Den kalla men ack så varma värld som är den amerikanska västern är en bädd landets fiktion har vältrat i sen urminnes tider. Den självklara urfadern för denna filmgenre är dock en av italiensk börd — den legendariska regissören Sergio Leone. Han tog en annars välpolerad romantisering och drog den genom smutsen, en finslipad diamant fick sylvassa kanter när lättillgänglig söndagsmatinée blev till härdad realism. Med sin klassiska Dollars-trilogi gjorde han Clint Eastwood till en ikon och sin europeiska filmkonst till en del av den amerikanska identiten. 

Men när Michael Mirasol från Movie Mezzanie tar sig an filmskaparens arbete ligger en annan film som grund — Once Upon a Time in the West. I en uppsats utformad som en uppladdning på Vimeo synar Mirasol detta västernepos från 1968 längs med sömmarna. Från betydelsen av Henry Fondas skäggstubb till skiftet för genrens kvinnor med Claudia Cardinales rollfigur — i ett cinematiskt universum där varje sandkorn är en detalj går ingen sten oberörd. För även om Leones filmer hade gestalter klyschigt onda, goda och fula så blev de verkligare än någonsin tidigare ridandes genom öknen till Ennio Morricones klassiska musik.