Guten afternoonen, meine kleine kaninungar!

Idag har jag varit så trött att jag mer än gärna lagt mig på en av skolans bänkar under någons jacka och sovit en stund. Har en teori som jag praktiserat sedan ett par månader tillbaka, att om jag lägger mig klockan 22 på kvällen inför vardagar så får jag sova åtta timmar, och då vaknar jag pigg och utvilad. Det är en värdelös teori, har jag insett. Jag är trött som en skrikig bebis hela tiden ändå.

Nu ska jag städa mitt rum, för om 45 minuter kommer några av mina gamla högstadiekompisar hit för att äta middag och fira att en viss person fyllde 19 i tisdags. Ska ha utsläppt hår och min kattklänning så ingen kommer kunna slita ögonen från mina boobs.

Men ni får inte veta varifrån klänningen kommer för detta är ingen modeblogg HA HA

Alltså det sjukaste någonsin hände igår.

Jag förstod matten.

Okej, jag vet att det är svårt att ta in. Men det är sant. Jag tar det igen, så kan ni låta det smälta en liten stund: jag förstod matten.

Så idag satt jag i en timma, gjorde de sista sidorna inför provet imorgon och hade inte ett enda fel. Feeling invincible.

Sen att jag bara gjorde g-uppgifterna är en petitess som vi alla kan glömma bort inom de närmsta fem minutrarna. Vi kan prata om något annat nu.

Kolla vad jag fick av Sonja idag i födelsedagspresent:

Blev helt blown away av den kvinnans teckningsskills. Längst upp till vänster vid slutet av en lång trappa står det dröm, för man måste hela tiden ta sig själv uppåt för att nå sina drömmar och enligt Sonja är jag där uppe och nosar (blev helt rörd). Sedan är det jag själv som sitter där nedanför, och till höger är ett slott typ Hogwarts som också symboliserar drömmar (ja, jag har drömt om att gå på Hogwarts, aint gonna deny it mkay).

Framför Hogwarts vajar en union jack som går över till rötter i foten av trappan, eftersom jag har brittiska rötter, och i mitten av hela tjofräsen står Shaun (!!!) (med en äkta tygskjorta!) (en av Sonjas skjortor hade tydligen fått offrats) eftersom jag älskar This Is England.

Så fiiiiint. Blev helt rörd. Nu ska jag bara hitta en tom fläck någonstans på mina överfulla väggar där jag kan hänga upp den.

Voilà! För er alla som föredrar det visuella framför det hörbara: låt mig få presentera det allra första avsnittet av Podcast à la Simon & Clara i videoformat!

Detta är avsnitt 9, som vi släppte som pod för ca en vecka sedan, med lite tillagda bilder och annat smått och gott. Hoppas ni gillart.

Idag är en sorgens dag för det är nio grader och strålande sol ute, och jag och min dubbelhaka måste sitta inne på mitt rum i min ensamhet och plugga tio sidor matte.

Eller jag måste såklart inte. Men jag ”måste”, för jag lyckas aldrig komma överens med facit. Facit har alltid fel. Jättemycket fel.

Läser samhäll + inga bekanta mattesnillen inom en fem kilometers radie = not so great when you don’t understand sheisse of logaritmer. Fick precis fråga twitter om hjälp för en fråga. TWITTER. Då är det illa.

Fråga till dig matte C: do I look like I give shit about logaritmekvationer?

Because I really do not. Blä (vilket är det enda ord jag i studens hetta kan komma på som uttrycker avsmak). Nu sörjer vi alla med mig.