hur jag nästan blev ambassadör för voi efter jag kastat en i mälaren

1:51 4 Dec 2018

Gud vad jag blir pojken som ropade varg nu mtp min senaste rubrik men…. Det här är faktiskt inte!! klickbait utan helt jävla rakt igenom sant. Och nu ska jag berätta, historien som engagerat vänner och bekanta, dejter och föräldrar, tjejer och killar. Historien om hur jag nästan blev ambassadör för Voi.

Det var en ganska olycklig och kylig oktober-kväll, näst sista för att vara mer exakt. Ni minns när jag skrev att jag glömde äta på ett helt dygn pga fylla… Well. Det var inte då :). Men nästan. Typ dagen innan min ofrivilliga fasta skedde denna… Euhm… Incident. Jag och Mattias spenderade eftermiddagen på nationalmuseum (min absoluta favoritplats i hela världen tydligen, redan varit där tre gånger) och efteråt gick vi till Seaside bar. ”Båten” som vissa av min vänner också kallar det, något jag strängt motsätter mig pga för starka associationer till massa olika stekar-ställen runtom i Sverige med smeknamn ”Båten”. Seaside är inget!!!! som de ställena, nejnej, Seaside ett varmt vardagsrum med sällskapsspel och gamla sjömän (hoppas jag iaf men antagligen bara vara helt vanliga mysiga gubbar) utplacerade runtom i lokalen. Man dricker några öl och äter en nachos-tallrik. Man tar en shot fernet bästa jävla branca. Man blir lite sjösjukt snurrig men på ett härligt sätt. På somrarna kan man sitta ”på däck”, röka cig och blicka ut över Kungsholmen. ÅH blev helt fylld av ömhet nu. Det är verkligen ett toppenställe som jag älskar men…. Inte vill rekommendera eftersom det som gör Seaside så underbart är att ingen hänger där. Så snälla gå inte dit. Nåväl,

Klockan blir två, Seaside stänger. Vi lämnar. Utanför möts vi av en gullig liten Voi som står parkerad, precis vid vattnet… Nästan som att den vill…. Äsch. Ska inte victim-blamea den.(       Jag, en idiot, börjar hotfullt viskskrika till mina inte lika fulla vänner: ”huuuuur mycket får jag om jag slänger den här gulli lilla jäveln rakt in i vattnet Hahehrhähöh”, först får jag ett ganska högt bud. 500 kr! Ha! Mina idiot-kompisar. Little did they know, att jag vill göra det oavsett. Budet sänks snabbt när mina vänner märker detta. Budet slutar i att mina vänner bönar och ber om att jag inte ska göra det. De är dock inte så anti att de glömmer filma, för visst finns det film. En film som orsakat mig mycket…

Notera hur jag haltar fram? Varför haltar jag????

Jag, EN STOR JÄVLA IDIOT, överträffar mig själv i efterblivenhet. Jag lägger upp den här filmen… Dels på min instagram-story men ÄVen på min Twitter!!!!!!. Där jag dessutom kompletterar med att först skriva ”jag kastade precis en voi i vattnet” och sen ”har startat öppet krig mot voi”. Jag är… Ja. Ni förstår ju. Trots att jag är dum.i.huvudet och full som alex schulman på semester inser jag rätt fort vad jag gjort. Jag tar bort videon från Instagram men…… glömmer…. Twitter……

Image result for horror zoom gif

Det går ett dygn. Ingenting händer. Jag blir svinfull igen. Jag är uppe hela natten. Jag somnar 8 på morgonen och vaknar till vid 12 nångång… Jag går in på twitter och möts av:

”HhhHHHhhHh.” – Jag, precis då.

Har ett svagt minne av att jag skrattade rakt ut? Men jag är fortfarande typ för borta för att riktigt fatta vad som händer? Jag stänger ner Twitter, går in på Messenger.

Jag vet iallafall vilken jävla f… som skvallrade.

Arg, ledsen och förvirrad stänger jag nu ner Messenger och går in på Instagram. En meddelandeförfrågan, vad kul! Tänker jag, eftersom jag redan lyckas förtränga vad som hände bokstavligt talat alldeles nyss.

 

Han svarar alltså med en print-record av videon där jag uppenbart slänger en Voi i vattnet. 

