Sveriges mest enigmatiske rappare är utan tvekan Stockholms egna Yung Lean. Hans första framgångar kan liknas med att någon satte ett förstoringsglas mot tumblr och – här med en referens Lean själv kanske kan uppskatta – skapade det sociala nätverkets egna Mewtwo. Rapfans i USA mottog hans bisarra och ledsamma livsstil med öppna armar. Men här hemma rådde förvirring, vilket var väntat då hans flört med cloudrap var så långt ifrån allt svensk hiphop hade att erbjuda.
Men det var då och rapparen har kommit långt sen dess. Ser vi till spelningar på Soundcloud och världsomsträckande turnér är han väl ändå en av vårt lands största artister just nu?
Jag hade knappast slängt ur mig ett sånt påstående förra året, men jag trivs tämligen väl med det Yung Lean har släppt under 2014. När han slog igenom med låtar likt Ginseng Strip kändes det hela som plojiga versioner av något amerikanska rappare gjorde bättre och beatsen var rena rama slöseriet. Men numera verkar han ha funnit en passande nivå där seriositet och lekfullhet möts vilket manifesteras väl i nya videon till Yoshi City. Här uttrycker han fuck a norm i en Fifth Element-esque video och visst verkar den inställningen funka när produktionsvärdet höjs för varje uppladdning på Youtube.
Från katakomber till ett gruppfoto med medlemmar ur egna kollektivet Sad Boys – samt vännerna i Gravity Boys – fångar den visuella resan ett flertal hintar av cyberpunk-influenser. Med andra ord är Lean och låtens producent Yung Gud kanske mer nostalgiska än en del skulle tro. Medan andra rappare drömmer om hiphops gyllene tider under 90-talets New York verkar dessa två ha blickarna mot årtiondets europeiska dansscen. Kanske är det där i min nyfunna fascination ligger (något är det med Guds beats). En sak är i alla fall saker: jag stör mig inte längre på raps kanske mest prosaiska röst och det är väl ändå något positivt.
Albumet Unknown Memory släpps senare i år.