Ett instagramflöde som tycks kontrolleras av en skyltdocka. 

En Youtube gästad av Justin Biebers nattliga eskapader.

Samt en Soundcloud fylld med ballader och potentiella hits producerade av raps största uppstickare.

Det är bara några av alla de egendomligheter som gör Atlantas iLoveMakonnen till ett av hiphops mest spännande namn. I en värld där Lil B fortfarande plockar hem tusentals tittare på sin Youtube-kanal, där Yung Lean turnérar genom USA och där elitistiska rapteoretiker ännu inte har listat ut mysteriumet som är Riff Raff är kanske Makonnen den mest häpnandsväckande.

Under 1990-talet var Atlanta känt för dess smått excentriska rapkaraktärer likt Outkast och Goodie Mob. Texter samt instrumentaler tycktes gå en själavandring från den amerikanska södern till stjärnorna i vintergatan. Inte helt oväntat växte sig en motreaktion allt starkare när det nya millenniumet närmade sig och med den en ny subgenre som skulle bli den allra mest vitala utvecklingen inom rap. Bland öronbedövande 808s, synthdrivna symfonier och råa gatuskildringar från namn som Gucci Mane och Young Jeezy fann trap sitt hem i staden under 2000-talet. Någonstans under detta maktskifte skulle vi kanske kunna finna början på Makonnens DNA-stege.

För det finns något lättsamt och avslappnat vid 25-åringens närvaro som liknar andan av en smått bakåtlutad Big Boi i musikvideon till Da Art of Storytellin’. Men här existerar även ett mörker med sitt fäste i mer än musiken. Uppvuxen på gatan i Los Angeles där Marvin Gaye mördades – Makonnen flyttade under sin skoltid till modern i Atlanta och började sakta men säkert drömma om en framtid inom musiken. Hans liv tog dock en ytterst mörk vändning vid 18 års ålder då han anklagades för mordet på en av sina vänner. Risken fanns att han skulle få spendera upp till 25 år bakom galler vilket resulterad i en husarrest under två år fram tills att fallet lades ner. Men det som inte dödar gör en endast starkare och allt det där, för det var under denna period iLoveMakonnen skulle komma till liv.

Nu är vi här, sju år senare och en skapelse född i misär likt Frankensteins monster har förvandlats till en frisläppt själ allt fler förälskar sig i. Den karismatiske artisten verkade tillsynes okänd för endast några veckor sen men nu talar alla om honom – till och med Miley Cyrus. Det är dock inte helt oväntat med den uppbackning han har haft på sina ep:s I Love Makonnen och Drink More Water 4. Producenterna Metro Boomin, Sonny Digital och DunDeal ligger bakom några av de största hitsen från rappare likt Young Thug, Future och Kevin Gates. Men tillsammans med Makonnen har de skapat något som är bland det mest genreöverskridande inom rap just nu. För visst finns spåren av Futures raspiga röst dränkt i autotune i mer än bara beatsen men vår huvudkaraktärs sångröst drar främst inspiration från helt andra genres. 

I sin intervju med Noisey nämnde rapparen/sångaren/renässansmannen bland annat Steven Tyler, The Beach Boys och främst The Killers som sina största influenser vilket lyser igenom på låten On & Off där han lyckas anamma Brandon Flowers på en barnsligt smittsam refräng. Att Makonnen skulle ha ett lika brett register som Flowers är en uppenbar lögn men samtidigt finner han styrka och charm i sina brister. Resultatet är unikt samt roingivande – men även adrenalinkickande – där hans känsla för melodier och låtskrivande lever i en innerligt droginfluerad symbios. Detsamma gäller Sarah, ett galet experiment där känslor mixas likt partydroger bland melankolisk synthpop och klassiska trapmönster – för att sedan hantera det alltid lika delikata ämnet förlorade relationer. Makonnen lider dock inte av några svagheter när det kommer till ämnen associerade med klyschor, något hela hans portfolio skvallrar om.

För hurvida det handlar om att langa mdma att pudra näsan med, stämpla ut från jobbet på en tisdag eller bara renodlade under för dansgolvet så talar vi om något utöver det vanliga. iLoveMakonnen verkar leva inom sina egna ramar där mångsidighet är essentiell – samt befriande när nya artister suktar allt mer efter genombrottslåten från första startskottet. Makonnen har istället släppt musik stadigt utan några hämningar sen långt tillbaka och verkar vilja ta allt i sin egen takt. För i dessa tider när RnB-stjärnor floppar likt Johnny Depp-filmer krävs det att kunna balansera både kvalité och kvantitet, något Atlantas nya nyckelspelare bemästrar. Det finns liksom inget att hata när en artist gör musik att dansas till medan maskara blandat med tårar rinner längsmed kinderna. Inget!

Med tanke på hur allt fler verkar ta del av detta växande momentum kan sommarens andra hälft bli en i Makonnens tecken. Men var kommer vi finna honom ett år härifrån? På turné genom Europa? Eller blir han endast ett av alla de namn vi har glömt? Jag gissar på det förstnämnda för byggandet av mytologin inom detta alternativa Atlanta är långt ifrån över. Vänta bara tills han ska gå till klubben på en lördag, kommer världen ens kunna hantera det?

