Med våren kommer även vintern, det vill säga en ny säsong av Game of Thrones, och med den nya trailern är det uppenbart att ingen har en aning om hur detta ska sluta.

När den förra teaser-trailern – stor betoning på teaser här – släpptes verkade det nästan som att HBO var redo att hålla tillbaka på allt rörligt material före premiären av Game of Thrones femte säsong. Serien är ju trots allt ett sånt världsfenomen att de nu har valt att sluta ge kritiker en förhandstitt på de kommande avsnitten, rädda för en repris från förra året då fyra avsnitt läckte.

Men vi talar ändå om en väldigt oförutsägbar tv-serie, som till och med har passerat böckerna de är baserade på, och lagom till att våren börjar smyga fram överraskas vi med en ny trailer – likt en påminnelse om att vintern fortfarande är på ingång.

I den sjätte säsongen för vintern också med sig våld, en hel del sådan i äkta Thrones-manér, när religiösa extremister ställs mot kungahuset i Kings Landning, medan Davos och Melisandre är redo att befria Jon Snow från hans rätt döda tillstånd – för kom igen, visst har vi en återuppståndelse på gång? Ja det lär bli en rätt spännande säsong när verkligen ingen har någon aning om vad som komma skall, jag tror knappt George RR Martin vet själv om jag ska vara helt ärlig. Vi kan dock alltid räkna med att det lär bli en del blodiga svärd, drakar och garanterat några kontroversiella samt incestiösa såpoperor – och helt utan någon relation till det: ja Hodor är tillbaka, Hodor!

Se hur Game of Thrones försöker behålla ditt intresse genom att aktivt inte visa klipp från feta actionscener med Jon Snow i här nedan.

Jag är redo att recappa avsnitten i vår även fast HBO tänker göra det svårare för mig. Det är dock struntsamma, get hyped #cleganebowl

När den femte säsongen av Game Of Thrones nådde sitt slut i våras lämnades tittare med en av tv-seriens brutalaste cliffhangers hittills. ”Är Jon Snow död?” var frågan på allas läppar och få vågade acceptera ett ja-svar, även ifall det handlade om en fantasyserie som hade svikit dem så många gånger tidigare.

Men hemlighetsmakeri är knappast något en serie så populär kan hantera, folket kräver helt enkelt ett svar, och idag gav HBO oss det – eller, ja, typ. I form av en poster föreställandes en kanske mer liv än lös Jon Snow bekräftade de inte bara att vi återvänder till Westeros i april nästa år, utan även att den där ökända cliffhangern var något av ett försenat aprilskämt. Ni ser den här nedan, och därefter följer lite givet spekulerande.   

Betyder detta att allas vår älskade oäkting från Winterfell överlevde sin Caesar-avrättning? Inte nödvändigtvis. Sen den senaste säsongen nådde sitt slut har alla inblandade i serien starkt hävdat att Jon är just död, vilket han kanske är när vi först ser honom igen nästa år. Det vi egentligen borde undra är hur länge det kommer dröja innan Melisandre – eller någon annan vars Gud har kraften att återuppliva människor – tänder Jons livsgnista igen, och vad det kan betyda för den annalkande zombiearméens värsta fiende.

Vi lärde oss ändå med den enögda riddaren Beric Dondarrion i tredje säsongen att en tur till andra sidan och tillbaka kan påverka en människa mer eller mindre. Kommer Jon Snow att bli ännu mer emo nu? Eller en profet för självaste eldguden, det vill säga Game of Thrones egna The Chosen One? Snälla, låt honom i så fall inte gå över till den mörka och betydligt kyligare sidan av Westeros.

En sak är dock säker, med sin död har Jon uppfyllt sitt löfte till The Nights Watch och har inte längre någon plikt att kämpa tillsammans med de som faktiskt satte en kniv i ryggen på honom. Någon mer än jag som är för idén att han samlar ihop en trupp av vildingar och rider mot Winterfell för att kastrera Ramsay Snow? Räck då upp en hand och var redo att vifta med den i april nästa år, när världens sämst bevarade hemlighet äntligen avslöjas.

TV-hösten är över oss och vi druknar sakta men säkert i det flödande utbudet av serier.

