Hej alla hungriga och mätta. Jag vill rekommendera läsning.

Sedan något år tillbaka tycks gatorna vimla av män på cykel med stora lådor på ryggen. Stora, kantiga, med varierande logotyper: tyska Foodora, finska Wolt, amerikanska Uber Eats. Bolag som levererar restaurangmat till dörren, alltsammans koreograferat genom en tillhörande telefonapp.

Foodora och Wolt var först, sedan kom Uber Eats, och nu senast svenska Hungrig.se. Precis som i den affärsmodell de använder sig av i sin taxiverksamhet handlar det om att krossa konkurrensen med betydligt lägre priser, och långsamt ta över marknaden tills de är ensamma herrar på täppan. Efter en strid ström av tidningsartiklar där Uber Eats-anställda anonymt berättar om de usla vilkor, låga löner och osäkra arbetsförhållanden som är förenat med jobbet tog Breakit-reportern Erik Wisterberg värvning som cykelbud, först hos Uber Eats och sedan hos Foodora, för att genom en slags wallraffig tvåveckorsinfiltration kunna berätta hur verkligheten som anställd där ser ut.

”Kan man beställa mat till dörren med gott samvete?” frågar han sig, eller mig och dig snarare, i inledningen. ”39 mil och 86 leveranser senare har vi ett svar på den frågan.”

Läs hela Erik Wisterbergs artikel här.

Förra veckan hakade hamburgerkedjan Max på ett samarbete med flera leveransbolag. Däribland Uber Eats, som i samband med lanseringen med buller och bång utlovade kunderna tjugo procents rabatt på sina Max-ordrar. Efter Breakits granskning säger Max att samarbetet är något de nu ”ska se över”.

/Slaktarn

PS! Vid lanseringen i oktober i fjol av Uber Eats Sverige skrev jag en notis om det här på bloggen, och fick då relevant kritik för min egen uteblivna kritik mot bolaget genom ett gäng läsvärda kommentarer (läs inlägg och tillhörande kommentarer här).