Idag är ingen bra dag.
Det händer så mycket. Jag känner inte riktigt att jag hänger med. Mycket på gång, mycket att tänka på, mycket att bli alldeles för stressad och galen över.
Var med Asta ikväll. Hade lovat några klasskompisar att följa med ut, men jag orkade verkligen inte så Asta kom hit istället. Det var skönt. Såg sista avsnittet av This Is England ’86 och ville gråta för att det var så obehagligt och asbra på samma gång, och för att jag är på gråthumör.
Jag är på gråthumör rätt ofta nu för tiden. Vet inte ens vad det beror på. Antagligen en kombination av hormoner som pajar min kropp och själ, och en låda stress på det. Lite som att ha pms-syndrom, fast varannan vecka – minst. Och det är kanske inte det bästa man kan ha, när hela ens image går ut på att vara den där glada roliga tjejen på internet. Känner mig som ett manodepressivt freak och vet inte riktigt vart jag ska göra av mig själv. Skolan kräver prestation, vänner kräver umgänge, bloggläsare kräver uppdatering och världen kräver att jag ska må bra och bidra med något fastän jag mest bara känner mig som en ynklig plutt utan något alls att bidra med.
Ibland vill jag bara sluta. Skita i att plugga, skita i att träffa folk, skita i att vara ”rolig” på internet. Bara ta ett steg tillbaka, andas lite och få perspektiv på mitt liv. Vad vill jag ens? Vad vill jag åstadkomma? Vem vill jag bli? Jag har inte en aning. Hur ska jag kunna veta det. Jag är bara 18. Jag vet inte vem jag är, vilken plats jag har i världen. Jag kanske dör när jag är 24 av en tumör i levern och då spelar ju ingenting någon roll ändå.
Det är såhär jag känner ibland. Kanske lite för ofta för att det ska räknas som normalt. Men allt jag vill ha är en axel att luta emot, en varm kram och att någon bäddar ner mig i sängen med en kopp te. Utan krav. Utan stress.
Det hade varit skönt.
Jag förstår hur du känner. Jag har också tänkt så – väldigt mycket och väldigt ofta – senaste tiden. Jag är så jävla kär i en kille (olyckligt kär) och låg och grät i min säng en kväll, men sedan slutade jag plötsligt. Bara sådär och tänkte liksom ”Varför?” och ”Vad spelar det egentligen för roll?”. Jag kanske blir överkörd av bussen imorgon och då är det ju ingen mening att ligga och gråta över en kille. Eller att stressa ihjäl sig till ett prov. Eller att skrika på min föräldrar för att de är irriterande. Jag bara slutade gråta och låg och tänkte på livet istället.
Svar till Alva:Det värsta är att ingen annan tänker så… Ingen lärare/ förälder tänker att det är meningslöst att prestera dåligt på ett prov om man ändå lika gärna skulle kunna dö imorgon. Ingen annan än en själv tänker att livets stress och ångest är meningslöst om man ändå ska utsättas för något som en hjärttumör eller liknande…
Svar till Linnéa Palmqvist Söderman:Tänk om lärarna tänker precis som vi tänker. och jag tänker ofta så, när det kommer till sin krita. vi alla ska ändå dö en dag, tidigare, senare, därför är de viktigt att kunna få andas och bara få vara också.
så, inget är rätt eller fel. tror många känner ganska lika då och då, men de är ingen som vågar prata om det.
Nu kände jag att vi hade synkade fake-pms-cyklar. Typ lite såhär beskrev jag det(och det är väl typ samma sak?)
http://clarulk.devote.se/blogs/22699194/saant-som-faar-magen-att-vridas-360-grader.htm#WriteComment
omg.. jag känner exakt som du.. vet inte vart jag ska ta vägen och allt känns bara konstigt…
You are not alone ♥
Clara..du är inte ensam om det här ska du veta,känner precis samma sak.
Sköt om dig! hoppas det blir bra!
kram♥
Så fint. Du är fin åh
Fina Clara. Åh fina Clara. Du klarar detta. Du är stark & det säger jag för alla här. Vi älskar dej, sen om du uppdaterar lite dåligt då & då, vad spelar det för roll?
