VI ÄR I JAPAN!!!

I Tokyo, närmare bestämt. Åkte klockan 13 igår, svensk tid. Och vad är klockan i Sverige nu? Typ halv… nio på morgonen? Här är hon halv fyra på eftermiddagen. Le mindfuk is real. 

Bor på ett hotell i Shinjuku-området, och efter en och en halv timme i en taxi med en läckande menskopp kunde vi till slut checka in. Tror detta är första gången i mitt liv som jag blöder igenom brallorna på riktigt. Lämnade efter mig en femkrone-stor blodfläck på sätet. Precis som Japanska flaggan. Ugh. Men vi fick papperstranor på sängarna så jag är glad ändå.

Efter att ha använt hotelltoans rump-dusch (fyra av fem nässprayar, lite väl bra tryck men härligt ljummet vatten) gick vi – jag, Keyyo, producent-Teo och fotograf-Erik – ner och köpte mat.

Det är något väldigt gulligt över att det är vår allra första måltid i Tokyo och Keyyo beställer pasta carbonara.

Och så köpte vi lite godis. Här har vi choklad med smak av grönt te. Varför inte. 

Och det är typ det vi har hunnit med än så länge. Vi har försökt lära oss lite konnichiwa och arigato också. Producent-Teo tyckte att vi skulle säga ”konnichiwa bitches” precis som Robyn. ”Bitches betyder ju ”gott folk” på japanska”. 

Nu: powernap och sedan middag med vår japansktalande guide. Gonatt.

Ligger i sängen i Landvetter. Stenhårt. Så jävla obekväm säng. Men ändå så skönt att vara hemma. Hur kan det alltid vara så skönt att vara hemma? Och hur kan Tahult fortfarande vara mer hemma än Stockholm?

Idag föreläste jag på Göteborgsvarvets mässa om hälsa!

Skrev en helt ny föreläsning, enbart för ikväll. Var så rädd att den skulle vara för torr men folk skrattade! Och var så gölliga och lyssnande och såg intresserade ut. Fick till och med ta en totalt o-ironisk selfie med en pappa efteråt! Heja o-ironiska pappor. De är bäst.

Sen mötte jag upp skaparna och de andra avkommorna och gick på restaurang.

Åt rotselleri med grönt gojs och lite beige puré av nånting, med saltiga pinnar och supertunna skivor av svamp.

Det var gott.

To do-list för resten av helgen: träffa Keyyo imorgon. Springa en halvmaraton på lördag. Sova på söndag. Och hänga i Slottsskogen på Lilla Varvet. Men mest sova. Och kanske åka hem till Stockholm igen. Vi får se.

Alltså Mark’s & Spencer’s. Har varit inne tre gånger inom loppet av 24 timmar, bara för att kunna klämma på deras kläder för barn 0-3 månader. Gråter en skvätt över att jag inte har en 0,25-åring hemma som jag kan köpa gulliga kläder till. Är inte ens sponsrad. Så mycket gillar jag att namedroppa dem.

En annan person som är gullig är farfar.

Fruktansvärt osocial, tittar hellre på tv än umgås med oss och säger knappt tack när vi kommer med mat. Men han är ju farfar. Snälla fina nästan-Michael Caine-farfar.

Idag ska vi träffa kusin och faster. Så fort jag lyckats ta mig ut från M&S barnavdelning. Får se hur det går.

Hello blöggy. Jag är i Halmstad! Föreläste här igår inför totalt typ 900 personer (wtf) och nu ska jag åka mot Lerum och göra samma sak igen. Tjoho.

Tåget går 1417. Behövde checka ut vid 11. Hade ingenting att göra så yoloade deluxe edition och bokade in en 45 minuters massage på hotellet.

Jag och min muskelknutiga rygg fick lägga oss på mage på en brits. Massören körde igång, vi småpratade lite, och plötsligt säger han: ”akta dig för mjölkprodukter och kött. Du är så explosiv och driven, men med ännu mer syra i kroppen kommer du bara bli arg”.

Sedan berättade han att jag var för dålig på att slappna av, och att djur är en jättebra idé för att komma ner i varv. Vilket var intressant, för jag är väldigt medveten om att jag suger på att slappna av och jag har funderat på att skaffa katt i flera år.

Så jag låg där, halvnaken med facet ner i ett lufthål, medan en främmande man smorde in min rygg med oljor och berättade om mitt liv. Basically.

Bästa jag gjort på länge, hur som helst. Tack Halmstad.

Hej blöggy. Idag var jag i Vaggeryd!

Har ni varit där? Inte jag heller. Ligger mitt inne i Smålands djupa skogar. Åkte tåget hit vid 12 och nu sitter jag på tåget tillbaka.

Möttes på stationen av två äldre kvinnor. ”Clara?” frågade de på avstånd från under ett stort gult paraply, och jag ropade ja, och de ropade ”Claraaaaa!” och kramade mig båda två på samma gång.

Det visade sig att ett gäng pensionärer i Vaggeryds teaterförening hört mitt sommarprat och bokat in mig för en föreläsning. De bjöd på räkmacka och var så snälla att jag typ fick ont i kinderna av att le så mycket.

Sen föreläste jag inför typ 200 tjejer, mestadels, i alla möjliga åldrar. Det var kul. Och efteråt tog vi selfies i en timma innan jag behövde åka till tåget. Shoutout till Moa som kom fram, började gråta och blev så panikslaget starstruck att hon började blöda näsblod. Det var det bästa jag varit med om. My #1 fan.

Sedan fick jag en goodiebag med lite frukt och en vaniljbulle som tack. Så jävla cute.

Jag älskar Vaggeryd. När får jag komma tillbaka?