Det blev ingen öl-brustablett, däremot bredbar öl (!) och… ölsorbet. Carlsberg har teamat ihop med glassmakarna StikkiNikki och tagit fram något de kallar för ”SorBeer”, tillverkat på Carlsbergs alkoholfria öl. Alkoglassen är den nya alkoläsken tydligen! Men det vet du redan om du läste mitt senaste inlägg.

StikkiNikkis grundare heter Nicole Emson och det är hon som ligger bakom receptet på bärsglassen, som kommer att serveras på StikkiNikki-ställen från om med den tjugonde juli.
– När man tillverkar glass är det bara fantasin som sätter gränser! Öl är en riktig hit som smaksättare i glass och ger en härligt maltig och fyllig smak. Som pricken över i:et har SorBeer också fått en syrlig touch av citron för att passa perfekt i sommarsolen, säger Nicole i ett pressmeddelande.

Kul kul megakul. Hoppas också gott.
/Slaktarn

Hej folk och fä. På lördag nionde april är det internationella gin & tonic-dagen! Det tänkte jag fira med att ta mig en gin & tonic, men inte vilken piss-g&t som helst – jag har nämligen intervjuat Daniel Crespi (sommelier och restauratör som bland annat driver Djuret, Omakase Köttslöjd, The Burgundy, Pubologi och inte minst baren Tweed) och Adam Näslund (barchef på glammiga guldbaren i Nobis Hotel) för att lära mig hur slipstenen ska dras. Här kan du läsa intervjun.

Förra året den nionde april satt jag på en strandbar som jag har för mig hette Pink Dolphin Club och sippade på en gin & tonic. Skrev lite om drinken då också, så vill du veta mer om ursprunget kan du läsa om det här  (det är intressant, lovar! Ledtråd: Malaria). Nionde april råkar också vara surdegens dag, och det ska väl också uppmärksammas på något vis. Rimligen genom att äta en skiva surdegsbröd eller så.

Vill du känna dig rebellisk, alternativt har tröttnat på att dricka dina drinkar och vill inta de i fast form istället, kan du ge dig på att göra ett gäng gin & tonic-isglassar. Ett simpelt recept i två steg: Blanda och frys. Dessa glassar är dock inget du ska smälla i dig enbart för fyllans skull, ration gin till tonic är nämligen ganska skev. Alkohol fryser som bekant inte, och vi måste således lägga band på oss med ginen trots frestelsen att hälla i mer än futtiga fem centiliter.

Så här går du till väga:

1. Blanda sju deciliter tonic och fem centiliter gin med saften av en halv lime.
2. Ta fram en isglassform (för det har man ju alltid nära till hands?) och lägg i något du tycker om att smaksätta din g&t med. Kanske en kvist rosmarin, gurkskivor som på bilden ovan, remsor av citronskal eller skivor av lime? Vad som än gets your juices flowing.
3. Häll i vätskan i respektive form, sätt i glasspinne, in i frysen, vänta, ta fram och ät. Det tycker jag ändå att du är värd.

/Slaktarn

PS! Befinner man sig i Stockholm och inte orkar göra isglass själv (höjden av lathet?) kan man testa G&T-glass på Brillo. Mer om det här.

Ända sedan jag såg ett glasspaket från Siaglass med smaken skumbanan har jag tänkt att de är lite crazy. Lite oförutsägbara i all sin trygga varumärkesstabilitet. Det kan liksom balla ur åt både det ena och det andra hållet.

Igår kom ett pressmeddelande från nämnda glassproducent där de presenterade sina nyheter i kulglasskategorin. De har bland annat gjort en popcornglass (applåd!). Och en rödbeta/peppar-sorbet som kommer att ingå i deras restaurangsortiment. Så här säger de om rödbetsglassen: ”Färgstark rödbetssorbet med smak av timjan och svartpeppar. Som förrätt men blinier och gräddfil eller som en vågad shot mellan två rätter – en sorbetkula och en skvätt vodka.”