Det börjar gå upp för mig. Att jag inte precis kan ignorera detta. ”That was a joke” är kanske trots det mitt desperata försök att… Ignorera detta. Men alltså, jag fattar tbh inte vad fan jag menar. Vadå ”that was a joke?” Som att voi-killen ba ”jaha okej men du kastade en voi i vattnet på skämt. Ja nej när men isåfall kostar det ju inte oss nånting” Vad menar jag??? VAD MENAR JAG.

Asså jag skrattar (i panik) när jag läser igenom de här. Jag svarar alltså… Kaxigt? Smart! Så himla smart att va kaxig mot en person vars företag du precis orsakat skadegörelse á la tusentals kronor. Just …..snyggt :D…. Också att voi-killen är så trevlig å bra ”great”.

YeAh SuRe BuT wHy ArE yOu CoNtAcTiNg Me On InStAgRaM. Uugh. Tror jag fortfarande här önskar att detta bara ska va JUST A PRANK BRO. Det är det inte. Min panik är… ja finns inga ord egentligen.

”…Didn’t feel that well”. :D Nä!!!!!he! . Kan ni fatta att jag dessutom behövde hantera allt detta på engelska? Jag älskar inte att prata engelska. Också att han fortfarande är så himla trevlig å ba bjuder in mig att komma och prata med dem om verksamheten typ. Så… Artigt. Känner mig som ett fattigt gatubarn i artonhundratalets England som blivit påkommen med att sno ett bröd från en gulli bagare men att gullia bagaren ist för att hugga handen av mig typ bjuder på soppa och filtar.

Jag har nog på riktigt aldrig haft så mycket panik i livet någonsin, och då har jag ändå haft min fair share av panik.

Tb.

Jag, som också är en person på gränsen till personlig konkurs, har absolut inte råd att betala femton tusen (gissar vilt) för en SKOTER. Också en så ovärdig utgift. Jag börjar planera lösningar, hur jag ska samla ihop pengar. Mina tankar går såhär ungefär: ”Kan jag crowdfunda detta? Bli nya Saga Berlin? Men vem fan hade velat betala för en skitunges dumma fyllefuckup… Ingen. Kanske nått psykfall på twitter men det räcker ju inte. Kan jag sälja saker? Min kropp kanske? Ja det får nog bli det. Jaha, ja, jo. Jag har väl inget val eg? Det här är mitt liv nu. Sunkiga hostels med äckliga gubbar och cigfimpar till frukost. Per Fekt.”

Men…. just när jag förlikat mig med tanken på att behöva hora kom räddningen….

Voi-killen igen. Jag faller till golvet i tacksamhet över min närvaro på sociala medier, att det som iof satte mig i den här situationen nu iallafall också kanske kan ta mig ur den. Att jag har ett VÄRDE som ambassadör. Första gången i livet jag känt att jag har ett värde öht tror jag? Tack VOI. Jag är ju inte ett stort fan av reklam eller influenc…igheter? överlag men jag hade nog faktiskt sålt min själ till TILL OCH MED djävulen för att komma undan betala för en skoter. En elskoter dessutom.

Jag e mallig som fan efter detta. Går runt på jobbet och gör luftpistoler mot mina kollegor. Flirtar med mycket snyggare killar. Masserar mina kompisar sådär obehagligt självsäkert samtidigt som jag ger dem ”livsråd”. Blinkar till människor som går förbi mig på stan. Ni vet. Men det är ensamt på topp, det ska ni veta! Så sen när det här kommer blir jag faktiskt lite lättad (eller så e det bara en försvarsmekanism för att skydda min stolthet..menmen):

Sagd anledning: för lite tid. Antagligen egentlig anledning: jag har inte så många följare att det e värt att investera nått i mig? Nåväl. Jag är oavsett glad och TACKSAM framförallt över att slippa betala. Så, det här är min public apology till älskade Voi:

FÖRLÅT VOI för att jag förstörde en av era skoters. Så jävla puckat. Jag borde eg få sitta i nån typ av modern skamvrå? Typ behöva gå på coolt event i endast thigh high crocs? Jag ångrar mig jättemycket och ni är så snälla fina underbara som låter mig ”betala” med det här sketna blogginlägget. Jag kommer använda er varje dag from nu, jag kommer ta Voien till jobbet sen ta med den in på jobbet och åka runt kontoret på Voien, jag kommer åka hem från jobbet på Voien och när jag promenerar kommer jag göra det på Voien. När jag ska ner till Lund för att fira jul kommer jag resa från Stockholm med guess what… VOIEN. Kommer limma fast den under mig. Sova med den. Duscha med den. Mata den. Kanske gifta mig med den? Få små gulliga Voi-bebbar tsm med den. Leva ett liv ihop med den och sen slutligen begravas med den. Jag e redo för ett liv med Voi. TACK OCH FÖRLÅT OCH TACK OCH KRAM.

