Dagen efter är jag på en EU-valvaka som är fylld av kärlek. Som om och om igen påminner mig om det jag egentligen vet: Vi är fler. Det har bara varit så svårt att vara helt säker på det för att *vi* är rätt himla tysta till vardags. Den här kvällen är ingen tyst. Alla skriker kärleksbudskap och tittar på varandra med respekt. Ärligt talat tar det mig fem minuter från det att jag kommit innanför dörren tills jag börjar skaka och gråta. Hela kvällen växlar jag mellan att skrika av glädje och skakgråta av chock för att det var så längesen jag kände att jag fick vara i ett rum fullt med människor på mina egna villkor. Att jag bara får vara utan att ha en gard uppe ifall att någott obehagligt ska hända eller sägas. Jag gråter för det jag var med om dagen innan och de fyra år som har varit och jag gråter för att jag är orolig för hur valresultatet ska se ut.
Det blir vad det blir och på vägen hem kan jag inte riktigt smälta vad som har hänt. Jag börjar bläddra i mitt twitterflöde och ser hur en tjej berättar om hur hon just precis samtidigt som jag är på väg hem på tunnelbanan. Hur hon alldeles nyss hade gråtit lika mycket som jag. Hur två män kommer fram för att fråga hur hon mår, om de kan hjälpa henne. När hon berättar att hon gråter över rasismens framfart och att så många har röstat på SD svarar en av männen med en hård örfil. När hon tittar upp ser hon att de båda har SD-pins (detta blev RT:at några hundra gånger, men är nu borttaget från twitter pga hot). Jag RT:ar henne. Jag RT:ar allt jag ser. I två dagar RT:ar jag för jag har inte så värst mycket att säga. Jag är i chock. Samma chock som jag kände när SD kom in i riksdagen. Den som till slut normaliserades (nåja) även för mig.
***
I tre dagar har jag den här låten på repeat var jag än går. Jag försöker ta fasta på Seinabos ord:
There is a light to all this darkness if only we
Fight against them telling us how we should be
I refuse to have you break me.
Jag försöker intala mig om att hennes ord är sanna. Jag ser ljuset i de YTTERST få politiker som aktivt står emot och säger ifrån på riktigt och jag ser ljuset i motdemonstranterna. Men just precis nu, prick nu, när jag också ser var vi är på väg så gör det så jävla ont för det ljus som finns räcker inte. Jag behöver mer. Och fler. Jag känner mig som ett vandrande mål på stan, som att jag syns för mycket i plockepinnspelet. Jag tittar folk i ögonen på stan och undrar ur vilket perspektiv de tittar tillbaka på mig. För varje dag blir jag bara mer ledsen när folk försöker skämta eller prata om annat för att lätta stämningen. Jag känner mig så jävla ensam när inte alla jag känner mår så här illa, liksom övergiven och utanför. Jag ser att den absoluta majoriteten av röster som höjs i sociala medier, alltså tweets, instagrambilder, facebookuppdateringar och bloggposter är skrivna av ovita personer som på alla sätt de kan försöker berättiga vår egen existens. Fast jag vet att vi är fler som kan säga ifrån, som tycker att det som händer är fel. Fast det är mer akut än någonsin att vi alla visar var vi står för att skydda och stå upp för våra vänner och alla andra som påverkas, för att visa att vi visst är ett VI. Den där ensamheten känns allra läskigast när jag tänker på hur de flesta kommer att ha vant sig lite mer om nån vecka efter att den stora ilningen har lagt sig. Hur allt fler kommer vänja sig veckorna och månaderna som kommer. När det blivit en nyhet man har tröttnat på. När det kanske till och med är tjatigt. Den känslan knäcker mig. För jag kan inte tröttna. Jag har inte den lyxen.