Vi läsare, dina vänner & din familj finns här för dej dag som natt.
Vi alla känner så ibland. Man faller, sen bygger man upp allt igen. Jag hoppas verkligen INTE att du dör när du är 24, haha. Typ enda anledningarna till att jag startar min data är för att blogga & läsa din blogg Clara.
Sen kollar jag fb & sånt i mobilen då.. hehe.
Jag avgudar dej & din blogg, du äger.
Stay strong.
Så känner jag också ibland att man vara vill sjunka genom jorden och dö. Men du är bra bara så att du vet det du är fin Clara ♥
Clara, Clara, Clara. Om jag hade haft tid att åka upp till Göteborg hade jag mer än gärna låtit dig luta dig mot min axel, gett dig en varm kram och bäddat ner dig i sängen med en kopp te. Jag hade till och med avstått från att vara ett creep som stirrar på dig och smeker dina kinder och ditt hår medan du sover, bara för att jag är så snäll och omtänksam.
Jag hade till och med stannat och gett dig frukost på sängen imorgon, men som sagt har jag ju tyvärr inte tid.
Vill bara cykla till Götet och ge dig en kram.:(
Cyberkram får det bli istället…
Du är grym clara?
känner som du! till 100% !!
Åh clara känner samma sak, rätt ofta. Men ta det dära steget tillbaka, bara för att, kan vara rätt så skönt. I feel ya bro ♥
Känner igen mig i nästan allt. Sköt om dig! Kram ♥
känner exakt likadant som du… jag pallar bara inte med skolan, kompisar, och mitt vääldigt misslyckade ”kärleksliv” i vilket min crush som inte ens gillade mig flyttade till tyskland utan att ens säga till min klass. Men varken skolan, kompisarna, eller min crush vet och bryr sig inte ett skit om att jag ligger och gråter om kvällarna över mitt misslyckade liv.
Clara, nu känner inte jag dig.. Men jag har följt dig ett bra tag nu och jag vill bara säga att du är otroligt stark! Som orkar att vara våran idol och som även få ta skit! Du behöver inte leverera hela tiden, lägg ut en deppig låttex och en bild på ett träd eller vad som helst! Du behöver inte vara rolig jämt! Och Clara, känner du att det blir för mycket. Fine, ta en paus och kom tillbaks när allt ordnat sig! Sluta knyt in dig, pausa med bloggandet/vloggandet och börja knyta upp alla knutar för du är värd så otroligt mycket! Jag hoppas du förstår vad jag menar.
/Jolin
Kämpa på! Ta en paus då och då för att samla kraft – det brukar fungera. ♥
Åh känner ofta precis likadant! man har så himla mycket tankar så man vet inte vart man ska ta vägen!
Tack för att du skrev detta inlägget. Jag känner precis som du (förutom att jag inte är känd och har en blogg) men har inte pratat med någon om det. När jag läste detta kände jag som att jag typ skulle börja böla, för att veta att man inte är den ända som känner såhär känns så jäkla skönt. Att man inte är den ända som inte har en aning om var man kommer befinna sig om 10, eller till och med 5 år.
Jag sitter givetvis inte i exakt samma sits som du, men jag förstår verkligen vad du menar.
Jag tycker du borde skriva fler sånna här inlägg, och det gör inget, allting måste ju inte vara roligt heeela tiden :))
Tack! Och oroa dig inte för mycket…..
Kraaaom (skånsk kram)
http://jlfoto.devote.se/blogs/22716534/du-aer-inte-ensam.htm var tvungen att kopiera och lägga till lite extra ord. styrkekram från mig till dig!
♥
Det är okej med känslor!
Fast vi ser dig som den ”roliga” tjejjen på internet så vet vi att du har känslor,tankar,och bekymmer.
Jag vet hur det är att inte veta vem man är,men jag tror på att en dag hittar man självsjälv som den personen som känns bäst för en,utan krav,fullt med möjligheter!
Var dig själv,och det är inget krav att du ska vara 24/7 bloggaren Clara,om du vill ta en paus-TA en paus!
Alla vi läsare skulle förstå,eftersom vi ochså har känslor och motgångar.
Lycka till,och krya,du kan klara det här Clara! ♥
Jag känner precis likadant!
intressant att du valde just tumör i levern….