Hejdå, hoppas ni mår bra. Till er i allmänhet och Voi i synnerhet!

11 kommentarer | “hur jag nästan blev ambassadör för voi efter jag kastat en i mälaren”

Skriv kommentar
Tillbaka upp
  1. Rickard skriver:

    Fint att du är så mogen…not

    1. Anna skriver:

      Och ni andra som hellre vill åka på Voi’s, använd gärna denna rabattkod inne i appen så får ni lite gratis Voi krediter att åka för.
      pa1KmviGoS

      https://link.voiapp.io/pa1KmviGoS

  2. Omogen skriver:

    Hoppas polisen kontaktar dig snart. Tråkigt att vi skall behöva ha batterier i våra vattendrag pga IQ befrielse.

  3. Bella skriver:

    Skamligt!!! Av voi . Så jävla pinsam hantering av denna lilla ”incident”. Deras affärsidé går ut på att placera fula ”scooters” runt om i vår vackra stad, och låter sina användare parkera dem exakt var som helst på gatan.
    Att en scooter åkte i vattnet kunde lika gärna ha berott på att en person med nedsatt syn kunde ha gått in i den. De ska behöva anpassa sig efter dessa mobila fordon överallt.

    Nu jämför jag inte ditt partytrick på fyllan med en blind persons vardag men ett skitföretag vars skitidé beter sig såhär blir jag matt .

    Bättre med citybikes som åtminstone har ordentliga cykelställ som inte hindrar framkomligheten på Stockholms gator.!!!

    1. E skriver:

      Haha va? Dom är skitsmidiga och poppis. Om du är 20 meter bred så kanske dom hindrar din framkomlighet lite annars – not so much.

      Bra om en scooter åker ner i vattnet då istället för att den synskadade skulle gått ner i vattnet? (i världens sämsta scenario). Skulle en synskadad gjortdet skulle nog VOI inte kört en polisanmälan.

  4. Alice skriver:

    hahaha roligaste och bästa jag läst!!!

  5. Ed skriver:

    Dina medmänniskor i den här staden läser om klimathot och vad man kan göra för att vår väld ska bli en bättre plats där vi kan överleva. Vi kanske slutar flyga, äter vegetariskt, tar en sparkcykel istället för bilen. Men du slänger en i vattnet. Vaskar den. Jag struntar fullständigt i vad du och Voi kommit överens om. Du bör fundera ordentligt på hur ditt agerande påverkar dina medmänniskor.

    1. myrna skriver:

      Hemskt ledsen. Förstår att det nu är jag som ensamt bär ansvaret för att vår planet kommer gå under. Verkligen, förlåt! Kram.

      1. Julia skriver:

        Du använder dig av ironi som ett sätt att slippa ta ansvar. I texten som ett sätt för att täcka upp för att du skriver illa (enligt mig, men det är väl subjektivt), och här för att inte behöva ta till dig eller bemöta ovanstående kommentar. Det är synd, för man missar vad det är du vill ha sagt. Om det nu är något du vill ha sagt.

        1. myrna skriver:

          Jävligt ballsy att anklaga någon för dålig text och sen själv skriva en helt ofattbar kommentar. Tog mig friheten att korra den åt dig! Varsågod.

          ”Du använder ironi för att slippa ta ansvar. I texten som kompensation för hur illa du skriver (enligt mig, men det är väl subjektivt) och här för att slippa ta till dig av eller bemöta ovanstående kommentar. Det är synd, man missar vad du vill ha sagt. Om det nu finns något du vill ha sagt. ”

  6. Dexter skriver:

    Ahahaha älskar allt med detta!!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentarer på ng.se granskas i efterhand. Allt innehåll som vi bedömer som olagligt, liksom personliga påhopp, rasisiskt, sexistiskt eller på något sätt stötande kommer att raderas.

Vi polisanmäler alla kommentarer som bryter mot svensk lag. Detta för att värna om våra skribenter och läsare.

Skriv kommentar
Tillbaka upp