… och på tal om att dö av hunger (vilket jag för övrigt gör vilken sekund som helst):

när jag var liten trodde jag att när man dog så lade man sig på ett speciellt sätt.

Man liksom gick till sin dödsbädd sekunderna innan man kolade av och lade sig antingen såhär:

Eller såhär:

Och det var liksom det man hade att välja på, dog man på något annat sätt, typ i en liten hög eller nåt, då var man inte död på riktigt. Man skulle se ut som antingen Törnrosa eller Jesus på korset, inge snack om saken.

Ps. Vill bara påminna er om att om inte jag hade varit helt dum i huvudet så hade ni inte haft någon blogg att läsa.

Pps. Tack går till min syster Kimberly som var vänlig nog att fota mig med webbcamen. Hon ville vara ”stolt fotograf”.