Känner exakt sådär. Du är inte ensam <3
Heter din pappa Graham?
Åh vad synd om dig Clara! Hoppas du kommer över depp-perioden snart. Du ska ju inte tvingas skriva roliga saker på bloggen, vi läsare förstår ju om du har en liten halvpaus, alla har ju lite deppveckor. Du ska veta att jag tycker du är en sjukt fin och härlig person som ofta gjort min dag bättre! Du äger! <3
Claris… Man kan inte må bra hela tiden. Det är omänskligt. Vi vill inte att du ska må dåligt. Jag mår också dåligt just nu. Men vi kommer att klara det. Vi kommer komma ut på andra sidan, bättre och starkare än vi någonsin har varit. Men det kräver tid. Jag och troligen många andra där ute stöta dig i vad du vill göra. Om du tar en paus från bloggandet, stötar vi dig! Vi kommer stöta dig i allting, du är inte ensam! Jag lovar att det är många där ute (+mig) som känner samma sak som dig.
Vi kräver ingenting av dig! Ta den tid du behöver, till det du behöver. Vi kommer alltid finnas här för dig!
Kram ♥
asså WORD. wordwordwordwordwordword. fastän livet äger gråter jag mig till sömns alldeles för mycket för att ha ett så pass bra liv jag trots allt har. vill som du säger, bara bort ett tag. liksom, slippa all skit. inte ha ett enda måste. få tid att tänka på riktigt, och sluta gråta hela tiden. fuuuuuuuuuck!
♥ Du är så bra Clara, vet hur det känns!♥
HAr ni hittat Sofia? :( ♥
Du är inte ensam precis, på sissta tiden har jag gått ner 10kg. Bara du inte kommer så långt! Och du ska fan inte känna någon press, gör precis som DU vill!
Du ska veta att du inte är ensam med att ha sådana här tankar. jag är konstant stressad över i stort sett hela detta livet och vad det egentligen ska bli av det. men det är så det ska vara. faktum är att det skulle vara konstigt om en 18-åring INTE oroade sig över sådant här. du ska också veta att du verkar vara en sådan fantastisk person, och även om jag inte känner dig så är jag säker på att det finns otaliga personer där ute som skulle vilja vara din axel att gråta mot. du är aldrig ensam, och vad som än bekymrar dig för tillfället så brukar det alltid lösa sig till slut. och om det inte känns så, glöm inte att du är en underbar människa och jag tror nästan du klarar allt om du vill. ha det fint. tusen cyberkramar till dig!
Oj, det där var stort. Jag skulle aldrig klara av att skriva något sånt. Jag känner igen mig till hundra och mitt liv har aldrig varit såhär, jag har ingen alls att prata med. Jag skulle aldrig kunna prata med någon vet att väldigt många av mina vänner skulle lyssna men de är för snälla så de skulle bara göra så att jag tror att de ljuger, säga att jag är smal fast jag är tjock osv. Ibland har jag bara lust att gå fram till nån och bara krama och gråta ut utan frågor.
Oj var väldigt viktigt att få ut det där:) Men du klarar det och att visa dom här sidorna av dig gör inte att vi gillar dig mindre för att du inte är rolig hela tiden, det visar bara att du är mänsklig!
Jag förstår dig. Allt kan kännas jobbigt ibland. Försök att slappna av och inte stressa. Allt blir bara värre om man stressar. Jag är inte så bra på att ge råd. Men du är bra Clara, kom ihåg det. Vad som än händer kommer du alltid vara bäst på att vara du. Jag är helt säker på att du kommer ta dig igenom det här.
