Hej, det är jag igen, och jag kommer beväpnad med information: det finns en ny prenumerationsbox i stan, och den heter Kökets box!

Jag vill inte slå på stora trumman för mig själv här (eller?), men ända sedan alla de där prenumerationsboxarna där man får hem roliga nya  smink- och hudvårdsgrejer varje månad dök upp har jag tänkt på att det är klok business att göra samma sak med matgrejer. Dock: jag har alltid tänkt att jag är en person som inte uppskattar överraskningar, men det är bara ett fånigt hittepå jag anammat för att slippa erkänna att det är kontrollförlusten som är problemet. När jag för en tid sedan fick hem ett smakprov på Kökets box kan ni säkert förstå min glädje: med prenumerationsboxar möts de inkompatibla tu – du får överraskningen utan att tvingas överlämna något av din surt förvärvade kontroll. Och, bäst av allt, du får en massa nya roliga produkter att upptäcka och undersöka.

Här kommer en snabb inforuta: Kökets box är ett samarbete mellan TV4 och matsajten Köket, tänkt att ”inspirera och sätta guldkant på konsumentens vardag” med nya produkter inom mat, kök och bakning, och med varje låda följer recept och tips på hur grejerna kan användas. Värdet på varje box är 190 kronor eller mer, men har ett prenumerationspris på 129, och varje box är baserad på ett tema som är aktuellt för perioden.

Kolla här ska ni få se:

Ibland är det bäst att bara erkänna sina brister – jag är inte speciellt bra på att ställa upp grejer snyggt på det där displayiga viset – ni får ta vad som bjuds. Eventuellt duger det och ni kan se vad lådan innehåller ändå. Favoriterna kunde jag dock plocka ut och fota av lite lättare:

Vaniljsocker från Bourbon gjort på rörsocker och madagaskarvanlilj, torkade ätbara blomblad att strö över allt som behöver lite extra hjälp på vägen (sig själv?), ett smakprov på två pepparsorter från Herbaria, och sist men inte minst en slags dessertolivolja smaksatt med apelsin från Zeta (som jag i och för sig inte tycker att man behöver begränsa till enbart desserter) som genast invigdes i form av finishing touch på den hotshot jag svepte strax efter att jag packade upp boxen. Gött. Är bara förnamnet.

Slut på infostund! Tack och adjö!
/Slaktarn

Det finns en serie klipp på youtube från ett matlagningsprogram som heter Luke Nguyen’s Vietnam. Programmet går alltså ut på att en vietnamfödd kock som heter Luke Nguyen reser runt i det forna hemlandet för att utforska maten, laga den och äta den. Luke själv är en oerhört energisk typ, och hans exaltering över alla smaker och dofter går inte att ta miste på. Jag blir också exalterad, där jag ligger platt som en padda i soffan och följer Lukes äventyr bland rykande tamarindsoppor och krispiga papayasallader med räkor. Jag återupptog nyligen bekantskapen med den här serien efter att ha glömt bort den under lång tid. Blev genast peppad att frångå det gamla vanliga korianderträsket och utforska de lite klurigare och mindre välkända sidorna av det vietnamesiska köket. Först ut: färsk peppar.

Svartpeppar är vi alla så bekanta med att vi slutat fundera på vad det egentligen är, alltså att det är en växt som behöver lite omsorg innan de svarta kornen slutligen hamnar i en pepparkvarn på allemans köksbänk. Pepparplantan är en mångsidig sak som levererar tre olika sorters peppar, beroende på hur man tar hand om skörden: svartpeppar får man av att plocka halvmogna bär som jäser och torkas i solen, vitpeppar framställs av de helt mogna bären befrias från fruktköttet och sedan skalas och torkas. Grönpeppar får man av att plocka de omogna (gröna) bären och torka dem.

Att man i den vietnamesiska matkulturen utforskat pepparns alla olika tänkbara stadier är kanske inte så märkligt, då just Vietnam råkar vara världens största pepparproducent med sina trettiofyra procentandelar av den totala marknaden. Efter att ha sett ett avsnitt av ovan nämnda matlagningsprogram gick jag ner till min lokala asiatiska livs för att se vad jag kunde få med mig hem, och lyckligtvis hade de just färsk grön peppar. Skillnaden mellan den peppar vi alla är vana vid är stor. Färsk grön peppar är aromatisk och liksom fruktig i smaken, inte lika skarp som svarpeppar utan mild och gräsig. Att jag nu fick tag i ett paket betydde att jag kunde gå hem och laga en maträtt jag sett i programmet: långsamt brässerade kycklinglår med färsk grön peppar och kokosmjölk!

Här kommer klippet för den som är intresserad.

Jag har använt ungefär halva paketet. Det betyder att jag kan laga ännu en rätt med denna trevliga och rätt så spektakulära ingrediens, nämligen en slags stir fry med tofu! Efterfrågas mer information om det samt recept kommer jag naturligtvis inte sätta mig på tvären för det.

Carpe!
/Slaktarn