För längesen hade Annika Norlin en så himla bra musikblogg där hon skrev om bra låttexter och tipsade om bra låtar, men nu när jag letade upp den igen var den tyvärr nerlagd. Synd synd synd! Mitt starkaste minne från bloggen var tipset om en låt som kom att bli en av de vackraste mest stämningsfulla, starka låtarna jag vet: A change is gonna come med Sam Cooke.

För er som inte har koll på honom men kanske minns Pekka Heinos gamla tv-program Röda tråden på det som då hette kanal 1 kommer kanske ihåg vinjettlåten Wonderful World. Det var i alla fall min introduktion till Sam Cooke.

A change is gonna come skrev han 1963, när USA var som mest rasistiskt och vidrigt och offentliga platser fortfarande var uppdelade efter hudfärg. Innan den här låten hade han mest sjungt glättiga låtar om att dansa hela natten, Amor och kärlek, men efter att ha hört Bob Dylans Blowin’ in the Wind (samma år) tog han mod till sig och skrev ihop den här låten. Den sägs ha inspirerats av två händelser i hans liv: dels att han och hans band hade blivit arresterade efter att ha försökt checka in på ett whites only-hotell, men också av att hans 1,5 åriga son drunknade tidigare det året. Han framförde låten i The Tonight Show året efter, men eftersom Beatles uppträdde i ett annat program två dagar senare var det liksom ingen som tog notis. Exakt ett år efter att han spelade in låten sköts han till döds på ett motell och fick själv aldrig vara med om hur den togs emot av publiken och framför allt medborgarrättsrörelsen som använde den som en kampsång.