Som så ofta verkar en stor del av dessa serier ha endast en målgrupp i dess sikte: grabbar. Ja, tv tycks ofta vara ett medium utformat för just män, vilket HBO om några – med serier som Entourage, Oz och Ballers – har kapitaliserat på och låtit andra kanaler ta efter.

Men vad krävs för att skapa en av alla dessa serier? Jag som en vit man i 20-årsåldern är ändå en del av målgruppen och kanske, bara kanske, bäst lämpad för att berätta detta. Ladda fördelaktigt upp med (tv-)maratonvänliga kläder och pizza, för nu tänker jag tar er igenom de fem stegen till en perfekt ”grabbig HBO-serie”.

1. En manliga protagonist

I huvudrollen, eller till och med huvudrollerna, krävs en man att antingen identifera sig med eller bara känna ett allsmäktigt avund inför – så länge det är en man funkar egentligen allt. Men vem är egentligen denna protagonist? För att besvara den frågan krävs ännu fler punkter:

1. Låt han vara snygg, men kanske lite ovårdad så vi inte går miste om igenkänningsfaktorn.

2. Ge han åsikter, och låt dem ljuda, för ingen man i fronten av en HBO-serie håller sin käft – nej, han sätter alla de som opponerar sig mot honom på plats.

3. Än bättre ifall punkt två backas upp av en humorbegåvning så edgy att K Svensson skriver om sitt cv och beger sig till Arbetsförmodligen.

4. Knarkar snubben? Ja, bland all alkohol och linor av kokain har han kanske till och med tid för en cigg då och då.

5. Sen ifall han är begåvad med det kvinnliga könet, ja, låt oss kanske bara segwaya till andra steget.

2. En kvinnlig… SEEEEEEEEEX

HBO är inte lik alla andra kanaler, som behöver tänka ett varv extra när det kommer till sexscener och kameravinklar. Här är censuren bannlyst och istället erbjuds ett harem av nakenhet.

The vag full frontal? Det vet du.

Bröst? Ja, och gärna av den fylliga sorten.

Kukar? Öh, nej, om det är något en grabbig HBO-serie inte behöver så är det bilder av det manliga könsorganet. Tittarna vet redan hur en fallos ser ut – de bär på en själva, nämligen.

Det enda som skulle kunna vara värre än en kuk i tv-rutan är en kvinnlig karaktär med någon form av narrativ. Vad kan ens en serie om en kvinna handla om, mens, eller?

3. Våld – av den blodigaste sorten

Förutom okontrollbara sexorgier kan HBO även slå på extra – och då menar jag bokstavligen – med dess våldsbruk. Behöver du varva ner efter jobbet med att se huvuden flyga likt bollar i en baseballmatch? Om våld var en sport hade HBO slaktat det racet rakt igenom, alla fans av Game of Thrones vet i alla fall det.

4. Ett soundtrack din offentliga Spotify inte behöver skämmas för

Musiken gör atmosfären, och i detta fall även festen. Finns det ett bättre sätt att kicka igång ett givande samtal med en tjej du har stiftat bekantskap med på en efterfest än ”den här låten som spelades i min favoritserie”? Nej, förmodligen inte, och tur nog vet HBO vad du gillar. Rock, rap, elektroniskt eller rent av klassiskt – musiksättarna har ådror gjorda av allt från Diplo till Rolling Stones, redo att försäkra dig om att din älskade tv-serie alltid kan vara vid din sida, eller ja, i dina öron om inget annat.

5. Martin Scorsese

Varje fulländad grabbserie behöver i slutändan en producent som kan ro projektet i hamn. Visst obskyra individer likt Nic Pizzolatto eller George RR Martin finns, men i detta läge är dock det säkraste kortet den amerikanska populärkulturens egen gudfader: Martin Scorsese.

Vi talar ändå om en regissör vars liv har gått ut på forma filmer efter män han själv önskade att han var. Mean Streets, Goodfellas, Casino – alla verk skildrandes gangsters Scorsese inte hade stake nog för att bli, en karriärserfarenhet som borde kunna placera honom i epicentrumet av tittarnas virvlande psyke.

Och om du, som tjej, någonsin skulle befinna dig i en killes lägenhet där affischer från minst en av dessa filmer sitter uppe på väggen – vänd om, släng en stol genom fönstret och ta brandvägen eller bara vad som helst. För oddsen är att du aldrig kommer få ut något ur en relation där motparten kan citera Joe Pesci, aldrig. 

