Har knappt återhämtat mig från min 30-årshelg. Herregud, hur kan man ha tre så perfekta dagar?

Det började med att mina fina från Göteborg kom hem till mig på fredagen och drog fram ostarna och blandade Dagens:

Vid midnatt drog de fram bubbel och tomtebloss och ramlade runt på luftmadrassen.

På morgonen väckte de mig genom att göra om tricket med isfacklor och nästan bränna ner lägenheten. Älskar dem gränslöst mycket.

Och en runda hemmasnickrat På Spåret som gav mig grov prestationsångest men landade i en resa i början av nästa år.

På kvällen hade de här två bästa människorna fixat en fest åt mig på Obaren och det är hands down det absolut finaste och mest rörande jag någonsin har fått:

Kvällen började med att jag kom in i lokalen och såg ett stort bildspel med bilder på mig projiceras ovanför baren.

Först var det facebookbilder i bildströmmen och jag tyckte det var så mysigt men efter en stund började det dyka upp bilder från förr, bilder som Cassandra och Anisa omöjligt hade kunnat ha tillgång till. Skolfoton och bilder från tusen år sedan, bilder jag inte ens sett själv. Och när det slog mig att mina vänner som inte känner varandra har gått samman för att göra det här för mig brast det helt.

Och någonstans där, mellan lyckolip och asgarv och dans och ett quiz och nya och gamla vänner från olika delar av mitt liv och springa runt och försöka ta in varenda människa som kommit dit landade kvällen. Visst är det sjukt att det kan kännas som att en hel kväll kan vara över på en sekund? Har sagt det förr, men tid är verkligen det vidrigaste. Alltid för snabb eller för slö.

Ni fattar. Jag är helt tagen. Jag sitter och tittar igenom bilderna om och om igen och kan inte riktigt få in i mitt huvud att det där just hände.

Dagen efter bestod mest av det absolut tryggaste jag vet. Ligga nerbäddad med Malmen och Linda och hålla handen framför tv:n.

Efter det här sviniga jävla året när det känts som att jag helt och hållet hamnat ur fas och tappat bort mig själv på ca alla fronter så var det här det sjukaste som kunde hända. Och nu efteråt är jag helt yr av känslor och intryck. Och så fruktansvärt lycklig och tacksam för alla fina jag har i mitt liv.