Ni hör ju! Det ballar ur. Och det är ju kul. Min egen relation till just rödbetsglass är inte speciellt positiv. Den blir oerhört vacker i färgen, men smakar… jord. Å andra sidan är ju ”dirty food” årets stora mattrend, om man får tro Lennart Wallander på matkommunikationsbyrån Food & Friends. Allt är alltså i sin ordning.

Högst relaterat för att inte säga viktigt: Det här gamla blogginlägget, där Gabriella Ahlström berättar om sin rödbetssorbetupplevelse i P1-programmet Spanarna, som kortfattat skulle kunna sammanfattas med: varför ska det vara gott, när det kan vara intressant?

Jag läser en del mattidningar och bloggar av amerikansk härkomst. Senaste veckorna har det varit ett jäkla recepthetsande gällande den stora högtidsdagen fjärde juli, som ju är USA:s självständighetsdag. Det grillas och skjuts fyrverkerier, dricks blaskig öl och mumsas på allehanda friterade djurdelar. Kul! Själv har jag aldrig firat fjärde juli då jag aldrig befunnit mig på amerikansk mark denna dag, och dessutom har en umgängeskrets med mycket låg halt amerikaner. Jag befinner mig som vanligt på behörigt avstånd från firandet, men tänkte ändå anamma den kulinariska biten. Kanske jag till och med gräver fram en grill.

Varsågoda, här får ni en best of från mitt matsurfande inför fjärde juli. Ta vad ni vill ha och lämna kvar resterna till kråkorna!

1. GRILLEN
Det känns orimligt att fira denna dag utan att grilla saker. Jag gillar att grilla, men ibland gillar jag själva fenomenet grillning mer än vad jag gillar det som blir resultatet. Här kommer ett par fail safe recept (nåja, det ena är väl mer ett slags… tips) som är högtidsdagen värdiga.

Tagliata på grillad flankstek och citron

Tagliata = italienskt hittepå där man tillagar kött och skär det jättetunt för att sedan marineras. Det här receptet är en slags hybrid mellan en kreation som Nigella Lawson klämt ur sig och nån slags egen variant som uppstått efter ett flertal omgångar flanksteksillagning. Flankstek är en billig köttbit från kossan som är ganska grovfibrig, platt och stor. Plattheten gör att den är mycket lämplig att grilla då det inte tar åratal att tillaga den. Här är det viktigt att grillen är rasande het, annars blir köttet trist och fult. Ta din flankstek och gnid in ordentligt med nymald svartpeppar och flingsalt. Låt den ligga framme lite om den nyss kommer från kylen innan du lägger den på grillen. Dela ett par citroner och lägg på grillen med den skurna sidan nedåt. Grilla flanksteken tills utsidan ser ut som den godaste grillade köttbit du kan tänka dig (detta går fort!), ta bort från grillen och slå in den ordentligt i folie. Låt den ligga i en kvart, ta fram och skär tunna skivor. Drappera dessa elegant på ett stort fat (som du kanske innan strött ut lite ruccola eller annat på). På denna öser du en liten emulsion av olivolja, saften från ett par av dina grillade citroner och krossade torkade chiliflingor. Toppa med färsk oregano, och mer flingsalt och grovmalen svartpeppar om det verkar lämpligt.

Det här med halloumin

Om man säger: ”Kom hem till mig och grilla! Ta med något kul som vi kan lägga på grillen!” så är det alltid någon som tar med sig halloumi. Jag tycker mycket om halloumi, så det är trevligt. Det härliga med halloumin försvinner dock om den skivas för tunt och speciellt om den sedan får ligga en stund innan den äts upp. Så låt mig här sätta ner foten och säga NÄE! Ingen mer seg torr halloumi. Lösningen är att skära halloumin i stora kuber på typ 3×3 cm. På en ost brukar man få fyra kuber. Grilla på hög värme men relativt kort, ta av grillen och pressa en av dina grillade citroner på och ät upp DIREKT.

2. MILKSHAKES
Hälften efterrätt, hälften drink. Och mycket amerikanskt. Jag har hittat två som känns extra tilltalande och passar bra efter middagen eller när som helst när man behöver höja humöret en aning, mest lämpliga för det vuxna klientelet.

