten inte slagit bredare.
Som det ser ut nu pågår den bland publicister, den tas upp i P1:s Medierna och i branchpress. Men alla som konsumerar journalistik och media borde bry sig, det vill säga i princip alla svenskar.
Att public service gör “intrång på kommersiella aktörers områden” betyder att SVT, SR och UR har börjat göra mer och mer saker som liknar det t ex Aftonbladet, Expressen, TV4 och vi på Nöjesguiden redan håller på med. Saker som redan går bra, finns och frodas. Bland exemplen finns:
• När Sveriges Radio gjorde om sin hemsida 2013 för att bli den ”nya självklara nyhetsförmedlaren på webben”. Detta samtidigt som många andra gjorde försök att börja ta betalt på nätet som ett steg i att överleva digitaliseringen. Fick kritik för att de började erbjuda fler av sina nyheter i textformat.
• SVT Opinion. Opinionstexter helt utan rörligt material till. Alltså en typ av material som redan finns på mängder av ställen.
• Edit. SVT:s ungdomssatsning som startade i våras. Mycket lik Nöjesguiden och Politism (trots att de nu bytt färg från rosa till blå). Sajten fick kritik för att inte ha något rörligt material men kom nu i höst med programmet Edit: Gina Dirawi.
• SVT Recept. En receptsajt med tusentals recept som fick stark kritik från Expressens chefredaktör Thomas Mattson. ”SVT etablerar sig på digitala plattformar med ett innehåll som inte är direkt kopplat till tv-program, utan som görs i direkt konkurrens med privata aktörer”.
Men varför är det här upprörande för vissa? Jo, för public service får som bekant miljarder från folket varje år. Något som kommersiella aktörer ska klara sig utan. Det blir orättvist helt enkelt. Man konkurrerar och man gör det inte på i närheten lika villkor.
Och varför ska man bry sig om det? Jo, ett av public services viktigaste uppdrag är att säkra mångfalden på mediemarknaden i Sverige. Det är därför de får pengar. Och vad händer med mångfalden när man börjar producera saker som redan finns? Kanske till och med konkurrera ut aktörer som tvingas lägga ner?
Varför ska till exempel SVT:s sajt Edit betala Facebook för att driva trafik? Public service ska inte drivas av klick och tittarsiffror – ändå är det många av Edits texter som ”boostas”, alltså sponsras så att de når fler användare, på Facebook. Avgiftsbetalarnas pengar går alltså till att texterna ska nå fler. Och till att folket ska få tillgång till ännu fler recept.
Det är såklart inte konstigt att public service är en konkurrent på mediemarknaden, det är ju ett medie, men när de så uppenbart går in på saker som så många andra redan gör så är det konstigt. Onödigt. Och tråkigt.
Vad är nästa steg? SVT gör en version av Aftonbladet Lajkat och skriver korta texter som hänvisar till roliga youtube-klipp? I enlighet med den här utvecklingen är ju det fullt möjligt och inte vad Sverige behöver. Starta lokalredaktioner i fler delar av Sverige och skicka ut fler korrespondenter i världen istället. Gör grävande journalistik och fortsätt leverera kvalitetsprogram.
Läs också: När blev antirasism ett politiskt ställningstagande?
Påståendet att Sveriges Radio gjorde om sin sajt till en mer ”textbaserad nyhetssajt” är helt galet. Det är precis tvärtom: sajten är mer ljudbaserad.För 3 år sedan hade bara 1/3 av alla publiceringar på sajten ljud. Nu har Ekot och alla lokala nyhetskanaler kravet på sig att 2/3 av allt som publiceras ska ha ljud. Och det funkar: vi har på 2 år fördubblat lyssningen digitalt. Vi gör radio. Även på sajten. Sprid inte falska myter om något annat.
Okej Martin. Men i anslutning till varje ljudklipp finns vanligen också en text, eller hur?
Så har det alltid varit, Jenny. Men nu är det fler nyhetsinslag som bara har ljud eller bara kort sammanfattande texter till ljudet. Vi lyfter också fram direktsändningarna mer: så av det som visas på förstasidorna är det betydligt mer ljud än tidigare och betydligt mindre text. Detta är också den tydliga instruktionen till redaktionerna i min beställning – och något jag framför tydligt varje gång jag träffar olika redaktioner. Så: uppgiften i din text ÄR helt fel.
I så fall ber jag om ursäkt, jag har omformulerat. Det ÄR dock kritik ni har fått och jag håller fast vid att det på många sätt är en nyhetssajt som tillgodoser behov som tillfredsställs på många andra platser. Även om allt ljud skulle tas bort.
Bra inlägg. SVT/SR blåste 4,4 miljard 2014. Det känns som de borde kunna klara sig på hälften, så kan regeringen få loss 2, 2 miljarder extra till flyktingkrisen (2,2 miljarder räcker exakt till 3000 st flyktingbarn i 12 månader). Varje krona behövs. Även melodifestivalen kan bantas rejält, räcker med en final istället för massor av delfinaler runt om i landet.
Jag skulle rikta kritiken mot kärlekskranka präster, ivriga städtävlare och all annan reality-skit svt har har producerat på sistone. Wtf liksom. Om jag vill kolla på skräp finns ca. 10 andra kanaler som är bättre lämpade. Mer dokumentärer, samhälls- och bildningsprogram, tack.
Om public service enbart skulle producera sådant ”som inte finns någon annanstans” så skulle de förverka sitt existensberättigande, inte förstärka det. Public service måste vara folkliga.
Att sedan Schibstedt och Bonnier tycker att pulbic service gör ”för bra” saker som konkurrera med deras, är en helt annan. Den där public service-kommissionen som de startat känns litet som ”dumma public service snor tittare av oss, hur ska vi överleva när ingen vill titta på 17 sekunder reklam för att se nyhetsinslaget…”
Public service står i mina ögon för kvalitet. Stödet borde snarare utökas än minskas.
Magnus Johansson: Enligt vem? Ni har förverkat ert existensberättigande i dagsläget när ni sänder massa TV4-trams finansierat genom tvång. Det skulle räcka med en TV-kanal som sände material likt det man hittar i SvD:s ”Under strecket”. Då skulle jag gärna såväl betala licens som titta mycket. Idag måste jag betala men det enda som är vårt att titta på är typ Axess-TV.
Noterar frånvaron av replik från Magnus Johansson. Egenintresset ljuger aldrig. Ett SvT som sände sådant ingen annan är intresserad av att sända skulle förstås skäras ner kraftigt och Johansson är väl rädd att förlora arbetet. Att hans argumentation skulle handla om public service är givetvis rent trams.