Jag tänker att alla har sin anledning till varför de inte markerar tydligare. Varför de kanske inte vågar/pallar mer än att likea något som någon annan har skrivit. Det kanske är chocken, det kanske inte känns lika akut när det inte rör en personligen, det kanske känns utelämnande eller pinsamt, det kanske går över? Man kanske tänker att det inte är ens plats? Man kanske är rädd att trampa fel eller ta utrymme från någon annan som har en förstahandsupplevelse av rasism? Jag tror stenhårt på att vi måste hålla varandra om ryggen, internet och gatorna är stora nog för oss alla att stå upp mot rasism och för våra vänner. Vi måste föra varandras kamper tillsammans. Säg något, säg vad som helst! Gör något. Rita en ful bild i paint, skapa eller använd en hashtag som redan finns eller skit i hashtaggar om du tycker de är töntiga, kommentera på statusuppdateringar, sprid andras bloggposter, säg något själv, prata med folk. Gå ut med hur DU upplever detta. Håll inte tyst – markera! Förutsätt inte att det är självklart, för det är det inte längre. Och det kommer inte gå över av sig självt. VI måste få det att gå över tillsammans. Förstår ni hur jag menar? Vi som är direkt hotade av det som händer nu behöver er andra. Och nästa gång kanske några av er behöver oss, då ska jag vara där för dig.
Här är några bra exempel på vad man kan säga om man inte kommer på något själv:
Om inte för din egen skull, gör det för oss andra. Vi behöver dig också. Jag behöver dig.
Det är ju helt uppenbart att du inte förstår hur demokrati fungerar, tänk om den skrikande massan varit Nazister och det var du som stod på scenen, hade Nazisterna varit ett hot mot dig då? (Här bör du svara) Självklart.
Om du inte kan bemöta det SD säger med ord och resonemang så är du precis lika farlig som Nazisterna, om man tror att man kan ändra världen med våld, skrik o skrän, så är man ingen demokrat.
Kan du inte bara läsa deras partiprogram och sedan redogöra för vad det finns för rasism i det, det borde ju vara grunden för en bra diskussion.
Rupert, var i inlägget upplever du att Soraya använt våld, skrik och skrän? jag förstår inte hur din kritik är relaterad till inlägget över huvud taget?
Lovisa, detta är andra delen av två delar, läs den första delen med.
Rupert. Du förstår inte och vill kanske inte. Du menar att rädsla och ledsenhet är befogad vid 99 procent nazism men inte 10? 10 är en bra bit mer än 0, dude. Istället för att kritisera människor som är antirasister, tänk på din egen del i att arbeta mot våld och förtryck. Vad gör du? Vad vill du göra? Berätta det stället.
Man är inte nazist för att man vill minska invandring, man vill helt enkelt att dom som redan är här ska få det bättre. Om dom som bor i utanförskapsområdena hela tiden skall vara dom som skall ta emot flyktingarna och stå för integrationen, så kommer dom alltid att förbli fattiga. Tro mig, jag ser det varje dag eftersom jag bor i ett sådant område.
Att vilja ha öppna gränser gör dig inte till antirasist, att slå folk på käften för att dom har en annan åsikt gör dig inte till antirasist, att inte låta andra föra fram sina åsikter gör dig inte till antirasist, att peka ut alla vita som onda gör dig inte till antirasist, att låssas som om det inte finns något problem i våra förorter gör dig inte till antirasist, att bränna bilar och hata polisen gör dig inte till antirasist.
Det enda som kan göra dig till antirasist är att faktiskt sätta dig och läsa vad alla partierna vill göra för att öka integrationen och välja det parti som du tror kan göra det bäst. Om du sedan kommer fram till att integrationen har misslyckats pga de partier som hittills styrt landets integrationspolitik, mest varit intresserade av att framstå som goda och välvilliga människor istället för att faktiskt börja integrera.
Om man tittar på den skattebas som finns, så ser inte jag hur man skall kunna lösa de problem vi har i våra förorter om man hela tiden pumpar in fler och fler människor med låg utbildning och förvänta sig att dom skall börja jobba inom några år.
