Well well well! Vad har vi här då! Kan det kanske vara en pyttipanna med sirapsstekt spetskål? Svaret är ja, och ovanpå ligger dessutom ett stekt ägg och en klick senapskräm. Ett recept så enkelt att det knappast kan kallas recept, men jag vill ändå förmedla storheten i det här med sirapsstekt kål. Och senapskrämen är inte så sopig den heller.

Pyttipanna kan man göra av nästan vad som helst, och det är utmärkt mat att laga när man känner behov av att städa ur kylskåpet en aning. Jag hade potatis och stekt lök som dröjt sig kvar efter en middag, och det var med dessa som min resa mot den färdiga pytten började. Efter att dessutom ha grävt fram ett ägg samt halvt huvud spetskål som definitivt sett bättre dagar var saken så att säga biff.

Hur man steker potatis, lök och ägg tänker jag inte förolämpa er med att skriva ner, det vet ni redan. Spetskålen däremot är intressant, och den som lagar kålpudding ibland vet att kål plus sirap är en magisk kombination.

Sirapsstekt spetskål
Dela spetskålen i bitar, så mycket du vill ha (andra kålsorter fungerar också bra, savoykål tillexempel är ypperligt då dess skrynkliga yttextur är som gjord för att absorbera såser). Stek i en panna på medel/hög värme i runt fem minuter tills den mjuknat något och fått lite färg. Ringla över sirap efter smak – jag använde två matskedar till ca 500 gram kål. Låt bubbla upp och rör om ordentligt, och strö sedan över ordentligt med flingsalt. Ibland drar jag i lite chiliflingor också, men just idag lät jag de ligga kvar i burken. När kålen blivit glansig av sirapen och fått fin gyllene färg är den redo att ätas.

Sedan var den senapskrämen, eller senapssåsen som det ibland kallas – ett klassiskt tillbehör till Biff Rydberg som även fungerar utmärkt till en mängd andra anrättningar. Det finns lite olika sätt att laga senapskräm. Man kan använda vispad grädde, crème fraîche eller blanda samman båda. Samma sak är det med senapselementet: använd senapspulver, dijonsenap, eller lite av varje. Jag gjorde min på crème fraîche och senapspulver den här gången.

Senapskräm
Blanda en burk fet crème fraîche (2 dl) med en rågad matsked av colemans senapspulver. Addera lika mycket strösocker, och så en ordentlig nypa salt. När du rör samman allt kommer konsistensen att bli lösare, men står blandningen i kylen lite (vilket jag tycker är en god idé, då hinner smakerna sätta sig ordentligt) tjocknar den igen.

Bra! Då vet du vad du ska äta till middag ikväll! Skål för det!
/Slaktarn

PS. Mer pyttipanna: en variant med haricot verts och Mifú.

I högstadiet hade vi en musiklärare som hette Karin. Karin hade ett år kvar till pensionen, och var tyvärr den typen av lärare som lyckades ta all eventuell glädje ur ämnet hon undervisade i. Jag själv var inget musikaliskt underbarn, lyckades väl på min höjd ta ut ackorden till Shoreline på gitarr (den enda låt som motivationen räckte till), men jag hade förmodligen kunnat ta mig i alla fall en Broder Daniel-låt längre med rätt typ av motivation från lärarens håll. En dag kom vi till lektionen och möttes av nyheten att det hade blivit dags för oss att skriva varsin raptext. ”Alla kan inte sjunga”, sa Karin, ”men alla kan rappa!”. Jag, som var av övertygelsen att alla inte alls kan rappa och definitivt inte jag själv, lämnade aldrig in någon raptext. Julia har inte lämnat in sin rap-text! stod det skrivet i arg röd bleck i anteckningarna vid kommande utvecklingssamtal, vilket triggade ett oväntat fniss hos både min klassföreståndare och min mor. Den enda lärdom jag fått ut av det experimentet var en liknande läxa inom matlagandets ädla konst: Alla kan inte laga mat, men alla kan wrappa.

Tunnbrödswrap med renskav, potatis, spetskål och pepparrot

Ja, ännu ett recept med renskav. Inspirerad av den grovt modifierade kålpuddingen på Agrikultur uppstod denna wrappade version plötsligt en eftermiddag då jag stod med en näve kokta potatisar som blivit kvar från kvällen innan och undrade vad som skulle hända härnäst. Det går att göra det enkelt för sig med den här wrapen, men det är alla små extrainsatser som gör den riktigt fin, så varför inte klämma i från tårna?

1. Skär spetskål i stora bitar och lägg i en ugnsfast form. Blanda i en liten kastrull en stor matsked messmör (gammeldags version, inte den ”med smak av vanilj”…) och en deciliter vatten. Salta och peppra ordentligt. När blandningen smält ihop och bubblat upp häller du den över spetskålen, ställer in alltsammans i ugnen och bakar på 200 grader i femton-tjugo minuter.

2. Hetta upp en stekpanna och stek en stor gul lök i smör. Tank wrapvänliga bitar, båtar eller halvmånar alltså. Lägg i din renskav och gör det man gör med renskav: stek, skrapa av, vän, stek, skrapa av. Repetera tills allt är skavt. Om du har en liten slatt vitt vin är det en bra idé att hälla över det nu, men salt och peppar är obligatoriskt. Ställ åt sidan.

3. Skär upp dina kokta potatisar och bered dig på att wrappa! Bröd väljer du naturligtvis själv, det finns oerhörda mängder goda flatbröd där ute i världen, men den som inte får tag i annat nöjer sig med mjukt tunnbröd. Förutom renskaven, potatisen och den messmörsbakade spetskålen lägger du till rosésallad (god att ha i för sin lite bittra smak) och rårörda lingon, samt ordentligt med riven pepparrot och avslutningsvis några pimpinetta små körvelkvistar.

Kan inte hålla mig, måste skriva det: It’s a wrap!

/Slaktarn

Igår träffade jag matriarkatet (min mamma och min moster) och åt middag i min mosters sommarstuga. Jag tog bilder på tre av sakerna vi åt, för att de är fina och för att jag vill tipsa.

Det här är danska ärtor. Om man hittar sånna här fina kan man sätta sig utomhus och sprita sina ärtor medan man dricker ett glas rosévin. När man är klar med spritandet strösslar man en skur flingsalt över alltsammans och äter de som tilltugg till drinken.

Det här är salviablad som friterats snabbt i neutral olja och sedan saltats. De äter du som de är innan du hugger in på den riktiga middagen.

Den här konstiga pokémongrejen är spetskål som bakats i ugnen på hundra grader i tre timmar. Ingen olja, inget salt, ingenting. Efter tre timmar tar du ut kålet, skalar av de yttersta bruna bladen och tar en liten kniv och klyver hela skapelsen på mitten. Välj din bästa olivolja och ringla ordentlgt med olja över snittsidan. Salta om lämpligt.

Tack för mig!
/Slaktarn