FILM: NOW YOU SEE ME

En recension av Clara Henry.

Det hela börjar med att fyra heeeelt otroooooliga men ganska karriärlösa magiker samlas till en kvartett av en, hittills okänd människa. Sen hoppar vi hejsan svejsan ett år in i framtiden och dessa fyra har nu en egen trollerishow i Las Vegas, tänk Melodifestivalen fast typ TIO GÅNGER STÖRRE och de går mest omkring och pratar väldigt manusenligt men sen plötsligt ska de där på plats råna en bank i Paris genom magi OCH DE LYCKAS och världen goes bananas och en man som jag glömt bort vad han hette, Dylan kanske, näst längst till höger på bilden, är polis/kommissarie/detektiv/smart guy sätts på fallet ihop med en snygg fransyska som mest blir diskriminerad för sin kvinnliga roll trots att manus ibland då och då försöker framhäva hennes rättigheter. Sen händer allt väldigt haikon bacon och det är en biljakt och nån dör och flera andra shower där de magiskt stjäl massa pengar och iiiiingen fattar hur förrän tills filmens sista femton minutrar, då allt ställs upp och ner och man kan riktigt höra hur manusförfattarna asgarvade medan de skrek PLOT TWIST!!!!!! i kör på kontoret i Hollywood.

Summa summarum tyckte jag alltså att filmen var riktigt bra fram tills kanske sista kvarten då allting skulle ”förklaras” och förklaringen, kort sagt, sög. Första timmen och 41 minutrar får fyra av fem nässprayar, sista tio minutrarna får noll. Eller jo, ett litet sprut kan de få. Men det är mest för att Michael Caine är en dubbelgångare av min farfar.