Som jag ser det så finns det bara en väg att gå, minska invandringen och satsa de resurser man frigör på att ta hand om dom som finns här och se till att dom får ett bättre liv.
Om man nu misstror SD att göra detta så får man se till att det parti man tror på sätter sig ned och räknar på hur man skall fördela skatterna för att höja livskvaliteten för dem som bor här och vad man bör satsa på för att få bort rasismen mellan de olika grupperna som utgör Sverige idag.
”Om du sedan kommer fram till att integrationen har misslyckats pga de partier som hittills styrt landets integrationspolitik, mest varit intresserade av att framstå som goda och välvilliga människor istället för att faktiskt börja integrera. Så måste du välja ett annat parti.”
Rupert: tack för ditt välformulerade svar, jag hör och tar in vad du säger men håller inte med dig.
Lovisa det finns faktiskt en grej till, se till att alla dom som säger sig vara antirasister skaffar ett jobb och betalar så mycket skatt dom bara kan, då finns det både utrymme för flyktingpolitik och annat.
Rupert, jag tror att det ligger i allas intresse att ha ett jobb, och därmed betala skatt.
Jag kan inte säga att jag fullt ut förstår din rädsla, ilska, desperation, för jag vet inte hur det är att leva som invandrare/invandrarättling i Sverige. Men jag kan berätta om en annan känsla. Jag är en vit, medelålders, heterosexuell, gift man, med hustru barn, villa, karriär, så jag är väll själva normen. Eftersom jag har släktforskat vet jag att jag är svensk många generationer bakåt, mestadels bönder, torpare och statare, som de flesta svenskar. Låt vara att jag är högutbildad och har flyttat till Stockholm. I min uppväxkommun (Falköping) röstar nu ~15% på SD. Mina känslor? Jag är i chock, jag skäms, jag är arg och frusterad. Varför förstår inte folk att de röstar på fascister, hur gullig än Jimmy-pojken ser ut. För mig var att vara svensk något helt annat än det SD pratar om. Sverige skall vara ett samhälle byggt på jämlikhet, frihet, rättvisa och solidaritet. Generationer har strävat mot det målet. Det är det Sverige jag var stolt över. Nur röstar en tiondel av befolkningen på ett parti som föraktar allt det jag högaktar, som drar det i smutsen. Jag fattar inte. Jag fruktar att de faktiskt begriper vad de röstar på, att så många varit rasister i tysthet, och först nu uttrycker detta. Samtidigt är jag fruktansvärt frusterad över att de kan gömma sig bakom goda lagar om yttrandefrihet skrivna för att skydda demokratin och friheten. Vad är vi för idioter som låter en organisation uttrycka sitt hat i skydd av de rättigheter de själva kommer att riva ner om de får makten? Det demokratiska samhälle vi har byggt är för naivt. En demokrati borde försvara sig genom att varje rasistisk och/eller fascistisk organisation och/eller uttryck borde vara olagligt. Polisen borde vara där för att gripa SD-folket. Men vi är så djälva korkade. Vad om Hells-Angels registrerar ett parti…skall vi låta dem gömma sig bakom samma lagar? Hitler kom till makten som lagligt vald rikskansler (med ca 20% av väljarna bakom sig) i koalition med borgerliga partier som trodde de kunde kontrollera honom. Ett par år senare var oppositionen fängslad, olaglig och skrämd till tystnad och riksdagshuset låg i ruiner, Tyskland styrdes med undantagslagar. Är det dit vi är på väg? SD är en djävla kanslersvulst på samhällskroppen, men samhället saknar insikt om sin egen sjukdom.
Douglas: SD är inte revolutionära och var ser du fascismen? kan du inte referera var du hittar det i SD’s partiprogram. Om du ändå ska dra paralleller till andra världskriget så måste jag nog påminna dig om att Nazismen skördade 20 miljoner offer, kommunismen 100 miljoner.
