Skärtorsdagen är dagen då alla häxor har kick-off för den årliga Blåkullakonferensen. Här kommer en rätt som passar bra för dem att äta när det är dags att ta lunchpaus.

Det rör sig om en sallad på lågtempad lax med blodapelsin, vattenkrasse och brynt smör. Varken bättre eller sämre. Jag lade till skivad kokt mandelpotatis här, men det gör man ju som man vill. Ingen kommer att bränna dig på bål om du struntar i det.

1. Börja med laxen. Ta skinnet av en laxsida (hur mycket får du faktiskt avgöra själv, jag kan ju inte veta hur många ni är och hur mycket var och en tänker trycka i sig) och ringla över olivolja, flingsalt, svartpeppar och rivet skal av blodapelsin. Stick en stektermometer i mitten av den fetaste delen, och kör in i ugnen på knappt hundra grader tills termometern visar 40-45 graders innertemperatur. Ta ut, ställ åt sidan.

2. Nu är det dags för blodapelsinen att äntra scenen. Skär skalet av så många du vill (Jag tycker att i alla fall två per person är rimligt, de brukar vara ganska små), och skiva upp så att du får fräsiga små rundlar.

3. Välj ut ett stort platt serveringsfat och lägg ut apelsinen. Skiva den eventuella potatisen och lägg till den, nyp av en bunt vattenkrasse och strö över, och så tar du fram laxen och delar den med händerna eller ett par gafflar i flikiga ojämna bitar (snyggare än att bara gå lös med kniven).

4. Dags att bryna lite smör. Skär en rejäl smörklick och se på medan den smälter, bubblar upp och långsamt förvandlas i färg. När det slutat bubbla och en nötig arom uppstår är smöret redo: ringla det över din sallad.

5. Finishen! Som en gammal rysk dam min mamma kände förr brukade säga: det finns inga fula flickor, bara lata. Det gäller i rätt stor utsträckning även maträtter. Detta betyder att du avslutar med lite extra pynt: en skur solroskärnor (inte bara snygga, de har bra crunch också), extra flingsalt, mer nymald svartpeppar. Sen är det bara att hugga in.

Glad påsk på er, era kärringar.
/Slaktarn

PS. På påsken gillar många att äta ägg. Klicka här så kommer du till en ägg-text jag håller särskilt kär.