Bild via Reuters.   

Mashups är kanske den produktionsform som aldrig riktigt kommer finna sitt fäste här på jorden. Oftast krockar ambitionen att göra något experimentalt flippat med faktumet att det ska bli till en värdig lyssning. Därför föredrar jag simpelheten i när Notorious BIG blandas med Thomas och Vännerna, aldrig kan mina förväntningar raseras av en sådan nostalgisk kombination.

Men kanske kommer jag få omvärdera mashups efter Jeff Bhaskers senaste. Denna Good Music-producent är känd för att ha tagit fram Grammy-prisade låtar åt Kanye West och jobbat med namn som Kid Cudi, Lana Del Rey och Beyoncé. På fritiden verkar han dock släppa loss det lekfulla i sina talanger, vilket blir uppenbart när i Bhaskers regi Never Gonna Love Again från Lykke Lis senaste album möter Kanye-remixen på Lil Waynes — enligt mig kontemporära klassiker — Lollipop. En oväntad konstellation men med pitchen uppskruvad på Lykkes röst blir detta till en tolerabel skapelse för varenda fan av dessa artister.

Omvärldens bild av musikens Sverige är måhända insnärjd i klyschor. Alla hushåll äger hela ABBA:s discografi, herrarna i gruppen delar på ett diktaturliknande presidentskap, varenda klubb spelar Avicii tills öronen imploderar och Robyn är numera landets sanna drottning. Kort sagt: den ständigt växande musikexporten vi ofta stoltserar med är synonymt med ideligen trallvänlig och lättsmält popmusik. Vilket är lite underligt då vårat land är beläget i de nordliga breddgraderna med minst ett halvår av vinterdepression.

Men likt mycket annat gömmer sig något i periferin om du stirrar tillräckligt länge. Medan Max Martin och Shellback erövrar amerikanska topplistor har en annan svensk producent tagit den efterfrågade svenska svärtan till Soundcloud. Simon Wistrand är 22 år gammal från Ludvika och under pseudonymen GRXGVR har hans musik lyssnats på över en miljon gånger på det svenska musikdelningsforumet. Kanske är det därmed dags att öppna upp ögonen för den dystrare delen av Sveriges musikaliska spektra? För med den nya EP:n 4EVER YOUNG kan startskottet ha gått för en epok av gothklubbar i Stockholm.

Sen någonstans kring årsskiftet började detta arbete som idag kulminerar i fem spår där ljudbilden Grxgvr försöker förmedla ramas in perfekt. Med egetframtagna och säregna lo-fi-trummor ackompanjeras uppgivna synthmelodier utblandade med vida atmosfärer — melankoliskt betingade men ack så storslagna i sin gotiska galor. Kanske är detta vad som kan förväntas från en musiker vars tillvaro är belägen i Dalarna. Här inkasseras dock folkdräkter och midsommardans mot cyberpunkig estetik och rave längs ett strobeglittrande Siljan med detta gastkramande — men samtidigt fängslande — soundtrack. Musiken är för Soundclouds egenformiga trapyttringar vad postpunk var för punken — ett mer samlat och välutfört alternativ för den som gillar att hänga kring kyrkogårdar.

På första spåret finner vi även den amerikanska rapparen Bones som med sin nitiska arbetsmoral har vuxit till en av de största bland Los Angeles ständigt skiftande underground-scen. Bones framgångar har kommit genom hans fallenhet för att blanda Cash Money-inspirerade rapflows med emo-tyngd sång. Därför är det knappast någon överraskning att Scholar blir till en perfekt plattform där den självutnämnde Graveyard God återuppstår i ett dimmigt sceneri — som säkerligen innehåller en del narkotika — där han till skriande synthar propagerar för det självständiga artisteriet.

Dock är den stjärna som lyser starkast över detta vinterlika ljudlandskap avslutande Northbound. Här når 4EVER YOUNG:s röda tråd sin ände med Three Six Mafia-associerade Skinny Pimp. Men orden ”always dark never day” får en helt annan tyngd i Wistrands regi utvecklas till ett lustspel med ens innersta ånger, ett långsamt men omfamnande outro. Låten blir även till ett passande giftemål mellan producentens influenser från den amerikanska södern och den nordliga kylan han har vuxit upp i — en passande signatur på ett sammansvetsat kyligt arbete.

Shellback och Max Martin har måhända topplistorna i sitt grepp men bland Soundclouds hemsökta gränder frodas Grxgvr — något jag tror han är mer än nöjd med.

4EVER YOUNG finns att köpa här.

P.S. Huruvida Grxgvr är Dalarnas svar på Robert Smith i peruk och svartvitt smink är än så länge hemlighetsstämplat D.S.