Vänsterpartiet är sprunget ur kommunismen och med den logik du nu tar upp så är vänstern 5 gånger så farligt som nazismen.
Den största anledningen till att folk röstar på SD är integrationen, det verkar som du och alla andra som vill vara goda glömmer att de människor som hamnar i utanförskapet i våra moderna getton inte har någon som helst nytta av att det ständigt trängs in fler i dessa. Jag antar helt kallt att du inte bor i Rinkeby eller Tensta, men om du verkligen vill göra något för integrationen så flyttar du dit och på så sätt visar att du är antirasist.
Men om du väljer att hävda att du är antirasist men aldrig kan tänka dig att bo i utanförskapsområdena, så är du faktiskt bara en hycklare.
asså soraya <3 <3 !!!!
Rupert: Du är en mycket duktig lärjunge till Jimmypojken. Hitler själv var inte riktigt lika smart som Jimmy, men så småningom fick han hjälp av en grupp tyska affärsmän (som trodde att de skulle kunna kontrollera honom), och lärde sig uppföra sig så belevat och rumsrent att han kunde bli lagligt vald till kansler. Det stog inte i nazisternas program då att de tänkte mörda miljoner. Då hade de aldrig blivit valda. Jimmy räknade själv ut hur han skulle göra för att komma in i riksdagen (kanske läste han en historiebok…han är inte dum). Frisera partiprogrammet. Dölja nazi-tatueringarna under kostymer. Fixa till vokabuläret så att man tex talar om integrationsproblem. Sluta sjunga nazi-sånger och göra sieg heil. Men som bekant har han fullt sjå med att hålla rent i leden eftersom så många i partiets ledning har bakgrund som öppna fascister/rasister. Mig lurar det inte för ett ögonblick.
1. Jag har inte refererat till 2a värdskriget. Det började så vitt jag vet 1939. Jag jämförde med åren i början av 1930-talet då Hitler kom till makten. Det behöver inte gå fullt så illa med Jimmy som stadsminister som det gjorde med Hitler som kansler. Men det kan gå illa nog ändå. 1-0
2. Kommunister oroar mig i princip lika mycket som fascister. Men just nu är det fascister vi pratar om. Fascisterna är på offensiven. Kommunisterna slickar ännu såren. 2-0
3. ”inregration”…det är just där ni blivit så duktiga på att ändra er vokabulär så att inte Svensson skall fatta att ni är rasister. Det ger inga poäng hos mig. 3-0
4. Jag har bott i en miljö full med invandrare. Jag har suttit och diskuterat med en irakisk granne som hade svensk flickvän om det inte vore bättre att han bytte till hennes efternamn, för nu blev han inte ens kallad till intervjuver med sitt utländska namn. Fan, jag har tom blivit tvungen att gå emellan i ett knivslagsmål mellan en Irakier och en Iranier. Inte hycklare således. 4-0
Gå och dra något gammalt över dig Rupert. Du är genomskådad som ett typiskt SD-web-kommenterar-troll.
Kära Douglas: hur ska du då hindra SD från att öka i storlek, det enda sättet du kan göra detta på är genom att göra ingrepp i demokratin.
Det klingar rätt ihåligt när man flyttar ifrån de ställen man säger sig företräda, samtidigt som man förkastar dom som faktiskt bor där, vilket jag gör. Men ärligt talat så behöver du bara skjuta till pengar så att det går att få de stadsdelar som behöver hjälp på fötter, men då måste du vara beredd på att betala din del.
Du kan inte skjuta över arbetet på dem som redan bor i utanförskapet utan jag rekommenderar dig att flytta hit för att hjälpa till med integrationen. Du kan ju inte smita och lämna oss andra i sticket, för de flesta här har inga pengar och dom kan inte välja någon annanstans att ta vägen.
Varför flyttade du egentligen?
