Time to cock – the time between the release of playable graphical content and the poing when the content is first used to depict a phallus.

Vad är det egentligen med den där outtömliga längtan efter att få rita kukar? En immig badrumsspegel, en snöig bilruta, en grå betongvägg – ytor som liksom bara skriker efter att få en sladdrig dolme ristad över sig. I spelvärlden har det här till och med blivit ett begrepp. ”Time to cock” är tiden det tar från det att ett spel (till exempel) släpps tills det att den första kuken skapats i spelet. När onlinerollspelet Ultima Online släpptes, 1997, ska det bara ha tagit en timme innan den första kuken ritades. Då gjordes det genom att spelare la ut fiskar på marken så att de tillsammans bildade den bekanta snoppformen.

Och antalet exempel på andra spel där det gjorts är oändligt.

Någon har till exempel moddat ett Sonic-spel för att kunna spela igenom det i rollen som manskön:

I Sim City har någon annan byggt en hel suburb i form av en penis:

Det senaste spelet att översvämmas av manliga fallossymboler är indiespelet Besiege. Tanken i spelet är att du ska bygga enorma belägringsverktyg som kan spränga byggnader och rasera slottsmurar. Vi har inte den exakta Time to cock-tiden på Besiege, men med tanke på hur många olika varianter det finns har den ”kreativa” delen av communityt hållit på ett bra tag.

Det kan handla om allt från kukmissiler:

…till äckliga masksnorrar:

…och ingenjörsverk som påminner en om Eddie Murphy-standup:

Min favorit är nog ändå den här nöjda liraren:

…eller kanske den här galningen, som filmskurkskrattar samtidigt som han kissar eld på sina motståndare:

Här finns också hela sexscener uppbyggda (som mest troligt inte är så effektiva?):

Det går naturligtvis att dra många olika växlar och analyser på det här. Om det manliga psyket, om mognadsgraden i gamercommunityt och om det manliga könet som ett vapen. Men det finns en sak jag funderar mer på när jag ser allt det här och försöker sätta det i en historisk kontext, där ju fallossymboler alltid varit närvarande. Hur kommer framtidens historiker se på det här? Kommer de tänka på det som resultatet av barnsliga snoppcentrerade mansvarelser? Eller kommer de sättas i samma fack som de grottmålningar, tempelbyggnader och antik graffiti som föreställer penisar vi redan känner till?

Kan det kanske till och med vara så att historien är fylld av barnsliga snoppcentrerade mansvarelser? Mind blown.