Sådana här inlägg behövs i även de roligaste bloggarna. Din blogg är ju din och ditt ställe att skriva ut dina känslor så SKRIV PÅ. Gillar inte folk det, taco hej!
styrkekram till dig fina
Har du vägarna förbi kungälv så kan jag baka en stor kaka där jag trycker i mer choklad än RDIn för ett bra tag framöver och bädda ner dig i min stora dubbelsäng där du kan ta hur mkt plats du vill samtidigt som jag har 6 olika sorters te du kan få (undermeningen är självklart 6 stora koppar).
glöm inte att ta hand om dig kära du, det finns bara en dig *chokladkram*
♥
Känn ingen press eller ångest över att du inte är 100% positiv hela tiden eller att du inte uppdaterar tjugoelva gånger per dag. Passa på att leva livet och att ta en dag i taget. Gör sånt Du gillar. Och glöm inte att du är grym, okej?♥
Lägg dig i sängen och låtsas att vara sjuk någon dag och ta det bara lungt :) inte för jag vet hur det är att vara i gymnasiet,lilla klara här går bara i sjuan ;) och hon tycker det är mycket.. Men än så länge har jag inte flippat ut och det tror inte hag att du gör heller.. Och nu märkte jag vad långt det här blev :/ ta en paus en vecka du behöver inte blogga varannan sekund du kan väll ta en paus i en vecka om du nu så behöver det, för jag har gått igenom det där själv ♥ du är en stor förebild för mig, har försökt att sminka mig som dig men gick ju sådär ;D men ska sluta skriva har typ 20sidor snart :p TA DET LUNGT DU BEHÖVER INTE, DU SKA INTE SKAFFA ALLT PÅ EN OCH SAMMA GÅNG! ♥3 YOLO ;D
Fina du som sprider så mycket glädje till oss andra hoppas verkligen du finner glädje och de du söker av livet. Allt jag kan säg att jag känner igen mig i dina tankar om livet o framtiden kände likadant när jag närmade mig 19. De är nästan en form av ålders nojja. Jag kan tyvärr inte ge någon lösnig. Mer en att känn verkligen efter vad du själv vill och gör bara de som gör dig !glad och strunta i vad du förväntas prestera! Men kan också varna att den kan komma tillbaka vid 24 år!
Jag tror att det är stress.. och att det börjar bli vinter. Jag får alltid samma grej när vintern närmar sig. Det blir bättre, stå på dig ♥
CLARA!!! Lyssna på Alibi av 30 seconds to mars några gånger och skrikgråt lite (mycket!).
det hjälper, jag lovar.
kram finaste du
Kände mig precis som du många gånger under gymnasiet… stress och prestationsångest = ingen bra kombo. Men vad ska man göra liksom… Det är bara att försöka ta det lugnt så gott det går och tänka att allt förr eller senare reder ut sig på något sätt! Och ta hand om dig själv, unna dig massor med mysiga små saker i vardagen, så mår man också ibland lite bättre.
KRAM!
Åh Clara, du är inte ensam. Världen kräver mycket, men jag vet att du kommer ta dig igenom det! Du har hela livet framför dig och du kan göra precis vad du vill!
Hej. Jag önskar att jag bara kunde åka till Göteborg och krama om dig! Man vill ju inte att du ska vara ledsen. Du kan ju försöka att inte ställa några kran på dig. Kram
Sådär känner jag hela tiden. Eller i alla fall de två senaste månaderna. Har gråt-breakdowns hela tiden. Är också 18 och vilse över vad som händer sen!
Men tänk att det går över. Det kommer det göra. Vi alla har varann. Kram bästa Clara!
Men Clara, vila i några dagar/veckor, herregud. Vi förstår dig! Du har ju presterat som en häst. Din hälsa är viktigare än några vloggar. ♥
Jag känner precis som du ibland! Som om allting bara pressar en mer och mer och man vet inte vars man ska ta vägen. Som om man inte kan andas och inte kan tänka och inte vet vem man verkligen är. Men du, det kommer att gå över en dag. En dag kommer allting vara bra igen. Vi kommer alla att ta oss igenom det här.
Du behöver inte vara ”rolig”. Du behöver bara vara dig själv. Och om du inte vill det behöver du inte, du får ta en paus och vara någon helt annan ett tag. Ta en paus och försök få ordning, för din egen skull.
Vi (iallafall inte jag) har inte krav. Vi finns här för dig.
Ta det lugnt och ta tid för dig själv. Gör det du vill göra.
♥
Är också på gråthumör hela tiden nu…
jag tycker du ska ta din tid att tänka, skit i detta och ta din tid, vi finns kvar . Ändå.
Hej Clara! Hoppas du ser detta och kanske till och med svarar!