Soraya – Jag lovar dej att en mycket stor majoritet i demokratins namn inte ställer sig bakom det försök till skapande av ett vi och dom som inte existerar. De försöker så splittring och att det ska framstå som om en viss grupp står ensam. Det är inte så. Vi är många som står upp och försvarar demokratin och alla människors lika värde. Vi ska inte använda SDs terminologi, vi ska inte låta dem definiera orden och vi ska inte låta dem sätta agendan. De är skickliga manipulatörer men vi har förmågan att se och genomskåda. Vi existerar självständigt från dem, vi är SÅ många fler. Du är aldrig ensam. Kram
BOA: Istället för att bara peppa varandra att allt är bra och ingenting behöver göras, så kanske nån kunde förklara hur ni skall lösa dom problem som finns.
Antingen väljer ni att blunda för situationen i Rinkeby, Tensta, Biskopsgården, Skäggetorp och säga att så länge vi håller varandras händer och sjunger ”We Shall Overcome” på Birgit Friggebo vis så blir allt bra, eller så väljer man att se problemen oavsett om SD existerar eller ej och faktiskt gör något åt dem.
Jag vill höra lite lösningar och inte bara en massa retorik mot SD, eftersom SD inte skapade problemen utan snarare är en reaktion på de problem som finns. För oavsett om SD blir mindre eller större så kvarstår problemen, eller tror ni verkligen att allt blir frid o fröjd om bara SD försvinner?
Rupert- som du såg var inlägget riktat till Soraya och inte till dej. I mitt inlägg står att jag inte tänker låta mig manipuleras av en viss grupps retorik. Jag tänker inte heller låta mig styras av andra personers försök att provocera fram en viss reaktion eller gå in i diskussion med personer. Var sak har sin tid och plats.
BOA: Det brukar vara så när man inte har några svar.
Rupert – jag förväntar mig samma respekt som jag visar dej. Mitt förslag är att du startar ett eget forum där du kan styra inläggen själv och bestämmer hur människor får svara. Önskar dej allt gott
BOA: Eftersom det aldrig presenteras några svar från andra än SD så kommer SD öka i storlek, jag tror att vi pratar om 10%-15% i kommande val. Det finns bara ett sätt att hindra detta, presentera realistiska alternativ till SD, om inte så kan du aldrig lova Soraya att ”Vi är fler än dem”.
Rupert- nu avslutar jag dina försök till kommunikation med mig genom att helt enkelt med vanlig matematik konstatera att om dina beräkningar skulle stämma fortfarande betyder det att 85-90 % INTE röstar på SD. Hur du väljer att inte se det som en majoritet får stå för dej. ”Aldrig presenteras några svar…” Vet inte var du befinner dej – jag har tillgång till samtlig media där alla uttalar sig. Nu ber jag dej att respektera min önskan att inte delta i din ensidiga debatt. Välj någon som har tid och önskar debattera i stället.
BOA: Helt vanlig matematik säger mig att bara 10%-15% fortfarande är en ökning från föregående val, dvs en minskning på vad du kallar ”din sida”, vilket naturligtvis påverkar ditt löfte att alltid vara fler än SD. Det är sant att det just nu är som du säger, men det är inte sant att det alltid kommer vara så.
Verkligheten existerar oavsett vem som sitter vid makten, och den kommer kräva att man gör något åt utanförskapet. Det går ju inte att blunda för verkligheten och tro att den kommer försvinna. Jag rekommenderar dig att läsa ”Utanförskapets Karta”, jag läste den igår och gjorde en prognos att för varje år från 2012 så kommer ca 26000 personer till att hamna i utanförskapsområden.
Med utanförskapsområden menas, att färre än 60 procent av de boende i arbetsför ålder förvärvsarbetade samt att att den andel skolelever som gått ut grundskolan med fullständiga betyg låg under 70 procent.
Vilka tror du egentligen det är som kommer hamna i utanförskapet? invandrare eller svenskar?
Soraya, jag tänker aldrig sluta kämpa för oss!
ISABELLA: Kämpa lite för dom som bor i utanförskapsområdena med, dom behöver det.