Tänkte tipsa om lite poesi-evenemang som hålls i Stockholm med omnejd den här veckan (folkhögskolorna har sportlov så stan har fyllts av driftiga genier som bland annat Kritikers Ylva Gripfelt och Tydningens David Zimmerman). Med omnejd menar jag Uppsala! Imorgon ordnar Tydningen en samtalskväll under rubriken ”Poesiteori som politiskt motstånd”, Mara Lee och Johan Jönson ska snacka ”om textens möjligheter och begränsningar” och det hela leds av stjärnkritikern Viola Bao. Jag och Ludvig Köhler ska ta bilen dit, Volvon känd från Heart Broken Poetry Tour 2015. Romantiskt va? Alica Hansen hoppar in som Anna Axfors. Hoppas vi ses i Engelska parken!
På Mejan (Kungliga konsthögskolan) drar det tyska (?) konceptet Rundgång igång på torsdagkvällen och håller på i dagarna tre. Personligen kommer jag inte att missa samtalsstafetten som drar igång på fredag eftermiddag, där elever pratar med inbjudna gäster inför organiskt flytande publik. Här är schemat:
15:00 – 15:30 Toke Lykkberg med Gabriel Säll & Georg Nordmark
15:30 – 16:00 Fia-Stina Sandlund med Aron Skoog
16:00 – 16:30 Tris Vonna Michell med Emma LaMorte
16:30 – 17:00 Dimen Abdulla med Gethin Wyn Jones
17:00 – 17:30 Mara Lee med Eugene Sundelius von Rosen
Så mycket potentiellt intressant! Fia-Stina Sandlund gjorde ju fjolårets bästa, smartaste, mest elektriska, svenska film, She’s Wild Again Tonight, som Natur & Kultur ger ut i utsökt bokform i mars! (Jag och Anna kanske skriver om den vart det lider… vart det lider, märkligt uttryck). Dimen Abdulla är ett poetiskt och dramatiskt geni (javisst är det hemskt hur jag urvattnar genibegreppet! hjälp! ring nån på DN! alltså den här parentesen har inget med Dimen att göra, hon är ett geni, utan den kommenterar bara faktumet att jag använder ordet geni ofta, med en hög frekvens, men det är jag stolt över eftersom jag skriver om många genier). Och Mara Lee och Eugene Sundelius von Rosen – vilken spännande kombination på pappret. Har jag sagt att jag skriver en självbiografisk roman om Eugene Sundelius von Rosen som heter KARISMA? Det gör jag. Jag hoppas de talar om tid och objekt och roliga hattar.
Sen kommer jag att springa från Skeppsholmen till Författarförbundets lokaler, Författarnas hus, på Drottninggatan där tidskriften Kritiker presenterar poeten och översättaren Shadi Angelina Bazeghi. Hon kommer läsa ur sin diktsamling Vingeslag (Gyldendal) tillsammans med Helena Boberg som översatt delar av den till svenska, samt samtala med Athena Farrokhzad.
Vilken heldag! (Kul att Författarförbundet blivit ”lilla Kommunal”?)
By the way, jag har funderat lite på konceptet ”Författarfrukost” eftersom jag såg det ordet flimra förbi. Är inte det lite groteskt, som koncept? Frukost som är så äckligt! Författare som är så äckliga! (Detta var ett skämt som jag krystade in här).
Det är mycket som händer i Stockholm med omnejd med andra ord! Nästan så att man tror att Stockholm är en rolig kulturstad!?
På måndag pratar Khashayar Naderehvandi med Burcu Sahin om sin nya diktbok Allting glittrar och ingenting tar slut (den titeln! it breaks my heart every time!) på Aspuddens bokhandel. Missa inte det!
Vad har hänt annars? Jag har läst i Göteborg (första stoppet på min tragiska enmansturné ”karismasamhället”). Jag har stalkat Aris Fioretos med förälskade ögon på centralstationen i två städer. Göteborgs stadsbibliotek betalar poeter. Det tycker jag att Stockholms stadsbibliotek också ska göra. Men det är bara ett förslag! Jag har sett två fantastiska pjäser, Winterreise som jag skrev en diktrecension om, och Alejandro Leiva Wengers briljanta Minnesstund. Jag har gjort andra saker. Just nu sitter jag på Ritorno med en kille som skriver en essä om abstrakt sex och en annan som mediterar. Alla äldre män som kommer in genom dörren ser ut som Bernie Sanders. Nu ska jag ta min femte kopp kaffe. Vi hörs.
/Elis
Det är också gulligt (?) att lilla kommunal till skillnad från stora kommunal lever i den arkaiska föreställningen om att deras medlemmar inte behöver arbeta dagtid och därför inte behöver förhålla sig till kutymen ”placera intressanta samtal efter normal arbetstid”. PS. Jag gick ur FF i år DS
PS2 (eftersom det inte verkar gå att radera sin raljanta kommentar (så slugt) så vill jag tillägga att okej det är Mejan som gör det taskigaste här och inte FF och att jag med normal arbetstid förstås räknar med butiksjobb/biblioteksjobb/jobb+hämtning av barn/djur/middagstid/restid dvs allt borde rimligen börja 19.30 eller senare som på normala ställen dvs privatteatrar) DS2/PMS2
Jo men, det är ju väldigt spännande det här. speciellt det där med hattar, det må jag säga, men, frågan är: finns det någon karta eller så för det var ganska svårt att hitta. Hursom, bra artikel Elis, du skriver så fint som vanligt och tack för senast ;) //Danne
Your blog is a shining example of what authentic and meaningful content should look like. Wonderful post! smmpanels