Igår samlades 3000 personer på Norrmalmstorg för att demonstrera mot att SL låter Sverigedemokraterna annonsera i tunnelbanan. Jag var en av dem och här är vad kände när jag kom dit: Jahupp, så var vi här igen.
Vet ni, jag är så jävla trött på det här, vi var här för ett år sedan och nu händer det igen. Vad mer finns det att säga som inte redan är sagt? Jag har inget nytt att komma med i alla fall (jag sa bland annat detta och detta förra året). Och den lamslående tröttheten har tagit över mig det senaste halvåret, den där känslan av att vad fan spelar det för roll om jag aldrig får se konkreta exempel på hur det gör skillnad att försöka förklara om och om igen.
Men så plötsligt när jag stod där på torget så såg jag nya ansikten, människor som jag aldrig någonsin trodde jag skulle få se i en demostration. Jag insåg att jag ju har sett samma sak på nätet, så många nya som engagerat sig genom att skriva klagobrev till SL, sprida länkar och information. Hela sommaren har jag sett nya människor få upp ögonen och faktiskt våga börja sätta ord på det med Zara Larsson och Adam Tensta som exempel på något större. Det betyder något att ett fåtal personer lyckas dra ihop det här stora på ett dygn. Att så många säger fuck this still och står upp för andras rätt. Det gör skillnad.
Kommentarer på ng.se granskas i efterhand. Allt innehåll som vi bedömer som olagligt, liksom personliga påhopp, rasisiskt, sexistiskt eller på något sätt stötande kommer att raderas.
Vi polisanmäler alla kommentarer som bryter mot svensk lag. Detta för att värna om våra skribenter och läsare.