Peanut Butter and Bourbon milkshake

Från The Skillet Diner i Seattle till din lyckliga trut: En vuxenversion av den klassiska vaniljmilkshaken. Detta shake tillagas genom att slänga ner alla ingredienser i en mixer, kör på puls några gånger och hälla upp i favoritglas. För en shake behöver du en sexa bourbon, en rejäl slatt lönnsirap (ta vanlig ljus sirap eller acaciahonung om du inte får tag i lönnsirap)  en dl jordnötssmör med bitar, runt 2,5 dl god vaniljglass och en näve isbitar. Tillsätt ett fint sugrör och sug i dig.

Golden Cadillac

Snuskigt god shake på vaniljglass och galliano toppad med vispgrädde. Denna vuxensundae får du genom att mixa en halvliter vaniljglass med tre cl galliano och tre cl vit creme de cacao. Häll upp i ett högt glas, toppa med vispgrädde och en skur rostade hackade hasselnötter.

Tackohej!

Jag slängde precis upp en text om ett nytt glassställe i Malmö som heter Köld, för jag fick chans att snacka lite med en av grundarna. De är hardcore ambitiösa när det gäller glass och smak och begränsar sig inte enbart till mjölk- och gräddbaserade och sorbeter. Nej nej, hör och häpna, här hittar du glass på cashewmjölk, kokosmjölk och all världens andra icke animaliska mjölker. Typ. Jag ska dit idag och smaka glass! Stay tuned för rapport.

Tills dess vill jag dela med mig av ett eget glassrecept på jordärtskocksglass. Som innehåller både mjölk, grädde och ägg, Det går att göra som både efterrätt eller förrätt beroende på socker- och salthalt. Man kan naturligtvis hälla upp glassmeten (säger man så? Smet?) i en plastbunke och lägga in i frysen helt plumpt, men bäst är om du gör den i en glassmaskin. I övrigt behövs inga avancerade gadgets.

Jordärtskocksglass för 5-8 personer

500 g jordärtskockor
2 dl mjölk
5 dl grädde
3 äggulor
1 dl socker

1. Okej! Om du gör glassen i glassmaskin, vilket jag mer eller mindre insisterar på, ska du se till att ha slängt in bunken i frysen minst åtta timmar innan det är dags för glassproduktion. Senast jag tänkte göra den här glassen glömde jag det och det ledde till att jag var tvungen att hälla ut glassen i en soptunna i tunnelbanan. Mer om det en annan gång. Börja i alla fall med att skala och rosta dina jordärtskockor i ugnen på 180 grader tills de blir genommjuka. Det kan ta allt från 30 minuter till en timme. De får gärna ta färg utan att bli brända, det ökar bara på den åtråvärda nötiga smaken.

2. Ta ut skockorna och lägg i en kastrull, sjud tillsammans med 1 dl grädde och 1 dl mjölk en stund. Ta kastrullen från värmen och mixa länge och väl tills det blir en gråbrundassig puré. Låt svalna.

3. Vispa under tiden äggulor och socker fluffigt. Alltså verkligen fluffigt! Inget halvdant slött vispande här. Värm upp resterande grädde och mjölk (1 dl respektive 4 dl) och häll försiktigt ner i äggblandningen under omrörning.

4. Blanda äggsmeten med jordärtskockspurén och värm allt sammans tills det är 87 grader. Detta brukar jag höfta med, och det har aldrig lett till någon katastrof, men alla är ju inte lika flinka som jag så en termometer är en god idé om du känner dig lite fumlig.

5. Häll alltsammans i din glassmaskin! Har du ingen glassmaskin så häller du smeten i en bunke, kör in den i frysen och rör om en gång i timmen till glassen är helt fryst. Det tar minst två timmar.

Om du gör glassen som förrätt skulle jag föreslå att köra i en skur frasigt havssalt i blandningen innan frysning. Servera tillsammans med ugnsbakade grönkålschips eller något annat krispigt och salt. Efterrättsversionen är fin som den är, men vill man dra på stora växlar kan man komplettera med kaksmulor och hallon. Ja, ni gör som vanligt lite som ni känner för. Förhoppningsvis blir ni nöjda och upptäcker en ny dimension av skockan.

/Slaktarn