Jag typ… ÄLSKAR dig och din blogg och dina videos! Fattar inte hur du bara vågar snacka om typ mens o bröst.. :D DU ÄR BÄST! (Och du är SUPER fin ska du bara veta!) Kolla gärna min blogg, skulle göra mig SÅÅÅÅÅÅÅ glad! :D Kramar/ Tiniii:) ♥
Hoppas du får stöd Clara. Inte för att jag känner dig som så men känner till dig klart…det kan vara jobbigt och vet du vad,flera tusen människor är med dig kolla bara in alla likes och dina kommentarer..vi finns för dig Clara…Och jag har samma tanka rätt och för ofta. Det kan vara jobbigt,kännas konstigt och skumt på samma sak. Jag har undrat flera gånger vad meningen med livet är.Men jag har fortfarande inte insett det…man behöver bli något för att vara något…det kan du tänka på. för det har du redan blivit. Puss och Kram en som finns för dig utan omständigheter.. Mvh: Limex ;)
Känner igen mig så jävla bra, du skulle bara ana. En psykolog som jag står nära har givit mig tipset att tänka på det hela som en våg. Den reser sig men alla vet att till sist så faller den och vattnet blir jämnt igen. Jag känner dig inte men du är en stor förebild!
Styrkekramar och lyckönskningar från en som förstår! ♥
Vi finns alltid kvar. ♥
Känner igen mig så sjukt mycket. Jag vill kunna träffa alla mina vänner mycket, ha tid för familjen, måste plugga hela tiden och dessutom ha tid för mig själv. 24 timmar räcker inte.
Cyberkram. Du tar dig igenom detta Clara, det gör du.
du behöver inte veta vem du är. ta det lugnt. vi älskar dig vad du än gör.
du är du och du duger
dem som säger nåt annat suger
en spark i ballen ska dem ha
hoppas dem fick äcklig skolmat idag
jag förstår dig. det gör jag verkligen. jag är i samma situation själv…
Clara du ska veta att det kommer bli bättre. att detta är fullt naturligt och att du har hur många som helst som finns för dig och stöttar dig. att inte prata om alla dina läsare och fans. vi finns alltid för dig, det vet jag att vi gör. Allihopa. Kanske känns konstigt att snacka med någon du inte känner, och inte ens vet vem det är, men det kanske kan va till hjälp. eller snacka med vem som helst, den du vill snacka med.
vet faktiskt inte vad jag ska skriva, då jag själv är i samma situation och har ingen lösning på problemet. jag tror alla känner såhär ibland.
du ska inte känna att du MÅSTE blogga, du ska blogga för att du vill och för att du tycker det är kul. vill du inte, så ska du inte. tycker det är fånigt att man sätter krav på att du måste blogga, för det måste du verkligen inte. det är DIN blogg och vi ska va glada för att du skriver!
Hör av dig om du vill..
jag älskar dig clara, det gör vi alla. du är en stor inspiration för mig och du har gett mig mycket.
stay strong ♥
Jag förstår att det är skit jobbit för dig nu clara. Alla känner sig så. Det finns inte så mycket att göra åt det förutom att komma ihåg att det finns personer i sin närhet som älskar en. hoppas du mår bättre snart!
Clara du är bäst!!!!!!!
Du känner inte mig men du är verkligen min förebild.
Du är så bra på att vlogga!Snälla fortsätt med det för du är den bästa förebild man kan ha!!!!
Jag älskar din stil,jag vill också bli så!:)
Du är fett rolig!!
Det var allt jag ville säga till dig!!
I love you♥
(Bilden):D
Du är 18 år, du är ambitiös och du har talang. I stort sett vad du än känner för att göra i livet, kommer du att lyckas med. Så länge du har kul, fokuserar på det du verkligen vill och inte försöker göra allt på en gång. Ingen känner din kropp bättre än dig själv, så tror du att du är stressad så är du förmodligen det. Gör stressen dig gråtfärdig för allt, är det din kropp som säger till dig att du gör för mycket på en gång. Lyssna på din kropp. Himlen trillar inte ner om du tar paus från bloggandet ett tag, du kommer att komma tillbaka och har då ny energi. Världen kommer fortfarande finnas kvar, även om ett tag. Det enda du någonsin kan göra fel, är om du inte lyssnar på din kropp. Att ta sig ur en utbrändhet tar tid, och riskerar att få dig att tappa tron på dig själv. Så lyssna på din kropp redan nu. Fokusera på de riktiga måste-grejerna, så du har kraft att göra klart dem. Bestäm dig för en prioritering som funkar för dig. För som sagt, du har talang och många många år framför dig att ta världen med storm. Eller vad du nu bestämmer dig för att göra, som känns kul för dig. Lycka till!
