Väntan. Mitt främsta minne från Commodore 64-eran var den där spända, förväntansfulla väntan. Tiden det tog att spola tillbaka ett kassettband rymde drömmar om äventyr långt bortom verklighetens gränser. Jag hade aldrig en egen C64, jag fick nöja mig med att spela Pac-Man och Space Invaders på pappas Victor-dator, och hade därför en nästan lika suktande relation till den som till Nintendos 8-bitarskonsol.
”Generation 64 – Commodore 64 gjorde mig till den jag är” är en coffee table-bok om den kultförklarade C64-datorn, men allra främst också om människorna och kulturen som omgärdade den stora lilla maskinen. Jimmy Wilhelmssons och Kenneth Grönwalls bok är en hyllning till de generation som var först bland de första med att inte bara ta till sig hemdatorn, utan också göra den till sin. Här lades grunden till många av de it-framgångar som Sverige rönt sedan dess.
Böcker om tv- och datorspel – och spelindustrin – tenderar att falla in i ett par olika kategorier. Antingen de böcker som blir djupt personliga, detaljerat dagboksliknande (som till exempel Anna Anthropys ”Rise of the Videogame Zinester” eller Jordan Mechners ”Journals”-serie). Eller de som handlar om den ikoniske entreprenören och dennes tuffa resa från missförstådd till geniförklarad.
Ta till exempel Console Wars, som släpptes i maj i år. Ett färskt exempel på den senare sorten. Boken handlar om den amerikanske entreprenören Tom Kalinske, som arbetade för leksaksföretagen Mattel, Barbie och Hot Wheels innan han blev rekryterad att chefa för Segas amerikanska gren. Boken är skriven i tredjeperson och målar upp Kalinske som en kontroversiell, utanför-lådan-företagare som reser från välförtjänta strandsemestrar till japanska kontorslandskap. En ”bråkig” affärsman som går emot de traditionsbundna japanerna, roffar åt sig enorma marknadsandelar på uppseendeväckande sätt – och lämnar en sjunkande skuta när hans idéer inte längre efterföljs.
Visst har de här berättelserna sin charm. Den visserligen tillrättalagda och korta inblicken bakom branschens annars stängda kulisser kan ändå vara lite spännande. Men visst har vi hört berättelsen förut? Visst delar den samma dramaturgiska uppbyggnad som allt annat i genren (även om jag villigt erkänner att jag är nyfiken på Seth Rogens Console Wars-filmatisering)?
Och frågan är väl om du vill läsa boken om entreprenören och innovatören som uppfann hammaren – eller vill du istället höra om alla de som byggt hus, tack vare uppfinningen?
I det här avseendet har boken Generation 64 lyckats. C64 var ett verktyg, och här presenteras resultatet. Vi får stifta bekantskap med en rad olika människor som alla har en mer eller mindre tydlig relation till C64-datorn. Många av vilka senare gjort datoranvändandet till en del av sitt yrkesliv. Musiker. Hackare. Spelare. Wilhelmsson och Grönwall beskriver i nostalgiska ordalag datorn som revolutionerande, och hävdar att det är ”den första sociala datorn”.
Mäktigast är genomgången av de mer ljusskygga delarna av kulturen. De som gjorde till en sport att bryta sig in, att knäcka piratskydd och distribuera kopierade spel. Och demoscenen, denna enormt kreativa och subversiva rörelse, som fortfarande dokumenterats alldeles för lite. Uppslagen med bilder på de gamla spelomslagen och kartongerna är också de fantastiska. En påminnelse om en tid som kommit och gått – men aldrig kommer att glömmas.
Generation 64 lyckas undvika de allra mest sliskiga och gubbigt nostalgiska fällorna. Det här är varken uteslutande eller hipstrigt. Tydligt är att boken gjorts med en väldig massa hjärta. Stundtals kan en dock tycka att balansen är lite off. Kändisar (Henrik Schyffert och Howlin’ Pelle, till exempel) med relativt tidig datorvana får breda ut sig över lika många sidor som några av de tidiga, unga mjukvaruutvecklarna. Här finns massor med berättelser som liksom inte riktigt får den plats de kanske skulle förtjäna. Även om de också i sina kortade versioner är väl värda att läsas.
”Generation 64 – Commodore 64 gjorde mig till den jag är” finns att köpa här. Vill du träffa Jimmy Wilhelmsson, en av bokens författare, kan du till exempel göra det på Retrogathering i Västerås, nu på lördag. Och missa inte att läsa min intervju med Jimmy i nya numret av Nöjesguiden!