Dags och ge credit where it is due. Det var ändå Hugo från VBDFR som tipsade mig om iLoveMakonnen och han skrev även några ord tidigare denna månad. 

En till bild på Makonnen, han är för fin.

Mulder gillar utomjordingar och Scully gillar vetenskap, detta upplägg känner alla fans av Arkiv-X till. Men vet vi verkligen just hur mycket Dana Scully älskar vetenskapens under? Ryan English – en av Youtubes alla renässansmän – bestämde sig för att reda ut just hur kolossal denna kärlek är. Med material från hela nio säsonger fyllda av häpnadsväckande konspiratoner och rysliga varelser gjord han det enda logiska – klippte ihop ett dansant klipp vid namnet Scully likes science. Ta er an århundradets underdrift nu medan drömmen om att få känna ens ett fragment av denna kärlek sakta dör.

I en galax långt, långt borta i London någonstans spelade JJ Abrams in ett litet Youtube-klipp som gick upp nätet under gårdagen. Där kan vi se honom prata om en välgörenhetsorganisation för barn men där i ligger egentligen inte själva fokuset. UNICEF och deras arbete i all ära men medan sekunderna tickar får vi ta del av något mycket viktigare – det är om du är intresserad av Star Wars vilket du säkerligen är ifall du läser detta. Regissören av rymdsagans nya installation poserar nämligen bredvid inget mindre än en magnifik X-Wing.

Medan Steven Spielberg 2.0 viftar med en svart t-shirt får vi alltså våran första syn av hur den ikoniska rymdfarkosten kommer se ut i den sjunde filmen. Den mest uppenbara skillnaden från de vi kunde se i den klassiska trilogin är att skrovet har en unst blå färg istället för röd. Sedan är den lite rostig för det är bara så i en galax där ett imperium byggt av ekonomisk trygghet har fallit – Luke Skywalker har helt enkelt inte ekonomin för en hellackad X-Wing. Det lilla smakprovet når sedan sin ände med att Abrams sparkar efter någon robot och vi kan då konstantera att våra barndomshjärtan är fyllda med förhoppningar; samt att Force of Change säkert är ett jättebra intiativ, men snälla kan vi bara fokusera på X-Wingen nu? Jag menar den är blå!

Du har min uppmärksamhet nu allt JJ.

Du är kanske nöjd med din uppsättning av emojis och inte för att det är något fel med det men lägg undan dem bara för en sekund. När Twitterkontot Seinfeld2000 – vars hela existens är grundad i idéen ”what if Seinfeld still on TV today?” – lovade oss en emoji baserad på den klassiska tv-serien lät det nästan för bra för att vara sant. Nu har våran samtida nostalgiker avslutat mailandet med Bob Odenkirk och levt upp till löftet med denna fantastiska applikation. För vi har väl alla varit där, med mobilen i handen och en perfekt samt kontemporär Seinfeld-historia. Som till exempel när Jerry gästar Jimmy Fallon iklädd en puffig skjorta – först nu har du de rätta berättarverktygen för att kunna göra dikten rättvisa. 

Alla har säkert redan Georges telefonsvar som ringsignal och i App Store finner ni det perfekta komplimentet. Om någon nu råkar vara ett fan med en osund relation till serien, så pass osund att hen är en del av en vadslagning med sina vänner om vem som kan gå längst utan att se ett avsnitt; ja då är hen inte mästare över sin domän länge till.

Jag känner spontant att det finns utrymme för ännu en tankebubbla i den översta bilden: ”fungerar Seinfeld-skämt på svenska?”

Det känns som att jag har sagt det förut men ett av de viktigaste albumen under min tonår i lilla Leksand var gruppen Digable Planets debut Reachin (A New Refutation of Time and Space). Rap-albumet från 1993 var en musikupptäckt utan dess like med texter om Brooklyns gator från en insekts perspektiv och psykadeliska beats dränkta i jazzbasgångar. Men det var då och gruppens frontman Ishmael Butler har gått vidare och bildade 2009 Shabazz Palaces tillsammans med producenten Tendai Maraire.

Tre år sen deras första officiella album Black Up är nu uppföljaren Lese Majesty snart här och tack vare NPR kan vi höra verket en vecka i förväg. De psykadeliska och kosmiska banorna får här mer utrymme än någonsin tidigare på detta 45 minuter långa projekt. Det är likt deras tidigare släpp en surrealistisk raptolkning som kräver lyssnarens totala uppmärksamhet när vi tas på en resa bland korta och bitterljuva mellanspel till storslagna – samt drömliknande – låtar likt min personliga favorit Ishmael. Ge det sin tid och låt musiken sjunka in så lär du inte bli besviken, om du nu inte har något emot flummiga rappare som hänger med ormar det vill säga.

Du kan streama albumet i sin helhet här och se not the video-videon till singeln #CAKE nedan.