Finfina Clara! Du skriver så bra och jag känner igen mej, även fast du är äldre, mer mogen och ställer säkert högre krav på dej själv. Men ibland får man faktiskt tycka synd om sig skälv
Hoppsan! fortsättning på Ellentins kommentar:
tycka synd om sig själv och bara ta det lungt. För vi tycker om dej fast du inte skriver på ett tag!
Många kramar från Ellentin
(Bilden):D
Jag tror detta är ganska normalt sorgligt nog. Men jag kände en slags lättnad när jag läste det här inlägget. Att du ”vågar” skriva ett sånt här inlägg trots att du alltid är ”den glada roliga tjejen på internet”. Det lugnar mig. Du är inte ensam
I feel ya! Det är hela tiden all denna press runt en, press på hur man FÖRVÄNTAS vara, bete sig, prestera, och ibland är detta groteskt jobbigt. Jag önskar ibland att jag gått in i världen med ett sämre beteende, så alla dessa förväntningar från folk skulle varit lägre, och man på så sätt sedan kunde växt i folks ögon, istället för att nu kämpa och stressa för att nå upp till alla dessa jäkla förväntningar. Min syn på det hela, vi är inte mer än människor..
Ta hand om dig Clara!
Kram
Kände mig exakt sådär i våras. Just det där om ”manodepressivt freak” känner jag igen mig så otroligt mycket i. Något som funkade för mig, lite iallafall, var att skriva dikter. De blev inte bra och jag har aldrig visat dem för någon, men det är ett bra sätt att släppa ut känslor. Lycka till och kram!
Förstår precis vad du menar. Tror ALLA tjejer i denna åldern tänker så, känner så och har inte en aning varför. Men det är bara att bita ihop och göra det bästa av situationen Kram vännen!♥
Grejen den. jag gillar och kan relatera så mkt bättre att läsa din blogg, genom att du faktiskt kanske visar dig mänsklig. har dagar då det är fuck up, varför hela jävla tiden visa att man mår så jävla bra jämt? vart kommer de ifråN? varför ett sådant agg mot de som har de lite tufft ibland. vi alla har sådana dagar. vi läsare, om vi klagar på dig, för att du inte må bra, då är de läsarna som är dum i huvudet, vi är dumma för vi dömer ut varandra. vi glömmer bort att vi är människor. Internet, både gör och förgör människor. för vi läsare är knäppa.
om man nu ska snacka om förebild grejen för unga tjejer.. så kanske de ska ha en förebild som de kan relatera till, som mår dåligt ibland men tar sig upp ändå. Inte vill ja läsa om någon powerwomen som mår bra hela tiden, som hela tiden berättar att de är lyckade, går bra med allt. och sen slutar de med att personen typ tar livet av sig. vilket jävla fejktspel.
så, släpp pressen och va dig själv. :-D och va människa förfan! ;)
CLARA, CLARA, CLARA!
Jag bryr mig inte ett dugg om om du inte är rolig, om du inte uppdaterar så ofta, om du inte uppfyller alla världens krav.
För att se dig och ditt face på en bild eller i en video och se ord välsignade och handplockade utav dig även fast det är den mest randoma (fint ord) saken i världen så gör det mig så jävligt glad om jag så bara får uppleva det en gång om året.
Du är en person värd att vänta på, så underbar är du.
hejsvejs.
Man ska vara snäll mot sig själv. Allt kan man inte göra. Du kan glädjas åt att du hjälpt en annan tjej i samma situation få en lite roligare vardag, bara genom att lägga ut videos på dig själv.
jag har också mina ups and downs ibland, men då tittar jag bara på dina klipp och så känner jag mig lite bättre igen :) du är väldigt inspirerande