P.S. 2 Här är en simpel och illustrativ summering av uppvaknandet denna ep bär med sig D.S. 2

Bild via Diymag.    

”Ensamhet och hjärtesorg följer oss överallt och de ljuder starkast efter att lamporna har släckts och publiken har tystnat”  var inspiration berättade Lykke Li när hon talade med The Rolling Stones om sin nya musikvideo. Den svenska sångerskan — tillika mästare av allt som har med pop och sorg att göra — avbröt nyligen sin turné, men det hindrar henne inte från att tillfredställa förtvivlade fans före återkomsten vid Coachella denna månad.

I videon till den melankoliskt vaggande Never Gonna Love Again från senaste albumet I Never Learn illustreras ensamhet och hjärtesorg genom neoner och strålkastare. Från gatuljus och fyverkerier tar Lykke Li med oss på en tumultartad resa till en dimtät klubbscen. Det är en mörk men färgsprackande uppvisning som blir till en bitterljuv triumf i Philippe Tempelmans regi.

Bild via The Line of Best Fit.    

Senast vi hörde hans produktioner spirade den musikaliska romansen med Julia Spada i form av duon Breakup — nu tycks dock den briljant konstellationen ha tagit paus vilket inte skadar för vi finner då Ludvig Parment återigen under pseudonymen Saturday, Monday. Tillsammans med Despotz — en uppstickare att hålla koll på bland de skandinaviska skivbolagen — släpper han nu en ep vid namnet Late. Sen en månad tillbaka har flera delar av detta projekt luckrats upp och med låten Don’t Say It kan vi nu ta del av den elektroniska uppvisning i dess helhet.

Här beblandar sig vemod med pop-eufori när pianon möter frenetiska synthar på ett excentriskt vis distinkt för Parments musik. För vare sig det handlar om bubblande basslingor som tagna från 80-talet eller marcherande och triumfartade melodier så blir deras samexistens över dessa tre spår medryckande. På Brolin-assisterade Marble Coast blir musiken lekfull likt barndomens glaskulor titeln kanske syftar på, medan Newtimers och Ji Nilsson fungerar som graviditet när titelspåret pendlar mellan balladmässig liv och död — i all dess positiva benämning.

Som mest unik är dock Saturday, Monday ensam med keyboarden på redan nämnda Don’t Say It. En sprudlande visselmelodi blir till egensinnig disco filtrerad genom kaotiskt sprackande atmosfär. Addera lite reverb och helt plötsligt har vi en filmisk särart perfekt för en skakig dokumentering av kanske den sista festen före Jordens undergång. Vilka som sedan skulle kunna ta del av detta found footage vågar jag inte spekulera i. Dock kan vi i alla fall ta del av ep:n i sin helhet nedan, vilket förmodligen kommer göra sitt bästa för att bromsa in vår personliga ände.

Sverige kan knappast skryta om ett överflöde i talangfulla bedroom producers — men det finns en klart växande scen och där är Grxgvr dess mest självklara stjärna. Med sin fantastiska Toothtaker EP samt imponerande beats för rappare som Yung Lean och det progressiva enigmat Bones har han gjort sig ett namn som en av Soundclouds mest lovande talanger. Över 100 000-tals lyssningar ljuger ej och när många enkelt tar efter har denna producent funnit en egen ljudbild som differentierar honom från alla andra.

Denna ljudbild illustreras kanske som bäst med den nya singeln Eurotrash från hans kommande 4EVER YOUNG EP. En minst sagt skrämmande skapelse har byggts upp av ylande atmosfäriska lo-fi-synthar, öronbedövande basslingor och minimalistiska ackordföljder där tankarna förs till en sorters instrumental trap. Sen när andra faller i fällan att förlita sig på ständigt säkra Lex Luger-808s utmanar Grxgvr normen med trummönster bestående av bland annat hårt slående rimshots och raspande hi-hats — vars effekt är en frenetisk jonglering med takter och skallbensknäckande effekter.

I slutändan är musiken denna producent från Dalarna gör helt i linje med de trakter han härstammar ifrån. Här är det som om svensk vemodighet togs till kaotiska nivåer i ett postapokalyptiskt landskap, en plats där skotrar täckta i taggtråd kan härja som i en scen från en svensk vintermotsvarighet till Mad Max. Så låt oss bara säga att om fredagens solförmörkelse skulle vara för evigt, var då redo att spela Grxgvr för alltid — du håller dig tydligen ung på det viset.

Läs även: Lär känna Soundclouds frälsare EASTGHOST med fantastiska ep:n Omniscient They