Med alla stegen avklarade, vad får vi då:

Det är bara att börja skåla med glasen, för klart är det att vi snart har ännu en grabbig HBO-serie att ta del av: Vinyl. Dock borde jag väl ärligt talat säga nu då jag, personligen, hellre skulle konsumera all den kokain Bobby Cannavale tycks göra i serien och sätta mig framför Öppna Kanalen än att se ett avsnitt av någon rockfantasi Scorsese har skapat tillsammans med Mick Jagger.

Att Terence Winter har gått med på detta, ännu en skildring av rock n rollens ljuva 70-tal – laddad med sex, droger och attityd. Precis vad världen behöver, precis lika mycket som denna bittra värld behöver mer av Ray Romano.

Visst, Scorsese gjorde en utmärkt rockdokumentär med The Last Waltz, och med den bedriften kommer HBO försöka lura i dig att Vinyl är något sevärt. Men vi lever i en tid då det finns outhärdligt många bra tv-serier att ta del av, och då lär vi lägga en hel del tanke på våra val.

Så när denna serie har premiär nästa år, tänk efter, för ja, det finns betydligt roligare tv där ute än den där 70 procent av karaktärerna är destruktiva snubbar vars miserabela leverne i slutändan kommer lösa sig – för de bakom serien förväntar sig helt enkelt inte att vi som tittare skulle kunna efterfråga mer.

Den politiska satirvärldens frälsare John Oliver återvände under natten med sitt hyllade HBO-program Last Week Tonight efter ett uppehåll. Likt alltid fanns det ett ämne reserverat för det 15 minuter långa huvudsegmentet med all den underhållning, allmänbildning och brutala verklighetsskildring som har gjort Oliver till kanske en av de mest inflyttelserika komikerna där ute. Ämnet för kvällen? Inget annat än den rådande flyktingkrisen som ni säkerligen inte har gått miste om.

Människor är på flykt i Europa, och när Hans Rosling-events på Facebook inte hjälper längre verkar det vara dags för John Oliver att dra ner byxorna på makthavare – David Cameron gör bäst i att hålla tillbaka på sina Black Mirror-esquea fläskimpulser.

Bland måltavlorna har vi, inte helt oväntat, också Fox News som i ett minst sagt odrägligt nyhetsinslag lyckades påstå att muslimer på flykt var lika med en löpande terrorattack. Vad som sedan följer är en utmärkt sågning av den amerikanska tv-kanalen, Danmark och andra europeiska länders agerande, samt en överraskande kärlek för amerikanska såpoperor. Det är alltså återigen en briljant uppvisning av Oliver och hans författare där de lyckas lyfta fram den högervridna sensationalismen som följer flyktingkatastrofen på ett underhållande vis utan att försumma faktumet att vi faktiskt talar om en tragedi.

Kan rockprofessorn Hans Rosling toppa detta med sina äpplen? 

Med mindre än en månad kvar tills The Leftovers återvänder släpper HBO en andra trailer från seriens efterlängtade återkomst. Redo att bli deprimerad till tonerna av Max Richters musik än en gång?

Skaparen Damon Lindelof har nyligen, i både intervjuer och podcasts, diskuterat hur de första säsongerna av Lost och The Leftovers var några av hans mest påfrestande utmaningar. Har han kunnat andas ut under inspelningen av The Leftovers andra säsong är frågan?

Ja serien tycks i alla fall andas mystik och intriger likt aldrig tidigare, vilket är lika lockande som skrämmande. Första säsongen var nämligen helt baserad på Tom Perrotas bok med samma namn och Lindelof är nu, tillsammans med författaren, ute på okänt vatten. Dock verkar den kreativa relationen mellan de två vara en givande sådan där Perrota kan tygla Lindelofs överdrivna begär för oförklarliga mysterier.

Ta del av trailern nedan där vi ges en bättre inblick i det snart förlorade paradiset Jarden, en stad vars befolkningen bland annat löser grannfejder med medeltida straffmetoder. Justin Theroux ska nog skatta sig lycklig över faktumet att han har en egen ciggrökande Obi-Wan Kenobi vid sin sida.